<p>Under de närmsta 10 till 15 åren uppskattas omkring 180 000 företag behöva genomföra ett generationsskifte eller ett ägarbyte av något slag. Detta pga. det omfattande nyföretagandet som ägde rum under åren efter andra världskriget. Uppskattningsvis, kommer så många som hälften av dessa företag att läggas ned pga. misslyckade ägarskiften. Att detta berör så många som 180 000 företag beror på den demografiska situationen i Sverige, där 40-talisterna allteftersom går i pension. Denna avknoppning beräknas medföra</p><p>påtagliga företagsförändringar då andra- och tredje generationens företagare tar plats som nya ägare av verksamheterna. De företag som hade sin storhetstid på 40-talet kan idag ha svårigheter att behålla sina marknadsandelar mot den internationella konkurrensen, framför allt från Östeuropa där de branscher, som under 40-talets Sverige dominerade, är à jour idag. Detta anser vi kan vara en ytterligare svårighet företagarna måste ta ställning till inför planeringen och värderingen av en företagsförsäljning eller överlåtelse.</p><p>Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva hur värdet av ett familjeföretag inom kategorin ägarledda onoterade aktiebolag kan påverkas beroende på vem som utför värderingen, vilken/vilka värderingsmodeller som tillämpas samt beskriva de problem en företagsägare ställs inför vid ett generationseller</p><p>ägarskifte.</p><p>Metod: Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av företagsvärdering ur värderarnas perspektiv,</p><p>om värderingsproblematiken och användningen av olika värderingsmodeller i samband med företagsförsäljning. För att garantera att våra frågeställningar besvarades valde vi fokuserade intervjusamtal. Det innebar att intervjuerna var fokuserade på teman i de intervjuades vardag. Intervjuerna var inte strikt strukturerade med standardiserade frågor. Som intervjuare ledde vi respondenterna till vissa teman men inte till bestämda uppfattningar</p><p>om dessa.</p><p>Slutsats: Analysen av det empiriska materialet visar att det finns skillnader i en företagsvärdering beroende på vem som utför värderingen, kombinationen av räkenskaper och mjuka värden, vilken bransch personen som värderar tillhör, vilken position densamme innehar och syftet med värderingen. Däremot är valet av värderingsmodell av mindre betydelse. Vidare är den ringa</p><p>planeringen, och den yngre generationens ovilja att ta över en firma hot mot familjeföretagens överlevnad.</p> / <p>In the forthcoming 10 to 15 years, approximately 180 000 companies are estimated to be in a need of some kind of change in their business ownership. This change is of relevancy nowadays when the business owners of companies, that extensive rose after the world war two, are retiring. Roughly, half of this amount of businesses is estimated to face a company closure depending on failure related to changes in ownerships. The decrease is estimated to result in extensive business changes where the second and third generation company owners are to take over these businesses. Those companies</p><p>which had their glory days back in the 40th can nowadays face difficulties to keep up with the increasing international competition, especially from the eastern Europe where the state of industry, that dominated in Sweden during the 40th, nowadays are topical. These are some of the complications business owners have to reconsider before planning a business sale or conveyances.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to describe how the value of family-owned companies within the of category (owner managed) private companies are affected depending on who is making the estimation, what/which estimation models that are applied and further describing de complications business owners face before a change of generation or business ownership.</p><p>Method: We chose to apply a qualitative method and made use of qualitative interviews to get a deeper understanding of business valuation through the perspective of a business estimator, valuation difficulties and the usage of different estimation models connected to business sales or conveyances. In order to make sure the problems stated were to be answered, we chose focused interview conversation involving a focus upon certain subjects related to the respondents’ daily rounds and profession. The interviews were not strictly structured with standardized questions. As interviewers, we accompanied the respondents to the chosen subjects without trying to manipulate the respondents’ apprehensions.</p><p>Conclusion: The analysis of the empirical findings makes it clear there are differences in a business valuation depending on who confirms it, the business estimators focus on accounts versus goodwill, which industry the business estimator are operating in and his/her position in the company, as well as the purpose with the whole business valuation. The choices of estimation models are of fewer relevancies than we thought from the beginning. Insignificant</p><p>planning and the unwillingness of the following generation to take over the firms are the main threats towards family-owned businesses nowadays.</p>

Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan byrårotation och konkurs inom onoterade aktiebolag i Sverige. Metod: Studien har sin utgångspunkt från den positivistiska forskningsfilosofin och tillämpar en deduktiv ansats. Syftets tillhörande frågeställningar har undersökts genom en kvantitativ metod där studiens hypoteser testats genom deskriptiv statistik samt med hjälp av två olika Chi2-tester. Den insamlade datan berör ett årsspann på tio år, mellan år 2000 till 2007 av vilka primärdata hämtats från företags årsredovisningar och revisionsberättelser. Sekundärdata har hämtats från databasen Retriever. Populationen utgörs av 552 onoterade företag från Sverige, varav 174 stycken bolag har gått i konkurs och 360 stycken bolag fortfarande är aktiva. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar att det finns signifikant samband mellan företag som gått i konkurs och byrårotation. Detta resultat leder till studiens slutsats; konkursföretag i Sverige visar en större benägenhet till att byta revisionsbyrå och revisor än de som fortfarande är aktiva. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till ökad förståelse för sambandet mellan konkurs och byrårotation samt ifrågasätter nyttan i att byta revisionsbyrå och belyser viktiga faktorer som exempelvis företagsägare bör ta hänsyn till. Denna studie hoppas bidra till ökad diskussion kring företagsägares val att byta revisionsbyrå. Detta leder slutligen till att ägare på ett mer genomtänkt sätt kan fatta strategiska beslut gällande byte av revisionsbyrå. Förslag till fortsatt forskning: En begränsning i denna studie är populationen. Därmed föreslås en utökad population av totala observationer, gärna med ett längre tidsspann än i denna studie. Utförligare observationer gällande de finansiella nyckeltalens effekter av rotationsbyten är ett ytterligare förslag till fortsatt forskning. Vidare föreslås även forskning ur ett annat perspektiv, förslagsvis med fokus på de bakomliggande orsakerna till att företagsägare i onoterade aktiebolag väljer att byta revisionsbyrå.

Beslutet om kapitalstruktur kretsar kring vilken utsträckning företaget ska finansieras genom skulder respektive eget kapital och är ett kritiskt beslut för alla företag som är vitalt för dess välmående. Trots decennier av empirisk forskning på området finns dock ingen enhetlig syn om vad som driver företags val av kapitalstruktur. Den empiriska forskningen är samtidigt till övervägande del inriktad på noterade bolag och studerar framför allt företagsspecifika påverkansfaktorer. Med utgångspunkt i att fastighetsbranschen är av stor betydelse för samhället och har vissa karaktäristika som gör den intressant att studera för sig, är syftet med denna studie således att identifiera såväl företagsspecifika som makroekonomiska påverkansfaktorer för kapitalstrukturen hos svenska onoterade fastighetsbolag och förklara deras relativa betydelse. Studien utgår från Modigliani och Millers proposition I, Trade Off-teorin samt Pecking Order-teorin som teoretiska referenspunkter. Vidare tillämpas kvantitativ metod där paneldata sätts upp för perioden 2002-2019 utifrån sekundärdata från databasen Retriever Business bestående av finansiell information från årsredovisningarna för 333 svenska onoterade fastighetsbolag med en årlig nettoomsättning på minst 10 Mkr. Statistiska modellen som används är en multipel regression där regressionsmodellen tillämpar fixed effects samt robusta standardfel för att hantera heteroskedasticitet och seriell korrelation. De beroende variablerna total, långsiktig samt kortsiktig skuldsättningsgrad testas var för sig gentemot de oberoende variablerna lönsamhet, storlek, tillväxt, materiella tillgångar, effektiv skattesats, risk, inflation samt ränta. Resultatet visar att de makroekonomiska faktorerna i form av reporänta och inflation är de mest inflytelserika faktorerna av alla för både total och långsiktig skuldsättningsgrad, där ränta har positiv påverkan och inflation har negativ påverkan. Den mest inflytelserika företagsspecifika variabeln för total skuldsättningsgrad är lönsamhet med negativ påverkan, följt av materiella tillgångar med positiv påverkan. För långsiktig skuldsättningsgrad är risk den mest inflytelserika företagsspecifika faktorn med negativ påverkan, följt av materiella tillgångar med positiv påverkan och lönsamhet med negativ påverkan. Vad gäller kortsiktig skuldsättningsgrad är materiella tillgångar den viktigaste faktorn med negativ påverkan. Eftersom resultaten från tidigare empiriska studier visar spridda resultat går denna studies resultat i linje med en del tidigare studier medan det motsäger resultatet från en del andra. Baserat på våra resultat finner vi hur som helst visst stöd för både Trade Off-teorin och Pecking Order-teorin, så trots att dessa teorier främst använts för att förklara kapitalstrukturen för större publika företag visar vi även deras applicerbarhet på onoterade företag av varierande storlek.

