Bakgrund: Utdelningar är något som kan uppfattas som positivt av privata investerare vilket kan grunda sig i att investeraren får en summa inbetald på sitt konto. Ur ett teoretiskt perspektiv ska det inte finnas någon övervinst att hämta från aktier med utdelningar, det som erhålls från utdelningen förloras i kursutvecklingen. Företagen ska inte heller påverkas då det är de underliggande kassaflödena som bestämmer priset på aktierna. Anledningen till att företag ägnar sig åt utdelningar är således ett mysterium då det inte finns några teoretiska fördelar för vare sig företaget eller investeraren. Det här är grunden i det så kallade utdelningspusslet; varför existerar utdelningar? Det finns även empiriska studier som visar på att teorin inte håller i verkligheten vilket innebär att teori och empiri inte stämmer överens. Det här är anledningen till att vi vill undersöka utdelningar. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur aktiekurser på stockholmsbörsen påverkas av utdelningar samt hur en förändring i utdelningens storlek kan påverka aktiekurser. Vidare ska studien undersöka om utdelningsgraden påverkar risken hos aktier. Vi anser det vara av vikt att öka förståelsen kring utdelningar för att diverse investerare ska kunna fatta mer välinformerade beslut. Genomförande: Studien är genomförd som en kvantitativ longitudinell studie där stockholmsbörsen undersöks över en 10-årsperiod. Urvalet av de 100 bolagen var målstyrt och baserades på bolagens marknadsvärde på den första dagen i undersökningsperioden. Analysen är baserad på tidsserie- och regressionsanalyser. Slutsats: Resultatet i studien tyder på att utdelningsförändringar har ett informationsvärde som investerare väljer att agera på. Förslaget på nästa års utdelning släpps i samband med rapporten för kvartal fyra och utdelningsförändringen kan fungera som en prestationsindikator för företaget. Vidare konstaterar vi att prisfallet på ex-dagen är mindre än utdelningens storlek och att aktierna har en stark tillväxt inför ex-dagen. Teorin stämmer således inte överens med studiens resultat. Slutligen finner vi inget samband mellan risk och utdelningar. / Background: Dividends can be perceived as something positive by the common investor as the investor is paid a sum of money into their bank account. From a theoretical standpoint, there should be no excess return from stocks with dividends; the amount that you get payed in dividends are lost in the stock's price fall on the ex-day. The companies’ stock price is decided by the underlying cash flow and the price should therefore not be affected by dividends. The reason why companies engage in dividends is thus a mystery as there are no theoretical advantages for neither the company nor the common investor. This is the foundation of the so-called dividend puzzle; what is the purpose of dividends? There are also studies that indicates that theory is not coherent with the empirical evidence, there is a mismatch between theory and empiricism. This is the reason behind our motivation to investigate dividends. Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of how stock prices on the Stockholm stock exchange are affected by dividends and how a change in dividend policy may affect stock prices. Furthermore, the study will investigate whether the dividend policy affects the risk of the stock. We believe that increasing the understanding of dividends is of importance to assist the common investor's investments. Completion: The study is conducted as a quantitative longitudinal study in which the Stockholm stock exchange is examined over a 10-year period. The selection of the 100 companies was non-random and based on the companies’ market value on the first day of the investigation period. The analysis is based on time series and regression analyses. Conclusion: The results of the study indicate that dividend policy changes does have an information value that investors decide to act upon. The proposal for next year’s dividend is disclosed in conjunction with the report of the fourth quarter and thus the dividend policy change can serve as a performance indicator for the company. Furthermore, we note that the price drop on the ex-day is smaller than the size of the dividend and that the stocks have a positive price development leading up to the ex-day. Thus, the result of the study does not coincide with the existing theory. Lastly, we do not find any significant relationship between risk and dividends.

