Utdelningspolitiken har länge varit ett omdiskuterat och omstritt ämne och har på senare fått ett än större fokus då investerare söker efter alternativ till en stabil avkastning när räntemarknaden har blivit en mindre attraktiv plats för detta. Huruvida utdelningspolitik är något som företag kan använda sig av för att signalera till marknaden råder det inte konsensus om. Syftet med denna uppsats är att försöka ge ett svar på detta och se huruvida utdelningsförändringar påverkar företagets marknadsvärde. För att försöka besvara denna fråga har studien genomfört en eventstudie med marknadsmodellen som utgångspunkt. Studiens population består av samtliga företag som var noterade på Stockholmsbörsens Mid- och Largecap lista mellan åren 2010-2019. Urvalskriterierna som varit nödvändiga för studiens syfte resulterade i ett totalt urval om 136 observationer av avvikande utdelningsförändringar. Eventstudien visar att det förekommer en signifikant positiv abnormal avkastning vid tillkännagivandet av en höjd utdelningsnivå. Vid en sänkt utdelningsnivå förekommer dock ingen signifikant abnormal avkastning. Vidare kan studien statistiskt säkerställa att det föreligger skillnad mellan en höjd utdelning och en sänkt utdelning. Av resultaten att döma har slutsatsen av studien blivit att avvikande förändringar i företagets utdelningspolitik påverkar företagets värde vid höjning men inte vid sänkning. Således ger studiens resultat svaret att signalvärdet vid en höjd utdelning är effektivt och överensstämmer med teori och tidigare forskning, däremot påvisar sänkning inte ett starkt signalvärde, då marknaden av empirin att döma inte reagerar på denna information.

Syftet med denna studie är att undersöka om aktiemarknaden reagerar annorlunda vid tillkännagivandet av en ny vd med svenskt respektive utländskt efternamn. Studien undersöker 352 börsnoterade Small Cap, Mid Cap och Large Cap-företag på Nasdaqs OMXS under perioden 2008-2018. Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie och t-test. På en 5-% signifikansnivå kan studien statistiskt säkerhetsställa att tillkännagivanden av vd:ar med utländska efternamn leder till en mer negativ abnormal avkastning, jämfört med vd:ar med svenska efternamn.

Tillkännagivanden från riksdagen till regeringen är ett statsvetenskapligt ämne inom svensk politik som är bristfälligt studerat. Syftet med denna beskrivande studie är att öka kunskapen om tillkännagivandet och vilka funktioner det fyller. Den grundläggande frågeställningen bryts ned till tre preciserade delfrågor om innebörden av begreppet tillkännagivande, hur man använder sig av det och hur man förhåller sig till det. För att placera forskningsproblemet i sitt sammanhang utgår jag från begrepp inom parlamentarisk demokrati och relationen mellan riksdag och regering. Delfrågorna undersöks genom litteraturgranskning och genom metoden kvalitativ textanalys med inriktning klassificerande analys. Som kompletterande metod till kvalitativ textanalys har samtalsintervjuer genomförts. Genom kvalitativ textanalys undersöks fyra tillkännagivanden samt regeringens redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen som avser svar på de fyra tillkännagivandena. Samtalsintervjuer genomförs med två tjänstemän vid utskottskanslier och med två politiska sekreterare vid socialdemokraternas respektive moderaternas partikanslier i riksdagen. Resultatet visar att riksdagens tillkännagivanden till regeringen är uttalanden av riksdagen i obestämd beslutsform som inte är bindande konstitutionellt men däremot politiskt bindande för regeringen genom en tradition av konstitutionell praxis. En av tillkännagivandets funktioner är möjligheten för riksdagen att uttala sig i denna form. Det som utgör en möjlighet för riksdagen kan i förlängningen bli politiskt bindande för regeringen och bidra till att riksdagen indirekt stärker sin makt. Genom att använda analysnivåerna individ-, parti- och parlamentarisk nivå visar resultatet att aktörer på olika nivåer använder tillkännagivanden som ett verktyg för olika syften. En annan av tillkännagivandets funktioner är att användas som verktyg för att kunna lyfta, kanalisera upp, ett förslag från en lägre individ- eller partinivå till den parlamentariska nivån där korrespondensen av skrivelser mellan riksdagen och regering sker.

