No description available.

<p>Bakgrunden till arbetet väcktes genom debatterna sensommaren 2009 om skyddsnivån på de fordon som svenska soldater i Afghanistan använder sig av och det ökade antalet attacker mot den svenska kontingenten där. I takt med att upprorsmännens attacker började skada personalen så var frågeställningen klar. Hur ser stödet till de svenska soldaterna och officerarna ut? Syftet med arbetet är presentera en sammanhållen bild av hur försäkringsskyddet ser ut genom att svara på dessa frågor. Hur försäkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjänstgör för utlandsstyrkan idag? Samt vad innebär den så kallade veteransoldatspropositionen ur försäkringssynpunkt, vilka är skillnaderna? Metoden i arbetet kommer att vara i huvudsak deskriptivt men även komparativt. Inledningsvis så kommer en litteraturstudie att genomföras som mynnar ut i en beskrivning av hur försäkringsskyddet ser ut i dagsläget. Därefter kommer veteransoldatspropositionen att studeras och förslagen där i att beskrivas. Slutligen kommer dagsläget och propositionen att jämföras. Ur försäkringssynpunkt är det fyra skillnader i propositionen jämfört med dagsläget. Det är bland annat att lagen och förordningen som reglerar försäkringarna för utlandsstyrkan byts för att innefatta även personal som inte ingår i utlandsstyrkan, vilket ger den personalen ett robustare skydd. Vidare förlängs Försvarsmaktens uppföljnings- och rehabiliteringsansvar vilket är positivt för en soldat som skadat sig och behöver stöd. Försvarsmakten ska dessutom bli bättre och tydligare i sitt arbete att informera soldater och anhöriga i hur skyddsnätet ser ut.</p>

Bakgrunden till arbetet väcktes genom debatterna sensommaren 2009 om skyddsnivån på de fordon som svenska soldater i Afghanistan använder sig av och det ökade antalet attacker mot den svenska kontingenten där. I takt med att upprorsmännens attacker började skada personalen så var frågeställningen klar. Hur ser stödet till de svenska soldaterna och officerarna ut? Syftet med arbetet är presentera en sammanhållen bild av hur försäkringsskyddet ser ut genom att svara på dessa frågor. Hur försäkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjänstgör för utlandsstyrkan idag? Samt vad innebär den så kallade veteransoldatspropositionen ur försäkringssynpunkt, vilka är skillnaderna? Metoden i arbetet kommer att vara i huvudsak deskriptivt men även komparativt. Inledningsvis så kommer en litteraturstudie att genomföras som mynnar ut i en beskrivning av hur försäkringsskyddet ser ut i dagsläget. Därefter kommer veteransoldatspropositionen att studeras och förslagen där i att beskrivas. Slutligen kommer dagsläget och propositionen att jämföras. Ur försäkringssynpunkt är det fyra skillnader i propositionen jämfört med dagsläget. Det är bland annat att lagen och förordningen som reglerar försäkringarna för utlandsstyrkan byts för att innefatta även personal som inte ingår i utlandsstyrkan, vilket ger den personalen ett robustare skydd. Vidare förlängs Försvarsmaktens uppföljnings- och rehabiliteringsansvar vilket är positivt för en soldat som skadat sig och behöver stöd. Försvarsmakten ska dessutom bli bättre och tydligare i sitt arbete att informera soldater och anhöriga i hur skyddsnätet ser ut.

Tillkännagivanden från riksdagen till regeringen är ett statsvetenskapligt ämne inom svensk politik som är bristfälligt studerat. Syftet med denna beskrivande studie är att öka kunskapen om tillkännagivandet och vilka funktioner det fyller. Den grundläggande frågeställningen bryts ned till tre preciserade delfrågor om innebörden av begreppet tillkännagivande, hur man använder sig av det och hur man förhåller sig till det. För att placera forskningsproblemet i sitt sammanhang utgår jag från begrepp inom parlamentarisk demokrati och relationen mellan riksdag och regering. Delfrågorna undersöks genom litteraturgranskning och genom metoden kvalitativ textanalys med inriktning klassificerande analys. Som kompletterande metod till kvalitativ textanalys har samtalsintervjuer genomförts. Genom kvalitativ textanalys undersöks fyra tillkännagivanden samt regeringens redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen som avser svar på de fyra tillkännagivandena. Samtalsintervjuer genomförs med två tjänstemän vid utskottskanslier och med två politiska sekreterare vid socialdemokraternas respektive moderaternas partikanslier i riksdagen. Resultatet visar att riksdagens tillkännagivanden till regeringen är uttalanden av riksdagen i obestämd beslutsform som inte är bindande konstitutionellt men däremot politiskt bindande för regeringen genom en tradition av konstitutionell praxis. En av tillkännagivandets funktioner är möjligheten för riksdagen att uttala sig i denna form. Det som utgör en möjlighet för riksdagen kan i förlängningen bli politiskt bindande för regeringen och bidra till att riksdagen indirekt stärker sin makt. Genom att använda analysnivåerna individ-, parti- och parlamentarisk nivå visar resultatet att aktörer på olika nivåer använder tillkännagivanden som ett verktyg för olika syften. En annan av tillkännagivandets funktioner är att användas som verktyg för att kunna lyfta, kanalisera upp, ett förslag från en lägre individ- eller partinivå till den parlamentariska nivån där korrespondensen av skrivelser mellan riksdagen och regering sker.

