Global ETD Search

1	Supply Chain Management och differentiering i dagligvarubranschen : ur de små till medelstora butikernas perspektiv / Supply Chain Management and differentiation in the grocery industry : from the perspective of small to medium-sized supermarkets Linnå, Mimmi, Persson, Annie January 2011 (has links) Bakgrund: Det senaste decenniet har allt fler stormarknader och lågprisbutiker öppnat vilket har lett till att de mindre livsmedelsbutikerna blivit utsatta för större konkurrens. Parallellt med att stormarknaderna tagit marknadsandelar i dagligvarubranschen har även större fokus riktats mot ökat samarbete och informationsdelning i försörjningskedjan, så kallat Supply Chain Management (SCM). Inom dagligvarubranschen har Efficient Consumer Response (ECR) utvecklas ur samma idéer som SCM men med fokus på livsmedel och dess försörjningskedjor. I grund och botten handlar ECR om företagens gemensamma arbete för att integrera verksamheter, minska kostnader samt producera största möjliga nytta för slutkonsumenten. Med tanke på den ökade konkurrensen i dagligvaruhandeln samt det faktum att det finns ont om tidigare forskning om små och medelstora företag (SME:s) relaterat till SCM/ECR, är det intressant att undersöka hur dessa företag påverkas av samarbetet. Det går att ifrågasätta om SCM/ECR samarbetet i försörjningskedjan är väl anpassat för de små och medelstora butikerna längst ut i försörjningskedjan, samt om det lämnar något utrymme för dem att differentiera sig och i längden skapa hållbara konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med studien är således att undersöka hur SCM och ECR i dagligvarubranschen påverkar SME:s längst ut i försörjningskedjan. Mer specifikt syftar uppsatsen till att undersöka om SCM/ECR samarbetet är anpassat för de små och medelstora företagen. Syftet är även att undersöka om samarbetet lämnar utrymme för dessa företag att differentiera sig? Metod: Studien har utförts med en kvalitativ ansats, varvid sex semistrukturerade besöksintervjuer har genomförts med tre ICA – och tre Hemköpshandlare, vilka alla kan anses driva SME:s i dagligvarubranschen. Slutsats: I studien har det identifierats att SCM och ECR har haft stor påverkan på små och medelstora butiker i livsmedelsbranschen. Samarbetet tycks ha haft positiv men också negativ påverkan på butikernas dagliga verksamhet samt långsiktiga styrning. Vidare har det konstaterats SCM och ECR har minskat de små och medelstora butikernas lokala differentieringsmöjligheter. Supply Chain Management Efficient Consumer Response SME:s dagligvarubranschen differentiering
2	Influencer marketing i praktiken : En tvärsnittsstudie kring hur små företag framgångsrikt kan bedriva influencer marketing / Influencer Marketing in practice : A multiple case study on how small enterprises successfully can engage in influencer marketing Carlsson, Olle, Andersson, Felicia January 2022 (has links) Marknadsföring med influencers, så kallad influencer marketing, är inte enkelt och kan leda till negativa effekter om det utförs på fel sätt. Vidare begränsas små företag i större utsträckning än stora företag av resurserna budget, tid och personal och måste därmed vara selektiva och noga i sin utformning av strategi. Studien bygger på en kvalitativ ansats, med komparativa inslag, i form av en tvärsnittsstudie som undersöker hur två små företag framgångsrikt kan arbeta med influencer marketing. Datainsamling skedde via två djupgående semistrukturerade intervjuer med ansvariga för sociala medier i två olika företag varav en av respondenterna representerade två olika varumärken. Studien har genomgående utgått från fem teman i en tematisk analys som kopplats till övergripande delar av arbetet med influencer marketing. Resultatet visar hur de två studerade fallens tillvägagångssätt både skiljer varandra åt men även har vissa likheter. Exempelvis ansåg båda fallen att resursen budget var den största begränsningen i sitt arbete med influencer marketing medan resursen personal begränsade företagen minst. Resursen tid påverkade främst den kontinuerliga processen att hitta nya samt hantera befintliga influencers där tiden kan begränsa företagen från att expandera antalet samarbeten. Exempel på identifierade likheter mellan företagets arbetsprocess är att de grundar sina kunskaper i egna erfarenheter