Global ETD Search

1	Regel- och principbaserade redovisningsregelverk i icke vinstdrivande organisationer : En analys av k-regelverkens lämplighet i bostadsrättsföreningar Gjertz, Sanna, Hyrsky, Frida, Karlsson, Theres January 2023 (has links) Bostadsrätter är en vanlig boendeform i Sverige, det finns många intressenter som har intresse för bostadsrättsföreningar och dess ekonomiska ställning. Bostadsrättsföreningar utgör en unik associationsform, en icke vinstdrivande organisation vars ändamål är att förvalta föreningens fastighet och främja medlemmarnas ekonomiska intresse. Bostadsrättföreningar kan välja att upprätta sin redovisning efter antingen det förenklade regelbaserade K2 eller principbaserade K3. I Mars 2023 lade bokföringsnämnden fram en remiss om att utesluta K2 som regelverk för bostadsrättsföreningar. Detta väckte frågan hos oss om k-regelverkens lämplighet som redovisningsregelverk samt om lämpligheten skiljer sig mellan ett regel- och principbaserat regelverk för bostadsrättsföreningar. Syftet med denna studie är att analysera redovisningregelverken K2 och K3 och dess lämplighet för bostadsrättsföreningar, som en icke vinstdrivande organisation. Vidare diskuteras det om det föreligger behov av ett eget regelverk anpassat för bostadsrättsföreningar. Studien använder sig av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av empiri. Sex respondenter med erfarenhet av revision och förvaltning har deltagit. Utifrån den insamlade empirin drar vi slutsatsen att K-regelverken inte är anpassade för bostadsrättsföreningars syfte och form och därmed brister i sin lämplighet som regelverk för associationsformen. Resultaten visar att K2 har praktiska fördelar som regelverk för bostadsrättsföreningar medan K3 har teoretiska fördelar. Vi ser att redovisningens ändamålsenlighet skulle kunna öka med ett mer anpassat regelverk för bostadsrättsföreningar med en kombination av princip- och regel som utgångspunkt. Bostadsrättsföreningar icke vinstdrivande organisationer regelbaserat regelverk principbaserat regelverk K-regelverken Business Administration Företagsekonomi
2	Tillämpningen av K-regelverken : En studie om mindre företag och valet mellan K2 och K3 i FoU-intensiva branscher Hansson, Ida, Elfstrand, Johan January 2015 (has links) Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på om mindre onoterade aktiebolag som arbetar med forskning och utveckling valt att tillämpa K2- eller K3-regelverket. Delsyftet är att undersöka vilka faktorer som kan inverka på valet. En förhoppning med studien är att denna kan vara till hjälp för de företag som står inför valet mellan K2 och K3. I studien har en kvantitativ metod tillämpats. Empiriskt material har samlats in genom årsredovisningar, via databasen Retriever samt via kontakt med ansvarig person på företagen i urvalet. Insamlad data har sedan analyserats med hjälp statistiska analyser. Variabler som kan tänkas påverka valet av regelverk har tagits fram utifrån redan erkända teorier samt ur tidigare forskning. Variablerna presenterats i en a priori-modell. En undersökningsmodell har sedan utformats då alla tänkbara variabler ur den teoretiska referensramen inte är möjliga att undersöka på grund av metodval. Resultatet i denna studie visar på att övervägande del av företagen valt att tillämpa K3-regelverket trots att det är K2-regelverket som är det regelverk som rekommenderas för denna kategori av företag. Dessutom gjorde studiens tidsram det omöjligt att samla in fler årsredovisningar än de som inkom, detta gav ett stort bortfall som troligtvis påverkat studiens resultat. En liknande studie i höst skulle ge ett bättre empiriskt material och därmed förhoppningsvis ett generaliserbart resultat. / The main objective of this study is to find out the reasons why small and limited companies working with R&D would decide to apply K2 or K3 regulations and to investigate what factors may influence that choice. One hope of the study, if completed successfully and thoroughly, is that it may serve as a guide in order to help companies faced with this choice. The study is based on a quantitative method. Empirical data was collected through annual reports, through the database, Retriever, and by having contact with the CFO. Further, the empiric data was analyzed using statistical analysis and the variables that could affect the choice of framework were found in acknowledged theories as well as previous research regarding accounting choices. The variables are presented in a “A priori-model”. A research model was formed since all possible variables from the theories could not be investigated due to methodological choices. The empirical data has been presented in the form of tables, charts and then discussed regarding previous research. The results of this study show that the majority of the companies decided to apply the K3 regulations, even though the K2 regulation were recommended for that category of company. In addition, the study's timeframe made it impossible to collect any more annual reports than what was received, this may affect the results of this study. A similar study in the fall would give better empirical data. Accounting R&D K2 K3 Accounting choice capitalize expense K-regelverken K2 K3 redovisningsval aktiveringsmodellen kostnadsföringsmodellen FoU
