Utdelningspolitiken har länge varit ett omdiskuterat och omstritt ämne och har på senare fått ett än större fokus då investerare söker efter alternativ till en stabil avkastning när räntemarknaden har blivit en mindre attraktiv plats för detta. Huruvida utdelningspolitik är något som företag kan använda sig av för att signalera till marknaden råder det inte konsensus om. Syftet med denna uppsats är att försöka ge ett svar på detta och se huruvida utdelningsförändringar påverkar företagets marknadsvärde. För att försöka besvara denna fråga har studien genomfört en eventstudie med marknadsmodellen som utgångspunkt. Studiens population består av samtliga företag som var noterade på Stockholmsbörsens Mid- och Largecap lista mellan åren 2010-2019. Urvalskriterierna som varit nödvändiga för studiens syfte resulterade i ett totalt urval om 136 observationer av avvikande utdelningsförändringar. Eventstudien visar att det förekommer en signifikant positiv abnormal avkastning vid tillkännagivandet av en höjd utdelningsnivå. Vid en sänkt utdelningsnivå förekommer dock ingen signifikant abnormal avkastning. Vidare kan studien statistiskt säkerställa att det föreligger skillnad mellan en höjd utdelning och en sänkt utdelning. Av resultaten att döma har slutsatsen av studien blivit att avvikande förändringar i företagets utdelningspolitik påverkar företagets värde vid höjning men inte vid sänkning. Således ger studiens resultat svaret att signalvärdet vid en höjd utdelning är effektivt och överensstämmer med teori och tidigare forskning, däremot påvisar sänkning inte ett starkt signalvärde, då marknaden av empirin att döma inte reagerar på denna information.

Trenden med stort fokus på utdelning bland investerare håller i sig år 2019 och storbolagen förväntas betala ut över 250 miljarder svenska kronor. Bolag undviker att sänka sin utdelning, oavsett om det går bra eller dåligt, för att inte ge signaler om negativa framtidsutsikter. Den aktuella studien undersöker om den svenska aktiemarknaden, i enlighet med signaleringsteorin, följer de signaler som bolagsledningen sänder ut genom sin utdelning. Studien är en eventstudie och har en kvantitativ ansats med ett eventfönster på 11 dagar och en estimeringsperiod på 120 dagar. Urvalet består av 89 bolag från Stockholmsbörsens Large Cap lista. Resultatet visar en signifikant abnormal avkastning vid sänkt utdelning i linje med signaleringsteorin. Vid oförändrad eller höjd utdelning återfinns ingen signifikant abnormal avkastning och därmed finns inget stöd för signaleringsteorin. Slutsatsen är att den svenska aktiemarknaden följer signaleringsteorin vid sänkt utdelning men inte vid höjd. / The trend with a strong focus on dividends among investors is continuing in 2019 and the major companies are expected to pay out over SEK 250 billion. Companies avoid reducing their dividends in order to prevent signals of negative prospects. The current study investigates whether the Swedish stock market, in accordance with the signaling theory, follows the signals that corporate management sends out through its dividend. This study is an event study and has a quantitative approach with an event window of 11 days and an estimation period of 120 days. The sample consists of 89 companies from the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list. The result show a significant abnormal return on reduced dividends in line with the signaling theory. With unchanged or increased dividends there is no significant abnormal return, hence there is no support for the signaling theory. The conclusion is that the Swedish stock market follows the signaling theory when the dividend is reduced, but not when increased.