snarare än forskning eller akademiska kurser, att de arbetar med både mikro- och makro-influencers samt att de låter sina influencers samarbeta med andra företag så länge de inte handlar om konkurrenter. Däremot arbetar företagen olika i flera delar av sin strategi, bland annat ger ena företaget sina influencers fria händer och bedriver minimal kontroll medan det andra företaget har en betydligt större kontroll där influencers får tydliga instruktioner i förväg. De aspekter företagen fokuserar på vid val av influencers att samarbeta med skiljer sig åt, det ena företaget lägger stort fokus på bland annat rykte, värderingar, personlighet och lojalitet medan det andra företaget mer fokuserar på statistik hos influencern som räckvidd och målgrupp. / Marketing with influencers, so-called influencer marketing, is not an easy task and can lead to negative effects if done incorrectly. Furthermore, unlike large companies, small companies are limited by the resources budget, time, and personnel and must therefore be more selective and careful in their design of strategy. This study is based on a qualitative approach, with comparative elements, in the form of a multiple case study that examines how two small companies can work successfully with influencer marketing. The data collection consisted of two in-depth semi-structured interviews with social media managers from two different companies, of which one of the respondents represented two different brands. The study has been based on five themes in a thematic analysis that is linked to overall parts of the work with influencer marketing. The results show how the approaches of the two studied cases differ from each other but also have certain similarities. For example, both cases considered that the resource budget was the biggest constraint in their work with influencer marketing while the resource personnel was the least limiting factor. The resource time mainly affected the continuous process of finding new and managing existing influencers where time can limit companies from expanding the number of collaborations. Examples of identified similarities between the companies’ work processes are that they base their knowledge on their own experience rather than research or academic courses, that they work with both micro and macro influencers and that they let their influencers collaborate with other companies as long as they are not competitors. On the other hand, the companies work differently in several parts of their strategy. Among other things, one company gives its influencers free hands and conducts minimal control while the other company has a much greater control where influencers receive clear instructions in advance. The aspects the company focuses on when choosing influencers to collaborate with also differ, where one company places great focus on the reputation, values, personality and loyalty of the influencer, while the other company focuses more on the statistics of the influencer such as reach and target group. Influencer marketing Marketing implementation Influencers Social Media Small enterprises SME:s Influencer marketing Marknadsförings implementation Influencers Social Media Små företag SME:s Economics and Business Ekonomi och näringsliv
3	Possible Barriers for Expansion and Job Creation : Case Study of Small and Medium Enterprises in Gotland Region, Sweden Ogbonna, Chidiebere, Akinleye, Victor January 2010 (has links) Small and medium enterprises has attracted a wide argument and debate by scholars and other interest group as to whether they have significant contribution to employment creation or not. Many researchers have taken up to this field of research with different opinion and research finding. This thesis focuses on establishing the barriers to expansion and growth of small and medium enterprises in Gotland region of Sweden. The research focus on interview of business owners and managers in the region, a total of 25 business managers were interviewed and their response used to draw conclusion in this thesis. The research focused on finding out the number of employees in each of the company or business interviewed; reasons for not employing more people in their businesses and possible barriers and difficulties they experience in their business operation. The thesis was able to