3	Mindre företags redovisning : Revisorns syn på komplexitet kopplat till K2 / Accounting in smaller companies : The auditor's view on the complexity connected to K2 Ström, Evelina, Jansson, Frida January 2021 (has links) Problembakgrund och problemdiskussion Årsredovisningslagen ställer upp storlekskrav gällande vilket regelverk företag ska tillämpa. Mindre företag har möjlighet att tillämpa K2 vilket är ett förenklat regelverk som är till för mindre företag med enklare förhållanden eller K3 som är huvudregelverket. I tidigare forskning nämns det att mindre företag kan vara för komplexa för att redovisa enligt K2 trots att de uppfyller storlekskraven som årsredovisningslagen ställer upp. Begreppet komplexitet har därför problematiserats och undersökts empirisk för att finna aspekter som kan leda till att mindre företag är att anse för komplexa för att redovisa enligt K2, att de inte längre uppvisar en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning, samt vad det är som gör att dessa komplexa företag ändå väljer att redovisa enligt K2. Syfte och Metod Syftet med studien är att utforska vilka aspekter som enligt revisorer gör att ett mindre företag är för komplext för att redovisa enligt K2, att de inte längre uppvisar en rättvisande bild avföretagets ekonomiska ställning, samt varför revisorer tror att företag väljer att redovisa enligt K2 trots att de är för komplexa. I studien har en kvalitativ metod använts där intervjuer med revisorer har genomförts. Analys och slutsats Studien kunde påvisa att revisorer definierar begreppet rättvisande bild på olika sätt, då samtliga revisorer som deltagit i studien har lämnat olika tolkningar av begreppet. Ett tema som funnits i samtliga tolkningar har varit att rättvisande bild innebär att företagets ekonomiska ställning ska avspegla verkligheten så bra som det går. De aspekter som framkommit i studien som gör att ett mindre företag är för komplext för att redovisa enligt K2 går att koppla mot förenklingsreglerna. Vilka är egenupparbetade immateriella tillgångar, materiella tillgångar, uppskrivning och uppskjuten skatteskuld. Att företaget ändå redovisar enligt K2 trots att de enligt revisorerna är för komplexa indikerar empirin att detta beror på kostnaden att byta regelverk, tidsbrist, okunskap inom företaget samt att företaget verkar på en begränsad marknad där det ur ett intressentperspektiv inte finns behov av mer detaljer. / Problem background and problem formulation The Annual Accounts Act sets out size requirements regarding which regulations companies should apply. Smaller companies have the opportunity to apply K2, which is a simplified set of rules that exists for smaller companies with simpler conditions, or K3, which is the main set of rules. In previous research, it is mentioned that smaller companies can be too complex to report according to K2 despite the fact that they meet the size requirements set by the Annual Accounts Act. The concept of complexity has therefore been problematized and examined empirically to find aspects that may lead to smaller companies being considered too complex to report according to K2 that they no longer present a true and fair view of the company's financial position and also why a complex company still chooses to report according to K2. Purpose and Method The purpose of the study is to explore which aspects according to auditors makes a smallercompany that reports according to K2, considered too complex to give a true and fair view of the company's financial position and also explore why auditors think that companies choose to report according to K2 even though they are too complex. A qualitative method has been used where interviews with auditors have been performed. Analysis and conclusion The study was able to show that auditors define the concept of true and fair view in different ways, as all auditors who participated in the study have given different interpretations of the concept. A theme that has been present in all interpretations has been that true and fair viewmeans that the company's financial position must reflect reality as far as possible. According to the auditors, the aspects that emerged in the study, which could make a smaller company too complex to apply K2, may be linked to self-generated intangible assets, tangible assets, revaluation and deferred tax liabilities. The fact that the company still reports according to K2 despite the fact that they are too complex according to the auditors, the empirical evidence indicates that this is due to the cost of changing regulations, lack of time, ignorance within the company and that the company operates in a limited market where there is no need for more details. K-regulations complex true and fair view small companies auditors K-regelverken komplex rättvisande bild mindre företag revisor Business Administration Företagsekonomi