Vintern 2019 började ett virus spridas i Kina som senare kom att kallas Covid-19. När vi började diskutera kring ämnet förstod vi snart att denna pandemi skulle komma att ha en stor påverkan på hela världen men framförallt på turismnäringen. Detta var ett ämne vi båda direkt fann intressant att undersöka mer och som vi var helt överens om att ta oss an. Från början tänkte vi väldigt brett och globalt men efter tips från ansvarig handledare bestämde vi oss för att avgränsa och lägga vårt fokus på region Värmland. Under uppsatsarbetet har vi haft genomgående teman som har varit regeringens restriktioner och dess påverkan på turismnäringen samt planering för turism. Vårt syfte med studien är att undersöka hur kommuner och företag utifrån ett turismperspektiv har påverkats till följd av regeringens restriktioner i samband med Covid-19 pandemin, samt undersöka hur de kan fortsätta att planera för turism under omständigheterna. I vårt teorikapitel presenteras de olika teoretiska utgångspunkterna som varit framträdande och som skapat en grund för vår studie: turism och pandemier, staten och den offentliga sektorns roll för turismen, planera för turism, säkerhet och kriser, mobilitet och hemester - semestra hemma. För att besvara vårt syfte har vi använt oss av metodtriangulering där kvalitativ och kvantitativ metod samt innehållsanalys ingått. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer samt kvantitativ enkätundersökning för att samla empiri som framgår i vårt resultat. Empirin har sedan kopplats samman med den utvalda teorin vilket senare kom att analyseras för att slutligen fastställa vår slutsats. Resultatet som framkommit i vår studie är att värmländska kommuner och turismföretag har påverkats negativt både ur ett turismperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv, vilket har lett till att många kommuner och företag har fått anpassa sig efter omständigheterna med Covid-19 samt fått göra ändringar i turismplaneringen.

De senaste 25 åren har regeringen presenterat två nationella brottsförebyggande program som i stora delar delegerar ansvaret för det brottspreventiva arbetet till landets kommuner, ett ansvar som dock inte är lagstadgat. Denna uppsats undersöker Härryda kommuns brottsförebyggande arbete ur ett situationellt perspektiv. Undersökningens syfte är att öka kunskapen om hur en kommun lokalt implementerar de nationella riktlinjerna om förebyggande åtgärder som förordas i de brottsföre- byggande programmen Allas vårt ansvar (1996) och Tillsammans mot brott (2017). Med utgångs- punkt från kriminologiska teorier och tidigare forskning om situationell brottsprevention, bland annat rutinaktivitetsteorin, broken windows, och antaganden om begreppet governance, besvarar uppsatsen frågeställningarna ”vilka situationella brottsförebyggande åtgärder prioriterar Härryda kommun, och varför?”, ”hur utvärderas de brottsförebyggande insatserna, och vilka möjligheter eller begränsningar ser centrala brottsförebyggande aktörer i kommunens situationella brottsföre- byggande arbete?” samt ”hur förstås och konstrueras begreppen trygghet och otrygghet i relation till situationell brottsprevention av centrala brottsförebyggande aktörer i Härryda kommun?”. För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ tematisk analys på det empiriska materialet. Undersökningens empiri består av semi-strukturerade intervjuer med två representanter för Härryda kommuns brottsförebyggande råd, samt offentliga dokument om eller med relevans för kommunens brottsförebyggande verksamhet. Resultaten visar att Härryda kommuns brottsförebyggande råd beslutat att prioritera problemområdena ”narkotika” och ”otrygghet i den fysiska miljön”. Dessa problemområden är föremål för sekundära och tertiära situationellt brottsförebyggande insatser. Det brottsförebyggande rådet samverkar i viss mån med medborgarna; platser som upplevs som otrygga prioriteras för formella och informella åtgärder. De trygghetsökande insatserna utvärderas dock inte, till skillnad från insatser riktade mot narkotikahanteringen. Härryda kommun följer de teoretiska brottspreventiva riktlinjerna, enligt rutinaktivitetsteorin och broken windows, som förordas i regeringens nationella brottsförebyggande program. Detta gäller främst att öka närvaron av kapabla väktare, bland annat genom det medborgerliga engagemanget och kameraövervakning. Det sist- nämnda är dock svårt för kommunen att implementera på grund av begränsningar i lagstiftningen. Vidare forskning om kommuners brottsförebyggande arbete förordas eftersom det råder en kunskapslucka hur kommuner implementerar de nationella brottsförebyggande programmen. Förslagsvis kan denna undersökningen fungera som underlag för jämförelsestudier med andra kommuners situationellt brottsförebyggande arbete.