establish the fact that SME contributes to employment creation in the region and that the number of SME start up in the region is on the increase which has a correlation with increase in employment via SMEs in the region. Furthermore, some factors were identified as major barriers to creation of more jobs by SMEs in the region base on the information elicited from the managers interviewed. Finally, recommendations for future research were made on possible steps the Government can employ to address the problems outlined that inhibit expansion and creation of more jobs by the SME sector in the region. Small and Medium Enterprises SME:s Management Development Employment Gotland Business and economics Ekonomi
4	Att expandera till nya marknader : En studie om högteknologiska SME:s inträdesstrategier för att lyckas internationellt Persson, Tim, Nilsson, Greus, Filip January 2021 (has links) Denna studie handlar om hur svenska högteknologiska små och medelstora företag (SME:s) arbetar med internationalisering och syftet med studien är att besvara följande forskningsfråga: Hur arbetar svenska högteknologiska SME:s för att nå nya geografiska marknader och framgångsrikt göra inträde på dessa? Valet av inträdesstrategi kan vara avgörande för SME:s som behöver internationalisera sin verksamhet för att växa och valet av strategi för att nå nya geografiska marknader kan vara skillnaden mellan framgång och misslyckande på den nya marknaden. Studien fokuserar på svenska högteknologiska SME:s, hur deras internationaliseringsstrategier sett ut samt utvärderingen av dessa. Just kombinationen av dessa faktorer är något som tidigare forskning inte behandlat i särskilt stor utsträckning. Studien baseras på data som samlats in från intervjuer med VD:ar från sex olika företag. Resultatet av studien visar på att svenska högteknologiska SME:s är proaktiva i sitt arbetssätt och söker möjligheter globalt. Inträdesstrategierna varierar beroende på kontext men en gemensam nämnare är att företagen använt externa samarbeten för att förvärva viktiga resurser för marknadsinträdet på många av de aktuella marknaderna. Författarna lägger också ett fokus på tillgången till resurser och förvärvet av nya resurser för företagen. Något som visar sig vara centralt för företagen är resurser som marknadskännedom, humankapital och kontaktnät. Slutligen ger studien konkreta praktiska förslag på hur svenska högteknologiska SME:s kan arbeta med internationalisering genom försäljningskanaler, marknadsaktiviteter, val av inträdesstrategi och utvärdering av inträde. Förslag ges också för hur företagen kan gå till väga för att förvärva och förvalta viktiga resurser som krävs för att lyckas med internationaliseringen. Förhoppningen är att studien ska öka intresset för högteknologiska företag och att deras arbete ska uppmärksammas i högre grad. Internationalisering högteknologiska SME:s inträdesstrategi internationaliseringsprocessen kontextspecifika resurser partnerskap Business Administration Företagsekonomi
5	Acceptans för IoT-lösningar : En studie av svenska SMF inom tillverkningsindustrin de Fine Licht, Ludvig January 2021 (has links) Background: The importance of data increases for current and future companies. As a result of prominent research within the field of information and communication technology, the interest in Internet of Things (IoT) and its industrial applications has grown strong from both research and the public sector. Due to advancements in the technological infrastructure, the IoT-solutions are available to the broader market, but despite being accredited with praise and promise of real potential, current IoT-solutions are mostly utilized by large enterprises (LE:s). A fundamental understanding for the cause of the aforementioned unbalance was acquired by revisiting theory and former studies of technology diffusion. It appears that the challenge for IoT-solutions resonates with a recurring phenomenon within diffusion of new technology. As a result from rapid advancements, technology often finds itself in a productivity paradox. This basically means that practitioners perceive them as too expensive and too complicated to use, thusly, they won’t be as productive as required to generate enough economic value. Therefore, new technologies can paradoxically be unproductive. As demanded from