Trenden med stort fokus på utdelning bland investerare håller i sig år 2019 och storbolagen förväntas betala ut över 250 miljarder svenska kronor. Bolag undviker att sänka sin utdelning, oavsett om det går bra eller dåligt, för att inte ge signaler om negativa framtidsutsikter. Den aktuella studien undersöker om den svenska aktiemarknaden, i enlighet med signaleringsteorin, följer de signaler som bolagsledningen sänder ut genom sin utdelning. Studien är en eventstudie och har en kvantitativ ansats med ett eventfönster på 11 dagar och en estimeringsperiod på 120 dagar. Urvalet består av 89 bolag från Stockholmsbörsens Large Cap lista. Resultatet visar en signifikant abnormal avkastning vid sänkt utdelning i linje med signaleringsteorin. Vid oförändrad eller höjd utdelning återfinns ingen signifikant abnormal avkastning och därmed finns inget stöd för signaleringsteorin. Slutsatsen är att den svenska aktiemarknaden följer signaleringsteorin vid sänkt utdelning men inte vid höjd. / The trend with a strong focus on dividends among investors is continuing in 2019 and the major companies are expected to pay out over SEK 250 billion. Companies avoid reducing their dividends in order to prevent signals of negative prospects. The current study investigates whether the Swedish stock market, in accordance with the signaling theory, follows the signals that corporate management sends out through its dividend. This study is an event study and has a quantitative approach with an event window of 11 days and an estimation period of 120 days. The sample consists of 89 companies from the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list. The result show a significant abnormal return on reduced dividends in line with the signaling theory. With unchanged or increased dividends there is no significant abnormal return, hence there is no support for the signaling theory. The conclusion is that the Swedish stock market follows the signaling theory when the dividend is reduced, but not when increased.

Donor conception (DC) is an artificial reproductive technique that refers to the use of donated gametes. Adolescence is an important period for identity formation and being donor conceived might be an important part of people’s identity, yet few studies have investigated donor conceived adolescents’ experiences. The research questions were: 1) How do adolescents integrate their donor conception into their identity? 2) Does the level of integration differ between adolescents with early and late disclosure and is there a difference when controlling for family type, current age and gender? 3) Does the level of integration differ between adolescents in families with heterosexual and lesbian parents and is there a difference when controlling for age at disclosure, current age and gender? The study had a cross-sectional design and included 86 donor conceived adolescents between 13-16 years old. They were children of heterosexual or lesbian couples that took part in the longitudinal Swedish Study on Gamete Donation. Data was collected through a questionnaire survey. The integration of DC into identity was measured with the Donor Conception Identity Questionnaire. Wilcoxon Signed Rank test and Mann-Whitney U tests were conducted to answer the research questions. Adolescents showed low curiosity and avoidance regardless of family type, indicating that the DC was not seen as a crucial part of their identity, nor something that bothered them. Adolescents with late disclosure showed more avoidance than those with early disclosure, supporting the idea that early disclosure is beneficial for the integration of DC into identity. / Donationsbehandling innebär befruktning med hjälp av donerade könsceller. Tonårstiden är viktig för identitetsformation. Att ha blivit till genom donationsbehandling kan vara en viktig del i identiteten men få studier har undersökt detta hos tonåringar. Forskningsfrågorna var: 1)Hur har tonåringar integrerat att de blivit till genom donationsbehandling i sin identitet? 2)Skiljer sig integrationen åt mellan tonåringar som fick veta tidigt och sent och finns det en skillnad när man kontrollerar för familjetyp, nuvarande ålder och kön? 3) Skiljer sig integrationen åt mellan tonåringar i familjer med heterosexuella och lesbiska föräldrar och finns det en skillnad när man kontrollerar för kön, nuvarande ålder och när de fick veta hur de blivit till? Studien var en tvärsnittsstudie med 86 stycken 13-16-åringar. De var barn till heterosexuella eller lesbiska par som deltog i den longitudinella studien Swedish Study on Gamete Donation. Data samlades in genom frågeformulär. Donor Conception Identity Questionnaire användes för att mäta hur tonåringar integrerat sitt ursprung i identiteten. Wilcoxon Signed Rank-test och Mann-Whitney U-tester genomfördes för att besvara frågeställningarna. Oavsett familjetyp visade tonåringarna låg grad av nyfikenhet och undvikande. Att de blivit till med donationsbehandling verkade alltså varken upplevas som bekymmersamt eller som en viktig del av identiteten. Tonåringar som fick veta sent visade större undvikande än de som fått veta tidigt. Det talar för att tonåringar som blivit till genom donationsbehandling kan ha enklare att integrera det i sin identitet om de tidigt får veta hur de blivit till. / Swedish Study on Gamete Donation