<h1>Abstract</h1><p>At the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD. The NSDS should be an iterative learning process consisting of phases of situation analysis, policy formulation, implementation, follow-up and independent audits. Commitment in the highest political level and institutional leadership would be necessary to give legitimacy and ensure continuity in the process. </p><p>Sweden formulated its first NSDS in March 2002. The strategy has been revised twice since then, in 2004 and 2006, all formulated by Social Democratic governments. In the autumn of 2006 a new Right-wing Cabinet with four parties was installed in the government offices.  The main problem raised in this thesis is how the 2002-2006 Social Democratic Government organized the work with the 2006 strategy and how the Right-wing Government has chosen to continue these efforts. The aim is also to discuss some short-comings in the process and to discern which political role the strategy plays today.</p><p>The thesis uses a qualitative and descriptive approach to the problem. Empirical data were collected through six interviews and literature studies performed in the spring of 2008.  The starting point for the literature studies was a special issue in <em>the European Environment No. 17/2007 </em>where a number of scientific articles concerning national strategies for sustainable development were published.</p><p>It is showed that during the Social Democratic government there were institutional mechanisms designed for cross-sectoral co-operation, participation and implementation of the strategy, e.g a Co-ordination unit for sustainable development in the government offices, as well as a Council for sustainable development which were to facilitate local implementation of the strategy. Still, the strategy did not enjoy a high-level political status; regional strategies funded by the EU gained much more governmental attention. The NSDS strategy was formulated by civil servants at the government offices and the Council for SD was only invited as the strategy was to be implemented in local contexts. In many ways it seems that the Social Democratic government did not wish to establish the kind of broad and participative process that characterizes an ideal NSDS.</p><p>However, in 2006 an intense implementation process got underway in 15 municipalities, coordinated by the Council for SD. At the end of 2006, however, the process ceased as the new Cabinet decided to discontinue the Co-ordination unit and the Council for SD. Instead a new Commission for Sustainable Development, chaired by the Prime Minister, was initiated in 2007. The Commission is to promote cross-sectoral cooperation and link government with Swedish industry and scientific field. Today, the strategy plays a highly marginal role in Swedish SD-policies. The strategy has not been with-drawn by the new government, but there is no activism around the strategy and it carries only a symbolic meaning in international contexts. </p><p> </p> / <h1><em>Sammanfattning</em></h1><p>DATUM:                             2009-06-14</p><p>NIVÅ:                                 Magisteruppsats i Företagsekonomi med inriktning mot                                             ekologisk ekonomi, 15 hp</p><p>FÖRFATTARE:                   Maarit Nurkkala</p><p>Maarit.k.nurkkala@gmail.com</p><p> </p><p>HANDLEDARE:                 Sylvia Dovlén</p><p>TITEL:                                Den svenska nationella strategin för hållbar utveckling. En process av betydelse eller bara ett anonymt dokument?</p><p>PROBLEM:                         Sedan 2002 har Sverige en nationell strategi för hållbar utveckling, som ska vara ett strategiskt redskap för regeringen att samordna politiken inom ekonomi, miljö och sociala frågor. Den nu gällande versionen presenterades av socialdemokratiska regeringen 2006. Frågorna som denna uppsats velat besvara är: Hur lade den socialdemokratiska regeringen upp strategiarbetet och hur valde den borgerliga regeringen att fortsätta detta arbete?  Vilka brister kan urskönjas? Vilken betydelse har strategin för regeringen Reinfeldt?</p><p>SYFTE:                               Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av tidigare svensk miljö- och hållbarhetspolitik undersöka hur regeringen organiserat och genomfört arbetet med den nationella hållbarhetsstrategin. Tyngdpunkten för analysen ligger på den nu gällande strategin ”Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling” (Skrivelse Skr. 2005/06:126).  Syftet är även att granska vilken betydelse strategin har för regeringen.</p><p>METOD:                             I uppsatsen har en deskriptiv metod använts, och materialet har samlats in med hjälp av intervjuer och litteraturstudier. I litteraturstudierna har utgångspunkten varit en särskild utgåva i <em>European Environment</em> nr 17/2007 med vetenskapliga artiklar om nationella hållbarhetsstrategier. Vidare litteratursökning har gjorts på Mälardalens högskolas bibliotek i Västerås samt på internet.</p><p>RESULTAT:                        Under 2006 växte det under det socialdemokratiska styret fram en process, där det fanns mekanismer för implementering och initiativ till deltagande togs, om än först i implementeringsskedet. Strategin blev dock i mycket en socialdemokratisk deklaration för hållbarhet, snarare än en nationellt ägd strategi. Den borgerliga regeringen har inte tagit strategin till sig och den process som var i gång 2006 avbröts. Det finns idag ingen aktivitet runt strategin och den har endast en kosmetisk betydelse.</p>