research and commercial actors, this study seeks to deepen the understanding for the cause of Small and Medium sized Enterprises (SME:s) Intention to use IoT-solutions, hence bridging the current market unbalance and gap in research. Objective: The purpose of the study is to deepen the understanding for SME:s Intention to use IoT-solutions. Therefore, the study is based on the research question: Which factors can explain SME:s Intention to use IoT- solutions? Methods: To find a proper tool for analysis, the author probed the literature of technology acceptance models related to sociology and psychology. With an explorative research design, an adapted version of the Unified Theory of Acceptance and use of Technology (UTAUT) was developed according to the reaming parts of the literature review. 6 hypotheses were formulated based on the research question and UTAUT. Thereafter, a survey was used to collect quantitative data from 165 SME:s within the Swedish sector of manufacturing. The hypotheses were tested with the support of Explorative Factor Analysis (EFA) and multiple regression analysis in SPSS. Results: The main result shows that Performance expectancy, Facilitating conditions, Social Influence and Price value exerts a significant correlation with the Intention to use IoT- applications. Effort Expectancy and Hindering conditions was to be found insignificant. The factors explained 27,9% of the total variance within the Intention. An additional effect from the survey reveals a low amount of knowledge for IoT- solutions amongst the responding SME:s. Conclusions: In light of the objective, the result provides both practical and theoretical implications. Practically, commercial actors can use the findings from this study to influence the Intention to use IoT-applications within the Swedish manufacturing sector by operationalizing Performance expectancy, Facilitating conditions, Social Influence and Price value. From a theoretical perspective, the extended and validated version of the current technology acceptance models, UTAUT-FP, can be applied for future research. / Bakgrund: Dataflödet intar en alltmer central funktion för sam- och framtidens företag. Som ett resultat av framstående forskning och tekniska landvinningar på området för informations- och kommunikationsteknologi har ett uppseendeväckande intresse för Internet of Things (IoT) - och dess industriella tillämpningar - vuxit fram. Med den nödvändig infrastrukturen väl på plats är dagens IoT-lösningar tillgängliga för en bred marknad. Men trots lovord om oumbärliga konkurrensfördelar så återfinns majoriteten av dagens IoT-lösningar likväl hos stora företag (SF). En grundläggande förståelse för orsaken förvärvades genom att återbesöka teori och tidigare studier över acceptans för nya teknologier. Problemet med IoT-lösningar visar sig resonera med ett återkommande fenomen för spridning av ny teknologi. Som ett resultat av hastig teknikutveckling uppstår regelbundet en så kallad produktivitetsparadox. Det visar sig att frontlinjens teknologier alltid löper risken att upplevas som för dyra och komplicerade i relation till hur mycket värde användaren uppfattar att de skapar. För att överbrygga dagens låga användning av IoT-lösningar efterfrågar forskare och kommersiella aktörer sålunda en djupare förståelse för vad som formar Små och Medelstora Företags (SMF:s) Intention till att använda ny teknologi, i denna studie IoT-lösningar. Syfte: Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om varför SMF inte använder IoT- lösningar. Således utformas studien efter forskningsfrågan: Vilka faktorer kan förklara SMF:s Intention till att använda IoT-lösningar? Metod: För att hitta ett adekvat analysverktyg sonderade författaren fältet av beteendevetenskapens adoptionsmodeller för ny teknologi. Utifrån en explorativ forskningsansats anpassades Unified Theory of Acceptance and use of Technology (UTAUT). I enlighet med studiens litteraturgenomgång bildade författaren således UTAUT-FP. Med bas i forskningsfrågan och UTAUT-FP utvecklades 6 hypoteser. Med en enkätundersökning samlades kvantitativa data in från 165 SMF. Med Explorativ Faktoranalys (EFA) och linjär regressionsanalys kunde studiens hypoteser testats i SPSS. Resultat: Studiens primära resultat visar att faktorerna Prestationsföväntning, Underlättande