<p> </p><p>Problem: Dagens höga frekvens av gränsöverskridande handel kräver homogena regelverk inom många olika områden, även inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemsländernas redovisningsprinciper beslutade Europarådet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen från den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprättandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhålla en ökad transparens av information och att öka jämförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlätta för investerare och verka för en välfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillämpa IAS/IFRS istället för de svenska reglerna som blir väldigt tydlig för fastighetsbolagen är att förvaltningsfastigheter ska värderas antingen till verkligt värde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvärde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24. Detta kan få stora effekter i företagens koncernredovisningar och påverka hur olika intressenter värderar koncernen.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att belysa de effekter en implementering av IAS/IFRS-reglerna för med sig vid värdering av förvaltningsfastigheter i mindre svenska onoterade fastighetskoncerner. Hänsyn ska även tas till de effekter en förändrad redovisning har för revisorer, banker och investerare.</p><p>Avgränsning: Noterade företag kommer inte att behandlas, då det skulle strida mot studiens syfte. Vidare kommer ej internationella företag redogöras för. Företag som inte är fastighetsbolag kommer heller ej att behandlas.</p><p>Metod:Metoden som används är kvalitativ och studien kommer i första hand baseras på primärdata där sådan är möjlig. Studiens ansats är induktiv, då slutsatser kommer att dras från empirin.</p><p>Teoretisk referensram: Studiens referensram är baserad på värderingsteorier samt svenska och internationella redovisningsregler, som behandlar förvaltningsfastigheter och materiella anläggningstillgångar.</p><p>Slutsats: EU:s grundtanke med ett harmoniserat regelverket är god, men leder till oönskade effekter. Studien kommer fram till att ett byte från det svenska regelverket till det internationella skulle innebära en ökad arbetsmängd för företagen och därmed öka kostnaderna. Det blir inte alltid enklare att jämföra företag som värderar enligt verkligt värde, då värderingarna är subjektiva och inte alltid speglar det sanna värdet. IAS 40 erbjuder även andra möjligheter att redovisa, som till exempel anskaffningsvärde. Företagen kommer därför genom att den föregående metoden finns kvar troligtvis ej redovisa till verkligt värde. Därmed faller argumentet att detta regelverk skulle öka jämförbarheten.</p><p> </p>

I den här uppsatsen har vi undersökt hur onoterade ägarledda företag väljer revisor och vad som påverkar valet av revisor i dessa företag. Tidigare forskning har visat att det finns ett forskningsgap inom små bolag och deras val av revisor. Vi har intervjuat sex företag i flera olika branscher. Företagen hade en omsättning på mellan fem och femtio miljoner. I de flesta fall initieras revisorn för företaget med en rekommendation. I nästa steg bokas oftast ett möte med revisorn där främst personkemin mellan företagaren och revisorn bedöms. De studerade företagarna är i majoriteten av fallen nyblivna företagare och vet då inte vad som kan förväntas av revisorn. Valet grundas ofta på rekommendationen tillsammans med utvärderingen av personkemin. Egenskaper som tillgänglighet, proaktivitet och generell kunskap är egenskaper som utvärderas med tiden av företagen. Besitter inte revisorn de efterfrågade egenskaperna finns risken att företagarna väljer att söka efter en ny revisor. Företagarna letar då mer aktivt efter en revisor som besitter egenskaperna. Beroende på interna och externa faktorer kan företagarna även efterfråga oberoende och specifika rådgivningstjänster. Det har identifierats som faktorer som är behovsanpassade till företagen.