4	Innovativa företag i valet mellan K2 och K3 : En fallstudie om institutionella isomorfismers påverkan på redovisningsval hos innovativa SME:s i Gävleborg Lundberg, Jacob, Svensson, Emil January 2021 (has links) Syfte: I Sverige kan SME:s välja att redovisa enligt regelverken K2 eller K3. Tidigare forskning visar att redovisningsval styrs av olika institutionella påtryckningar på organisationer. Innovativa företag har en viktig roll i länders ekonomi, trots detta finns lite forskning kring dessa företag och deras redovisningsval. Vi har därför valt att titta närmare på innovativa företag och vad som påverkat deras val av k-regelverk. Detta med syftet att undersöka hur institutionella påtryckningar påverkar innovativa och kunskapsintensiva SME:s i valet mellan K2 och K3. Forskningsfrågan som ställts för att besvara detta är: hur upplever företagen att isomorfa faktorer påverkar dem i valet mellan K2 och K3? Metod: Studien utgår från ett induktivt angreppssätt. Studien består av en kvalitativ fallstudie av innovativa företag i inkubatormiljö inom Gävleborg. Det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer med företagsledare inom dessa företag som studieobjekt. Vidare analyseras företagen genom en tematisk analys med framework-synsätt utifrån egenutformad modell förknippad med isomorfa påtryckningar. Resultat & slutsats: Resultaten visar att företagen framförallt påverkas av tvingande isomorfism i form av regelverkens begränsningar. Möjligheten att kunna aktivera utvecklingskostnader med K3 visade sig vara den största faktorn till val av regelverk. Normativ isomorfism har också visat sig utgöra en påtryckning i form av revisorer och redovisningskonsulters deltagande i besluten om regelverk. Härmande isomorfism kan även föreligga i samverkan med andra påtryckningar men i begränsad omfattning. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till teoribildning om både NIS och SME:s. Studien skapar också praktisk kunskap till framtida företag som står inför samma val samt ger normgivare och redovisningsreglerare insikter om möjligheter och begränsningar i dagens valbara regelverk. Förslag till fortsatt forskning: Begränsningar återfinns i studiens omfattning till antalet deltagande och geografiska omfång. Förslag till vidare forskning är därför att undersöka liknande företag med ett geografiskt bredare urval, studera utifrån andra kontextuella teorier eller ekonomiska aspekter. / Aim: In Sweden, SMEs can choose between the accounting regulations K2 or K3. Previous research shows that accounting choices are governed by various institutional pressures on organizations. Innovative companies play an important role in countries' economies, despite this there is little research on these companies and their accounting choices. We have therefore chosen to take a closer look at innovative SME:s and what influenced their choice of accounting method. This with the aim of examining how institutional pressures affect innovative and knowledge-intensive SMEs in the choice between K2 and K3. The research question asked to answer this is: how do companies feel that isomorphic factors affect them in the choice between K2 and K3? Method: The study is based on an inductive approach. The study consists of a qualitative case study of innovative companies in an incubator environment within Gävleborg. The empirical material consists of ten semi-structured interviews with business leaders within these companies as study objects. Furthermore, the companies are analyzed through a thematic analysis with a framework approach based on a self-designed model associated with isomorphic pressures. Result & Conclusions: The results show that companies are primarily affected by coercive isomorphism in the form of regulatory constraints. The possibility of being able to capitalize development costs with K3 proved to be the biggest factor in the choice of regulations. Normative isomorphism has also been shown to be a pressure in the form of the participation of auditors and accounting consultants in regulatory decisions. Mimetic isomorphism can also exist in conjunction with other pressures but to a