förhållanden, Socialt inflytande och Prisbild utövar en signifikant korrelation med Intentionen till att använda IoT-lösningar. Indirekta Hjälpmedel och Förhindrande förhållanden var insignifikanta för Intentionen. Faktorerna förklarar 27,9% av Intentionens varians. En bieffekt av studiens enkätundersökning lyckas spegla SMF:s okunskap kring studiens särskilda aspekter av IoT-lösningar. Slutsatser: I ljuset av forskningsfrågan generar studiens resultat dels praktiska, dels teoretiska implikationer. Praktiskt medför resultatet att dagens leverantörer delges en djupare insikt för hur de kan påverka SMF:s inställning och således Intention till IoT-lösningar genom att operationalisera resultatet för Prestationsföväntning, Underlättande förhållanden, Socialt inflytande och Prisbild. Teoretiskt bidrar studien med en validerad adoptionsmodell för IoT- lösningar - UTAUT-FP. IoT-solution Swedish manufacturing SME:s UTAUT EFA Regression analysis IoT-lösning svenska SMF inom tillverkningsindustrin UTAUT EFA Regressionsanalys Other Engineering and Technologies Annan teknik
6	Skäl till att små och medelstora företag arbetar med hållbarhet : en kvalitativ studie utifrån ett ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt perspektiv Jovanovic, Andrea, Stjernbecker, Elina January 2021 (has links) Syftet med studien är att undersöka små och medelstora företags skäl till att arbeta med hållbarhet ochstudien utgår ifrån ett ekonomisk, legalt, etiskt och filantropiskt perspektiv. Som utgångspunkt har lagarangående hållbarhetsrapportering, frivilliga standarder och den teoretiska referensramen använts.Teorierna som används är intressentteorin, legitimitetsteorin, Carrolls (1991) CSR-pyramid samt Grimstad et al. (2020) Strukturmodell. För att undersöka studiens syfte används semistruktureradeintervjuer där fyra företag som arbetar med hållbarhet eller hållbarhetsrapporterar intervjuas. Sedanpresenteras den insamlade empirin för att därefter analyseras och diskuteras. I analysen jämfördesföretagens svar utifrån perspektiven med hjälp av teorierna. En slutsats som studien antyder är attföretagen visade på starkast ekonomiska skäl för att arbeta med hållbarhet. Vidare visar studien att etiskaskäl är det som har näst mest påverkan på små och medelstora företag. Slutligen tyder studien på attlegala och filantropiska skäl förekommer lika ofta men att företagen gör fler filantropiska handlingar vilketgör att det filantropiska perspektivet har större koppling till CSR enligt studiens resultat. Studiens förstabidrag är ett teoretiskt bidrag som bidrar till vidare teori och det kan hjälpa vägleda vid fortsatta studier.Vidare bidrar studien med ett empiriskt bidrag som ger nya djupare insikter till skäl som små ochmedelstora företag kan ha angående varför företagen väljer att arbeta med hållbarhet. Slutligen görstudien ett mindre praktiskt bidrag som antyder att små och medelstora företag inte känner press att blipåverkade av framtida lagkrav. / The purpose of the study is to explore small and medium sized enterprises' reasons for working withsustainability and the study is based on an economic, legal, ethical and philanthropic perspective. Thestudy uses laws concerning sustainability reporting, voluntary standards and the theoretical framework asbasis for conducting the study. The theories used were, stakeholder theory, legitimacy theory, Carroll’s(1991) the pyramid of CSR and Grimstad el at. (2020) structural model. To research the study’s purposea semi-structured interview method is used and four companies that either work with sustainability or CSRreport where interviewed. Thereafter the study's empirical data was presented and then analyzed. In theanalysis the companies answers were compared through the perspectives and with help of the theories.One conclusion is that the company's show most economic reasons for working with sustainability.Furthermore, the findings show that ethical reasons are the second largest impacting aspect for SME.Lastly the study suggests that legal and philanthropic reasons occur a similar amount of times butcompanies perform more philanthropic activities which means that the philanthropic perspective has agreater impact in relation to CSR. The study’s first contribution is a theoretical contribution that expandsand helps guide future studies. Furthermore, the study’s empirical contribution gives new deeper insightsinto the reasons SME can have for working with sustainability. Lastly the study makes a smaller practicalcontribution that suggests that SMEs do not feel impacted from future legal requirements. CSR SME:s Sustainability work Carroll’s CSR-pyramid Intrinsic Extrinsic CSR SMF Hållbarhetsarbete Carrolls CSR-pyramid Intrinsic Extrinsic Economics and Business Ekonomi och näringsliv Business Administration Företagsekonomi