Noterade företag omfattas av obligatoriskt revisorsbyte, vilket onoterade företag inte gör. Revisorsbyte och dess påverkan på resultatkvalitet har främst studerats i noterade företag, vilket är anmärkningsvärt med tanke på den omfattande mängd onoterade företag som finns. Hur förekomsten av resultatmanipulering påverkas vid revisorsbyte är ett relativt outforskat område men relevant att undersöka då resultatkvalitet påverkas negativt av resultatmanipulering. Uppsatsen undersöker därmed om förekomsten av resultatmanipulering förändras vid frivilligt revisorsbyte i onoterade företag. Med den modifierade Jones-modellen uppskattas diskretionära periodiseringar som mått på resultatmanipulering. 160 onoterade företag undersöks inom bygg-, design- och inredningsbranschen som har bytt revisor någon gång under åren 2014-2016. Resultatet visar att onoterade företag som genomför frivilligt revisorsbyte manipulerar sitt resultat i mindre utsträckning efter revisorsbyte, vilket också tyder på att företags resultatkvalitet ökar. Sammantaget tyder resultatet på att obligatoriskt revisorsbyte även bör övervägas att införas för onoterade, då förekomsten av resultatmanipulering minskar vid byte av revisor.

Under de senaste decennierna har ämnet företagsvärdering blivit alltmer populärt. En av anledningarna är den globaliserade företagsvärlden där företag byter ägare för varje dag som går. Mycket av forskning som handlar just om det ämnet har gjorts när det gäller värdering av noterade företag. Dock är det inte många som forskat kring hur en värdering går till i onoterade företag. På grund av det har vi bestämt oss att få reda på om det förekommer några skillnader vid värdering av noterade och onoterade företag i praktik jämfört med teorin och i så fall vilka. En annan fråga vi ämnar besvara är om en värderare tillämpar olika värderingsmodeller vid värdering av ett noterat respektive onoterat företag. Vårt syfte är att genom att granska hur professionella värderare utför en värdering, skapa en ökad förståelse för ämnet företagsvärdering. Synnerligen vill vi att läsaren ska förstå hur en värderingsprocess av noterade och onoterade företag ser ut i praktiken samt vilka skillnader som kan förekomma under dessa processer. I den teoretiska referensramen används begrepp som fundamental analys, noterade och onoterade företag, strategisk analys, redovisnings analys, finansiell analys samt värderingsmetoder. Uppsatsen är av kvalitativ natur med ett hermeneutiskt förhållningssätt samt en induktiv undersökningsansats. Empirikapitlet innehåller resultat av fyra semistrukturerade intervjuer vi genomförde med korrespondenter kunniga på området. I analys kapitlet relateras intervjuresultaten till den teoretiska referensramen vilket skapar underlag för våra slutsatser. Avslutningsvis lämnar vi förslag på vidare forskning inom ämnet.I det stora hela förekommer det inga större skillnader mellan noterade företags värderingsprocess och de onoterade företagens värderingsprocess. Inte heller skiljer sig värderingsprocessen avsevärt mycket i praktik jämfört med teorin. Dock används substansvärdeberäkning och avkastningsberäkning i onoterade bolag medan relativvärderingen används i högre utsträckning i noterade företag. / Uppsatsnivå: D

<p>Bakgrund: Den mest använda värderingsmodellen för noterade bolag är diskonterat kassaflödes analys. Denna modell kräver dock att ett avkatnings krav beräknas, vilket oftast beräknas med CAPM. En av variablerna i CAPM är beta, vilket är ett matt på risk. Betavärdet beräknas oftast genom att jämföra en enskilds akties volalitet med ett index. Detta kräver dock att bolaget är noterat på en aktie markand. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka metoder det finns för att värdera onoterade bolag och att avgöra vilken modell som ger det mest realistiska värdet samt är minst subjektivt. </p><p>Genomförande: Jag har läst böcker tidskrifter och artiklar om detta ämne. Jag har också genomför djupintervjuer med personer som jobbar med värdering samt gjort ett test av de olika modellerna. </p><p>Resultat: Kassaflödes analysen är den bäst modellen för att värdera onoterade bolag, dock måst ett tillägg för storleks premie, illikviditet och osystematisk risk göras i avkastningskravet.</p> / <p>Background: The most frequently used valuation method for traded firms is the Discounted Cash Flow Analysis. The required rate of return used to discount the cash flows for traded firms is calculated by the CAPM. One of the variables in the CAPM is beta, which is a measure of risk. Normally the beta is calculated by comparing the volatility of a stock compared to an index over a period of time, however this requires that the company is traded on the stock market.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to examine which methods there are to value non traded firms, and also determine which method that gives the most reasonable value and is the least affected by the appraiser’s own judgment.</p><p>Realization: I have read books, journals and articles about this subject. I have also made in depth interviews with professionals and made a test of four different valuation methods.</p><p>Results: The Discounted Cash Flow Analysis is still the gives the most objective and reasonable valuation. However a number of adjustments have to be made due to the unique characteristics of non traded firms.</p>