limited extent. Contribution of the thesis: The study contributes to theory creation about both NIS and accounting standards choice. The study also creates practical knowledge for future companies that are facing the same choice. It also gives norm-setters and accounting regulators insights into opportunities and limitations in today's elective accounting choice in Sweden. Suggestions for future research: Limitations are found in the scope of the study to the number of participants and geographical scope. Suggestions for further research are therefore to examine similar companies with a geographically wider selection, study from other contextual theories or economic aspects. K-regulations K2 K3 accounting choices New Institutional Sociology isomorphism. K-regelverken K2 K3 redovisningsval sociologisk institutionell teori isomorfism. Business Administration Företagsekonomi
5	Normernas karaktär i K2 och K3 : Är principbaserade normer förenliga medlegalitetsprincipen? / Characteristic of the standards in K2 and K3 – Are principal-based standardsconsistent with the principle of legality? Fors, Emma, Tälth, Natalie January 2016 (has links) Principbaserade standarder ger vag vägledning om hur standarder ska följas och de lämnarstort utrymme för tolkning och bedömning. I inkomstskattelagens 14 kap. 2 § uttrycks det attresultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder samt att beskattningstidpunkten skafastställas i enlighet med god redovisningssed. Skatterättens legalitetsprincip uttrycker iregeringsformen att det måste finnas stöd i lag för att ett brott ska ha begåtts och inget straffkan annars påvisas. Det uttrycks därmed att ingen skatt får tas ut om det inte finns lagliggrund. Då företag ska fastställa beskattningstidpunkten i enlighet med god redovisningssed,kan det ge upphov till redovisningsmässiga skillnader. God redovisningssed som begrepp, ärsvårtolkat och kräver kompletterande normgivning för att skapa dess innebörd.Problematiken som återfinns då principbaserade normer påverkar ett företags beskattningtydliggörs främst då ett materiellt samband råder mellan redovisning och beskattning. Ettmateriellt samband innebär att redovisningsregler görs gällande även vid beräkning av detskattemässiga resultatet. Det materiella sambandet återfinns i inkomstskattelagen dåhänvisning görs till god redovisningssed. Enligt bokföringslagen är det Bokföringsnämndensansvar att utveckla god redovisningssed. Bokföringsnämnden har därför tagit framallomfattande regelverk som ska ge vägledning åt företag som upprättar redovisning efter godredovisningssed. K-regelverken ska gälla för företag i olika kategorier, beroende på dessstorlek. Studien undersöker de två vanligaste regelverken, K2 och K3.Syftet med studien är att undersöka om principbaserade normer är förenliga medlegalitetsprincipen. För att besvara studiens syfte genomförs en komparativ innehållsanalys avBokföringsnämndens K-regelverk, K2 och K3. Vi ämnar avgöra till vilken grad normernaskaraktär i K2 och K3 bör anses vara regel- respektive principbaserade samt dess förenlighetmed legalitetsprincipen och regeringsformen. Vid inledningen av denna studie kunde interelevant och tillräcklig forskning hittas inom området, varpå studien syftar till att bidra medkunskap. Vi vill även uppmärksamma problematiken då skatterätten hänvisar tillredovisningens god redovisningssed när tidpunkten för redovisning av intäkter och kostnaderska ske.Genom en modell har vi tydliggjort vår analys avseende normernas karaktär i K2 och K3.Modellen innefattar två dimensioner, dels till vilken grad normerna anses regel- respektiveprincipbaserade och dels till vilken grad normerna bör anses förenliga medlegalitetsprincipen. För att besvara studiens syfte har vi undersökt följande normer somåterfinns i båda regelverken: grundläggande principer, definitioner av tillgångar, skulder,intäkter och kostnader, materiella anläggningstillgångar, immateriella anläggningstillgångar,varulager, avsättningar och periodiseringar. Studiens slutsats är att principbaserade normer tillstörre grad bör anses som icke förenliga med legalitetsprincipen då de tillåter att analogislutkan tillämpas i redovisningen. Principbaserade normer i redovisningen skapar storttolkningsutrymme, vilket kan medföra att likartade företag upplever skillnader iredovisningen och följaktligen även skattemässiga skillnader. Således ska normerna i K3 inteanses vara förenliga med legalitetsprincipen och därmed anses grundlagsstridiga. / Principal-based standards give few guidelines of how the standards should be followed andthey give room for interpretations. The income tax act expresses that the income statementshould be calculated through accrual basis and the taxation time should be determined bygenerally