7	Vilka finansieringskällor har störst betydelse för tillväxt i svenska SME? : En kvantitativ studie på små- och medelstora företag och hur tillväxt påverkas av olika finansieringskällor samt mikro- och makroekonomiska faktorer / Which financial sources are most significant for the growth of Swedish SMEs? : A quantitative study on small and medium-sized enterprises and how growth are affected by different financial sources, and micro and macroeconomic factors Cassman, Anthon, Wickman, Tobias January 2023 (has links) Background: SME constitutes to 99,9% of business in Sweden. A central aspect of running a business is to grow, Previous research shows that access to external funds is a limitation for SMEs ability to create growth and therefore capital structure can vary between companies. Purpose: The purpose of this study is to examine the financial sources that are of greatest significance for SMEs with positive and negative growth. The purpose is also to investigate whether there are micro and macroeconomic factors that affect the growth of Swedish SMEs. Method: This study has been conducted using a quantitative approach and a random sample of 121 SME from all of Sweden’s stock markets. The research period lasted for 6 years, from 2017 to 2022. In operationalizing the variables, previous research was used, were as the dependent variable was growth in net sales. Multiple regression analysis has been conducted to see if any independent variables had any effect on the growth in net sales. Results: The result from this study indicates that the percentage of debt and equity are almost the same for SME:s with positive and negative growth. Similar to previous studies this result indicates that the internal cashflow is not enough to finance growth. External finance is therefore crucial to create growth. The external finance with the biggest positive impact on SME:s with positive growth are equity and long-term debt. The external finance with the biggest positive impact on SME:s with negative growth is short-term debt. The conclusion from this study is that the internal cashflow has the biggest impact in determining whether the external finance have a positive or negative impact on net revenue. This study also found that micro-economic factors affect SME:s. The present study found that younger SME:s has a higher growth rate. Size has a positive effect on SME:s. Out of the macro-economic factors that were used in the study, only business cycle had a significant effect on growth rate. The result from this study found that pecking order theory is better to describe the capital structure of SME than trade off theory, but both theories are relevant in explaining SMEs options of financial sources. / Bakgrund: Små- och medelstora företag (SME) utgör 99,9% av företagen i Sverige. En central del för företag är att växa. Tidigare forskning visar att tillgången till externt kapital är en begränsande faktor för SMEs tillväxt. Det kan därför variera hur företag strukturerar sin finansiering. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka finansieringskällor som är av störst betydelse för SME med positiv- och negativ tillväxt. Syftet är också att undersöka om det finns mikro- och makroekonomiska faktorer som påverkar tillväxten i svenska SME. Metod: Studien har genomförts med ett kvantitativt angreppssätt. Urvalet har skett slumpmässigt, där det slutgiltiga urvalet av populationen bestod av 121 SME från samtliga svenska börser. Undersökningsperioden sträcker sig över 6 år från 2017 till 2022. I operationaliseringen av variablerna har forskarna använt sig av tidigare forskning där den beroende variabeln är nettoomsättningstillväxt. Flertalet regressionsanalyser har genomförts för att kontrollera de oberoende variablernas påverkan på nettoomsättningstillväxt. Resultat: Resultatet från