<p>Bakgrund: De onoterade företagen står för en betydande och ökande del av svenskt näringsliv. De små onoterade företagens utmärkande drag, vilka inte behandlas i traditionella värderingsmetoder (till exempel CAPM), kan få stor inverkan på det framräknade företagsvärdet varför det är viktigt att hitta modeller som på ett rättvisande sätt kan avspegla även de onoterade företagens unika egenskaper och risker. Brister i nuvarande modeller har lett till försök att utveckla nya modeller som bättre kan fånga de onoterade företagens riskexponering i kapitalkostnaden. En sådan modell är AHP-modellen (Analytical Hierarchy Process) som har arbetats fram och publicerats av Cotner & Fletcher i American Business Review år 2000.</p><p>Syfte: Studien beskriver, testar och analyserar AHP-modellen samt andra alternativa modeller som används inom företagsvärderingsområdet för att skatta kapitalkostnaden för eget kapital i onoterade bolag. Två centrala frågor genomsyrar uppsatsen: 1) I vilka fall kan AHP-modellen eller andra alternativa modeller användas till grund för en extern värdering av onoterade företag? 2) Kan AHP-modellen utvecklas för att bli mer praktiskt tillämbar och vilka förändringar behöver göras i sådana fall?</p><p>Genomförande: Studien skattar fram kapitalkostnader för eget kapital på två fallföretag med hjälp av de vanligaste modellerna inom värderingsområdet. Resultaten jämförs och analyseras sedan utifrån ett användbarhetsperspektiv.</p><p>Slutsats: Endast få externa intressenter bör och kan använda sig av AHP-modellen som värderingsinstrument. Modellen präglas av hög komplexitet och subjektivitet, risk för mulitkolineäritet, matematisk inkonsekvens samt till viss mån felaktiga och ofullständiga riskfaktorer. En odiversifierad investerare kan i vissa fall använda modellen, förutsatt att ovan uppräknade fallgropar kan undvikas. För att undvika dessa har vi i uppsatsen föreslagit tre större och tre mindre förändringar av modellen. För övriga investerare rekommenderas metoderna bottom up i kombination med BCG-metoden.</p> / <p>Background: The unlisted companies compose a substantial and an increasingly important part of Swedish business. The small unlisted companies’ distinctive characteristics, which are not accounted for in traditional valuation methods (for example CAPM), could have great implications on the estimated company value. That is why it is so important to find and develop models and methods, which properly and correctly reflect the special characteristics of unlisted companies. The limitations and shortcomings in existing models have resulted in attempts to develop new models that better mirror the risk in unlisted companies. One such model is the AHP-model (Analytical Hierarchy Process), which in 2000 was developed and published by Cotner & Fletcher in American Business Review.</p><p>Purpose: The study describes, tests and analyses the AHP-model as well as other alternative models used in company valuation in order to estimate the cost of equity in unlisted companies. Two central problems permeate the study: 1) In what cases could the AHP-model or other alternative models be used by an external investor to estimate the company value of an unlisted firm? 2) Could the AHP-model be developed further in order to become more practical and functional and what changes are needed in that case?</p><p>Realization: The study estimates cost of equity for two case companies using the major models in the valuation area. The results are then compared and analysed from a user friendly perspective.</p><p>Findings: Our conclusion is that only a very limited number of external investors should and can use the AHP-model as a valuation tool. The model is characterized by a high degree of complexity and subjectivity, risk for multicolinearity, mathematical inconsistency as well as incorrect and incomplete risk factors. An undiversified investor could, in some limited cases, use the model, assumed that the above mentioned pitfalls are avoided. In order to avoid those we have proposed three major and three minor changes in the model. For remaining investors we recommend the bottom up method in combination with the BCG-method.</p>

No description available.