Abstract At the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD. The NSDS should be an iterative learning process consisting of phases of situation analysis, policy formulation, implementation, follow-up and independent audits. Commitment in the highest political level and institutional leadership would be necessary to give legitimacy and ensure continuity in the process.  Sweden formulated its first NSDS in March 2002. The strategy has been revised twice since then, in 2004 and 2006, all formulated by Social Democratic governments. In the autumn of 2006 a new Right-wing Cabinet with four parties was installed in the government offices.  The main problem raised in this thesis is how the 2002-2006 Social Democratic Government organized the work with the 2006 strategy and how the Right-wing Government has chosen to continue these efforts. The aim is also to discuss some short-comings in the process and to discern which political role the strategy plays today. The thesis uses a qualitative and descriptive approach to the problem. Empirical data were collected through six interviews and literature studies performed in the spring of 2008.  The starting point for the literature studies was a special issue in the European Environment No. 17/2007 where a number of scientific articles concerning national strategies for sustainable development were published. It is showed that during the Social Democratic government there were institutional mechanisms designed for cross-sectoral co-operation, participation and implementation of the strategy, e.g a Co-ordination unit for sustainable development in the government offices, as well as a Council for sustainable development which were to facilitate local implementation of the strategy. Still, the strategy did not enjoy a high-level political status; regional strategies funded by the EU gained much more governmental attention. The NSDS strategy was formulated by civil servants at the government offices and the Council for SD was only invited as the strategy was to be implemented in local contexts. In many ways it seems that the Social Democratic government did not wish to establish the kind of broad and participative process that characterizes an ideal NSDS. However, in 2006 an intense implementation process got underway in 15 municipalities, coordinated by the Council for SD. At the end of 2006, however, the process ceased as the new Cabinet decided to discontinue the Co-ordination unit and the Council for SD. Instead a new Commission for Sustainable Development, chaired by the Prime Minister, was initiated in 2007. The Commission is to promote cross-sectoral cooperation and link government with Swedish industry and scientific field. Today, the strategy plays a highly marginal role in Swedish SD-policies. The strategy has not been with-drawn by the new government, but there is no activism around the strategy and it carries only a symbolic meaning in international contexts. / Sammanfattning DATUM:                             2009-06-14 NIVÅ:                                 Magisteruppsats i Företagsekonomi med inriktning mot                                             ekologisk ekonomi, 15 hp FÖRFATTARE:                   Maarit Nurkkala Maarit.k.nurkkala@gmail.com   HANDLEDARE:                 Sylvia Dovlén TITEL:                                Den svenska nationella strategin för hållbar utveckling. En process av betydelse eller bara ett anonymt dokument? PROBLEM:                         Sedan 2002 har Sverige en nationell strategi för hållbar utveckling, som ska vara ett strategiskt redskap för regeringen att samordna politiken inom ekonomi, miljö och sociala frågor. Den nu gällande versionen presenterades av socialdemokratiska regeringen 2006. Frågorna som denna uppsats velat besvara är: Hur lade den socialdemokratiska regeringen upp strategiarbetet och hur valde den borgerliga regeringen att fortsätta detta arbete?  Vilka brister kan urskönjas? Vilken betydelse har strategin för regeringen Reinfeldt? SYFTE:                               Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av tidigare svensk miljö- och hållbarhetspolitik undersöka hur regeringen organiserat och genomfört arbetet med den nationella hållbarhetsstrategin. Tyngdpunkten för analysen ligger på den nu gällande strategin ”Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling” (Skrivelse Skr. 2005/06:126).  Syftet är även att granska vilken betydelse strategin har för regeringen. METOD:                             I uppsatsen har en deskriptiv metod använts, och materialet har samlats in med hjälp av intervjuer och litteraturstudier. I litteraturstudierna har utgångspunkten varit en särskild utgåva i European Environment nr 17/2007 med vetenskapliga artiklar om nationella hållbarhetsstrategier. Vidare litteratursökning har gjorts på Mälardalens högskolas bibliotek i Västerås samt på internet. RESULTAT:                        Under 2006 växte det under det socialdemokratiska styret fram en process, där det fanns mekanismer för implementering och initiativ till deltagande togs, om än först i implementeringsskedet. Strategin blev dock i mycket en socialdemokratisk deklaration för hållbarhet, snarare än en nationellt ägd strategi. Den borgerliga regeringen har inte tagit strategin till sig och den process som var i gång 2006 avbröts. Det finns idag ingen aktivitet runt strategin och den har endast en kosmetisk betydelse.