studien visar att andelen skulder och eget kapital för de båda undersökningsgrupperna är relativt lika. Likt tidigare studier indikerar resultatet på att det interna kassaflödet inte räcker för att finansiera tillväxt. Extern finansiering blir därför avgörande för att skapa tillväxt. För företag med positiv tillväxt är de externa finansieringskällorna med störst positiv betydelse eget kapital och långfristiga skulder. För företag med negativ tillväxt är kortfristiga skulder den externa finansieringskällan med störst positiv betydelse. Slutsatsen är att det interna kassaflödet är av störst betydelse för huruvida externa finansieringskällor har en positiv eller negativ påverkan på nettoomsättningstillväxt. Denna studie fann att mikroekonomiska faktorer påverkar SME. Den aktuella studien fann att yngre SME har högre tillväxt. Storleken påverkar tillväxten positivt. Av de makroekonomiska faktorerna som användes i studien är det enbart konjunktur som är signifikant. Resultatet från studien indikerar på att pecking order-teorin bättre kan tolka resultatet än trade off-teorin, men det går att argumentera för att båda teorierna är relevanta för att förklara SMEs finansieringskällor. Growth SME:s Capital structure Business cycle Pecking order-theory Trade off-theory. Tillväxt SME Kapitalstruktur Konjunkturcykel Pecking order-teorin Trade off-teorin Economics and Business Ekonomi och näringsliv
8	Smarta beslut i små och medelstora företag : Kritiska faktorer för en lyckad implementering av Business Intelligence Ferlander, Ludvig, Kullander, Kristoffer January 2024 (has links) Denna studie undersöker vad BI-konsulter ser som de kritiska faktorer som påverkar implementeringen av Business Intelligence (BI) i små och medelstora företag (SME) i Sverige. Trots de betydande fördelarna med BI, såsom förbättrad operativ effektivitet och datadrivet beslutsfattande, möter SME:s ofta utmaningar vid implementeringen. Studien syftar till att identifiera och analysera dessa faktorer med hjälp av Technology-Organization-Environment (TOE) ramverket. För att uppnå syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med BI-konsulter som har omfattande erfarenhet av att arbeta med SME:s. Resultaten visade att förståelse och kompetens relaterat till BI är kritiska för en lyckad implementering vilket korrelerar med faktorer som ledningsstöd, komplexitet, resursallokering och kompatibilitet. Denna uppsats bidrar till en djupare förståelse för de faktorer som påverkar BI-implementering i svenska SME:s och ger insikter som kan hjälpa företag att framgångsrikt utnyttja BI-teknikerför att förbättra sin operativa effektivitet och konkurrenskraft. Business Intelligence (BI) små och medelstora företag (SME:s) BI-konsulter kritiska faktorer digitalisering datadrivet beslutsfattande Business Administration Företagsekonomi
9	Är god redovisningssed fortfarande god sed? Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links) Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska. Viktor Niklasson Carl-Oscar Olofsson Fredrik Reinfeldt ekonomi redovisning företagsekonomi redovisningssed god sed Handelshögskolan vid Karlstad Universitet Kandidat uppsats kandidatuppsats c-uppstas k-regelverken k1 k2 k3 k4 BFN bokföringsnämnden förenkling regelförenklingsarbetet administrativa kostader allmänna råd bindande frivilliga IASB IFRS SMES SME:S US GAAP redovisning rättvisande bild makt EU USA normgivningsmakt normgivningskompetens sambandet redovisning beskattning praxisorienterad normgivning BFNAR regeringen regelrådet regelverk k-råden industriell makt regelförenklingsarbetet regelförenkling bryter grundlagen grundlagar RF ÅRL BFN FAR internationalisering harmonisering FinForum 2013 2012 Grand Hotel redovisningspraxis internationella redovisningsnormer bokföringsbrott avvikelser redovisnings förändringar balansräkning resultaträkning koncernredovisning NJA SOU normgivningsprocessen PWC Ernst & Young Grant Thornton revisionsbyråer revision regeringens handlingsplan regelförenklingsarbetet Mikael Johnson Bengt Bengtsson Michaela Nilsson Sten-Eric Ingblad Dan Brännström Annika Falkengren Christina Libassi Claes Janzon Göran Anrell Eva Törning Ulf Selander Thomas Engelbrektsson Business School noterade onoterade bolag småföretag regelverken tvingande redovisningsområdet statens expertorgan

Search results