Utdelningspolitiken har länge varit ett omdiskuterat och omstritt ämne och har på senare fått ett än större fokus då investerare söker efter alternativ till en stabil avkastning när räntemarknaden har blivit en mindre attraktiv plats för detta. Huruvida utdelningspolitik är något som företag kan använda sig av för att signalera till marknaden råder det inte konsensus om. Syftet med denna uppsats är att försöka ge ett svar på detta och se huruvida utdelningsförändringar påverkar företagets marknadsvärde. För att försöka besvara denna fråga har studien genomfört en eventstudie med marknadsmodellen som utgångspunkt. Studiens population består av samtliga företag som var noterade på Stockholmsbörsens Mid- och Largecap lista mellan åren 2010-2019. Urvalskriterierna som varit nödvändiga för studiens syfte resulterade i ett totalt urval om 136 observationer av avvikande utdelningsförändringar. Eventstudien visar att det förekommer en signifikant positiv abnormal avkastning vid tillkännagivandet av en höjd utdelningsnivå. Vid en sänkt utdelningsnivå förekommer dock ingen signifikant abnormal avkastning. Vidare kan studien statistiskt säkerställa att det föreligger skillnad mellan en höjd utdelning och en sänkt utdelning. Av resultaten att döma har slutsatsen av studien blivit att avvikande förändringar i företagets utdelningspolitik påverkar företagets värde vid höjning men inte vid sänkning. Således ger studiens resultat svaret att signalvärdet vid en höjd utdelning är effektivt och överensstämmer med teori och tidigare forskning, däremot påvisar sänkning inte ett starkt signalvärde, då marknaden av empirin att döma inte reagerar på denna information.

Utdelning har sedan tidigt 1600-tal använts av företag som ett verktyg att ge dessinvesterare avkastning för deras investering, vilket än idag är utdelningens huvudsakligafunktion. Vedertagna teorier har dock ifrågasatt företagsledningars motiv till att betalautdelningar, och menar att de kan användas som ett verktyg att signalera om företagetsframtid, något som till viss del fått stöd i tidigare forskning. Däremot har tidigare studierej varit eniga gällande de slutsatser som framtagits, trots att deras undersökningsmetodvarit densamma. Somliga studier har alltså kommit fram till att utdelningar skickarsignaler om ett företags kortsiktigt framtida lönsamhet, upp till ett års tid, medan andrastudier ej funnit något samband alls. De tidigare studier som presenterats är utfördamestadels utfört på de geografiska marknaderna Nordamerika och Östra delar av Asien,i länder som USA, Japan och Sydkorea. Problemområdet har däremot ej tidigare studeratsi det svenska eller nordiska förhållanden, där ägarkoncentration och utdelningsfrekvenstenderar att vara annorlunda. Från denna bakgrund har följande problemformuleringtagits fram: Finns det ett samband mellan en förändring av utdelning per aktie och framtidalönsamhet, bland företag listade på svenska aktiemarknaden? Den här studien är baserad på en regressionsanalys av ett datamaterial inhämtat från OMXStockholm. För att undersöka sambandet mellan förändrad utdelningsnivå och framtidalönsamhet på den svenska marknaden. Om utdelningsförändringar har ettinformationsvärde gällande lönsamhet är detta i högsta grad intressant ur investeraressynvinkel. Detta medför att utdelning kan ha en betydande roll i beslutsfattandet kringpotentiella investeringar. Vidare har författarna antagit en deduktiv forskningsansatsbaserat på en kvantitativ studie där 183 företag undersökts i upp till femton år, vilketbildat grunden studiens datamaterial som behandlades vidare i Microsoft Excel, där ävenberäkningar av studiens deskriptiva statistik utfördes. Därefter genomfördes statistiskatester i programmet Stata. Resultatet i denna studien visade att en ökad utdelning, på kort sikt tenderar att följas aven ökad lönsamhet, för att två år efter utdelningsförändringen övergå till en negativlönsamhetsförändring. De negativa utdelningsförändringarna var däremot barasignifikanta på ett års sikt, där de följs av en minskad lönsamhet. Att ett företag initieraren utdelning, har dock inget signifikant samband med framtida lönsamheten. När dedäremot upphör att ge utdelning, så finns ett svagt samband på ett års sikt med enminskande lönsamhet. Detta innebär att studien funnit stöd för signalteorin sompresenteras i studien, och att utdelningsförändringar skickar signaler som kan minskainformationsasymmetrin mellan investerare och företagsledning.