Purpose: The purpose of this study has been to investigate how different municipalities act in their work against honor-related violence and abuse to increase understanding on how to best counteract honor-related violence and abuse. Method: This is a case study with an inductive approach that revolves around how municipalities implement decisions taken by the government and how they handle problems associated with the process of implementation. Datacollection has been made through interviews with different respondents that work against honor-related violence and abuse. Material: All material used in this survey has been gathered from the governments ten year strategy against honor-related violence and abuse, documents from the different municipalities websites regarding their work against honor-related violence and abuse as well as interviews with personal from the municipalities. Conclusion: The survey has shown that for the municipalities to be able to counteract honor-related violence and abuse, and to do what is expected of them, a variety of efforts is needed. The survey has also shown that there is some degree of co-operation between municipalities and non-profit organizations, however it was not clear if some level of co-operation between the municipalities and other authorities existed. It was also unclear how implementation of government decisions was performed. It was also established that the municipalities created regulations and guidelines based on the national board of health and welfare and government decisions.

<p>Det har gått 10 år sedan resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet antogs. Den följs av olika handlingsplaner för att implementera resolutionen. Dessutom finns studier om och erfarenheter i hur man skall lyckas med implementeringen av resolution 1325. Syftet med uppsatsen är att jämföra Regeringens handlingsplan för resolution 1325 och Försvarsmaktens arbete med resolution 1325, för att lyfta fram likheter och skillnader. Syftet är även att visa vilka erfarenheter som dragits av studier om implementering av resolution 1325 och hur Regeringens plan och Försvarsmaktens arbete stämmer överens med de dragna erfarenheterna. Uppsatsen presenterar resolution 1325 och de studier som finns om resolution 1325, samt Regeringens handlingsplan för att implementera resolution 1325 och en intervju med ansvarig förimplementering av resolutionen i Försvarsmakten. Resultatet av dokumentanalysen och intervjun visar att det finns likheterna mellan Regeringens och Försvarsmaktens planer samt de studier som finns om resolution 1325, men även att det finns skillnader. Resultatet visar även vart fokus ligger i implementeringen av resolution 1325 och på vilket sätt arbetet följs upp av Regeringen och Försvarsmakten. Slutsatsen är att det finns likheter men också skillnader mellan Regeringens plan och Försvarsmaktens arbete och att båda i många fall är kopplade till tidigare studier om resolution 1325.</p> / <p>It’s been 10 years since Resolution 1325 on women, peace and security was adopted. It’s followed by various action plans to implement the Resolution. In addition, studies and experience in how to succeed with the implementation of Resolution 1325 have followed. The purpose of this paper is to compare the Government's Action Plan on Resolution 1325 and the Swedish Armed Forces work with Resolution 1325, to highlight similarities and differences. The aim is also to present experiences learned from studies on how to implement Resolution 1325 and how the Government's action plan and the Armed Forces work in line with those drawn experiences. This thesis presents the Resolution 1325 and different studies available on Resolution 1325. It presents The Government's action plan to implement Resolution 1325 and an interview with the person who is responsibility for implementation of the Resolution in the Armed Forces. The results of the document analysis and the interview show that there are some similarities between the Governments and the Armed Forces plans and the studies of Resolution 1325, but also that there are some differences. The result also proves where the focus lies in the implementation of Resolution1325 and how the work is monitored by the Government and the Armed Forces. The conclusion is that there are similarities but also differences between the Government's plan and the Armed Forces work and that both in many cases are linked to previous studies on Resolution 1325.</p>