accepted accounting principles. On the other hand, the tax law expresses a principleof legality in the governmental law that states that there has to exist a legal support for a crimeto be committed and no penalty can otherwise be addressed. When generally acceptedaccounting principles should determine the time of taxation it generates accountingdifferences. The term of generally accepted accounting principles is difficult to interpret andrequires additional standards to create its meaning.The problem that exists when principle-based standards affect a company’s taxation, clarifieswhen there is a material relationship between accounting and taxation. A material relationshipmeans that the accounting rules are applicable even for the taxable income. The material linkexists when the income tax act refers to generally accepted accounting principles, when thetaxation time should be determined. The Swedish Accounting Standards Board has thereforeestablished comprehensive framework’s that aims to guide companies when accountaccording to generally accepted accounting principles. The K-regulations shall apply forcompanies in different categories depending on their sizes. The study examines the two mostcommon frameworks, K2 and K3.The purpose of this study is to examine if principle-based standards are consistent with theprinciple of legality. To achieve the purpose of this study, a comparative content analysis ofthe The Swedish Accounting Standards Boards K-regulations, K2 and K3, is conducted. Wewish to evaluate to what extent the standards characteristics are rule- or principle-based and toevaluate the extent of the standards consistency with the principle of legality and thegovernmental law. In the beginning of this study we did not find enough relevant literature inthe field of study and we therefore want to contribute with knowledge. We also want toobserve the problems that the tax law contributes when it refers to the term of generallyaccepted accounting principles.We have clarified our analysis of the standards in K2 and K3 in a model. The modelincorporates two dimensions, partly to what extent the standards should be considered as ruleorprinciple-based and partly to what extent the standards should be considered consistentwith the principle of legality. To achieve the purpose of this study we examined standards thatoccur in both frameworks: fundamental principles, definition of assets, liabilities, incomesand costs, tangible fixed assets, intangible fixed assets, inventories, provisions and accruals. The conclusion of the study is that principle-based standards in a large extent should beconsider non consistent with the principle of legality due to that an analogy is permitted inaccounting. Principle-based standards create room for interpretation, which leads todifferences between similar companies both in accounting and in taxation. The standards inK3 should accordingly not be considered consistent with the principle of legality.This study is further on written in Swedish. Rule- and principle-based standards K2 K3 K-regulations generally accepted accounting principles principle of legality analogy. Regel- och principbaserade normer K2 K3 K-regelverken god redovisningssed legalitetsprincipen analogi.
6	Är god redovisningssed fortfarande god sed? Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links) Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska. Viktor Niklasson Carl-Oscar Olofsson Fredrik Reinfeldt ekonomi redovisning företagsekonomi redovisningssed god sed Handelshögskolan vid Karlstad Universitet Kandidat uppsats kandidatuppsats c-uppstas k-regelverken k1 k2 k3 k4 BFN bokföringsnämnden förenkling regelförenklingsarbetet administrativa kostader allmänna råd bindande frivilliga IASB IFRS SMES SME:S US GAAP redovisning rättvisande bild makt EU USA normgivningsmakt normgivningskompetens sambandet redovisning beskattning praxisorienterad normgivning BFNAR regeringen regelrådet regelverk k-råden industriell makt regelförenklingsarbetet regelförenkling bryter grundlagen grundlagar RF ÅRL BFN FAR internationalisering harmonisering FinForum 2013 2012 Grand Hotel redovisningspraxis internationella redovisningsnormer bokföringsbrott avvikelser redovisnings förändringar balansräkning resultaträkning koncernredovisning NJA SOU normgivningsprocessen PWC Ernst & Young Grant Thornton revisionsbyråer revision regeringens handlingsplan regelförenklingsarbetet Mikael Johnson Bengt Bengtsson Michaela Nilsson Sten-Eric Ingblad Dan Brännström Annika Falkengren Christina Libassi Claes Janzon Göran Anrell Eva Törning Ulf Selander Thomas Engelbrektsson Business School noterade onoterade bolag småföretag regelverken tvingande redovisningsområdet statens expertorgan

1

Page generated in 0.0614 seconds