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det finns för finansiellt syfte med att köpa namnrättigheterna för en arena där det i främsta fall bedrivs idrottsrelaterade evenemang. Delsyftet är att undersöka hur företagets aktiekurs påverkas vid tillkännagivandet av att de blir arenasponsor samt att se huruvida arenasponsorns aktiekurs påverkas efter att ett idrottsevenemang ägt rum. Metod: Undersökningen är en flerfallsstudie av fem företag där en metodtriangulering med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att på så sätt ge en rättvis bild av fenomenet. Uppsatsen utgår från ett positivistiskt vetenskapligt förhållningssätt och ett deduktivt angreppssätt. Den kvalitativa delen av uppsatsen består av primärdata i form av intervjuer med personer från ansvariga positioner på företagen. Den kvantitativa delen består av en eventstudie-metodologi där den insamlade datan användes för att mäta om en avvikande avkastning (AR) uppstod i samband med tillkännagivelsen av namnrättighetsaffären samt en genomsnittlig avvikande avkastning (AAR) vid idrottsevenemangen. Utöver detta undersöktes även om specifika matchutfall påverkade företagens aktiekurs. Eventperioden för idrottsevenemangen sattes till dagen efter evenemanget medan eventperioden för tillkännagivelsen sattes till 75 dagar, 25 dagar innan och 50 dagar efter nyheten. Uppsatsens estimeringsperiod omfattade i båda fall 70 dagar. Resultat: Vid tillkännagivandet av arenarättighetsaffären uppvisar resultatet mellan en positiv AR på 2,48 procent till en negativ AR på 1,44 procent för de sex rättighetsaffärerna. Vid matchutfallen uppvisar resultatet allt från en positiv AAR på 0,26 procent till en negativ AR på -0,06 procent. Slutsats: Arenasponsringens stora finansiella vinning ges genom ett starkt varumärkeskapande vilket på sikt leder till ökade finansiella fördelar för företaget med namnrättigheterna av arenan. Finansiellt påverkades inte företagets aktiekurs av varken matchutfall eller tillkännagivandet av arenasponsringsnyheten. / Purpose: The aim of the thesis is to see what the financial purpose is for buying the naming rights of an arena where the main activity is sporting events. The subsidiary aim is to investigate if the company's share price is affected by the announcement that they became arena sponsors and to see whether the stadium sponsor's share price is affected after a sporting event has taken place. Methodology: The survey is one multi-case study of five companies, which are based on both a quantitative and a qualitative approach. The paper was based on a positivistic scientific approach and deductive approaches. The qualitative part of the thesis consists of primary data in the form of interviews with individuals holding responsible positions in the companies. The quantitative part consisted of an eventstudy, where the collected data is used to measure if an abnormal return (AR) has arisen in connection with the announcement of the name rights deal and an average abnormal return (AAR) in connections with the sporting events. Event period for sporting events is added to the day after the event while the event period for the announcement is added to 75 days, 25 days before and 50 days after the news. The surveys estimationperiod was comprised to 70 days. Results: At the announcement of the arena namingrights deal presented results from a positive AR of 2.48 percent to a negative AR of 1.44 percent. During the match, the outcome showed the results of a positive AAR of 0.26 percent to a negative AR of -0.06 percent. Conclusions: The big financial benefit of buying the naming rights of an arena is the strong brandbuilding which ultimately leads to increased financial benefits for the sponsoring company. The company's share price is not affected  by either match outcomes or the announcement of the sponsorship deal.

This study examines whether there is a difference in the impact on the cumulative average abnormal return (CAAR) when announcing merger and acquisitions for companies that are members and companies that are non-members of UN Global Compact. Furthermore, the study examines the development of CAAR by dividing the acquiring companies in the financial-, industrial-, and high-technology industries. To examine this, a quantitative method with an event study is applied. In total, CAAR is examined for 204 acquisitions where 102 acquisitions are announced by companies that are connected to UN Global Compact 10 principles. All of the acquisitions have been announced between the period 2009-01-01 to 2019-12-31. The hypotheses regarding differences in abnormal returns in the financial, industrial and high-technology industry have been tested in a significance tests and presented in tables and graphs. The results of the study shows that companies that are members, regardless of industry, are negative affected by the announcement of merger and acquisitions. Furthermore, there is differences in how CAAR for members and non-members are affected by the announcement of acquisitions depending on the industry in which the companies are located. The conclusion is that non-members present the highest values of CAAR in all industries but significance can only be showed in the industrial industry. Significance can be showed for members in all industries. / Denna studie undersöker om det föreligger skillnad i påverkan på den genomsnittliga kumulativa abnormala avkastningen (CAAR) vid tillkännagivande av företagsförvärv för företag som är medlemmar respektive icke medlemmar i UN Global Compact. Vidare undersöker studien utvecklingen i CAAR genom att dela in de förvärvande företagen inom finans-, industri- och högteknologiska branschen. Metoden som valts ut är en kvantitativ metod där en eventstudie tillämpas. Totalt undersöks CAAR för 204 stycken förvärv, där 102 stycken förvärv är utannonserade av företag som är anslutna till UN Global Compacts tio principer. Alla förvärv har utannonserats mellan perioden 2009-01-01 till och med 2019-12-31. För att undersöka ställda hypoteser har tabeller och diagram upprättats där signifikans har blivit säkerställd genom ett signifikanstest. Resultaten av undersökningen visar att företag som är medlemmar, oberoende av bransch, påverkas negativt med anledning av tillkännagivande av förvärv, där påverkan även statistiskt kan säkerställas med en signifikans på 90%. Vidare påvisas skillnader i hur medlemmar respektive icke medlemmars CAAR påverkas av tillkännagivande av förvärv beroende på vilken bransch företagen befinner sig inom. Slutsatsen blir att icke medlemmar uppvisar högst värden av CAAR inom samtliga branscher men signifikans kan endast påvisas inom industribranschen. För medlemmar kan signifikans påvisas inom samtliga branscher.