Bakgrund: En bostadsrättsförening är ingen kommersiell verksamhet och drivs inte i vinstsyfte. Resultaträkningen kan därmed inte anses avgörande för bostadsrättsföreningars ekonomiska välmående. Det som bör betonas är föreningens kassaflödesanalys som visar finansiella flöden, samt behovet att göra avsättningar för att möta framtida underhåll. Således bör kompletterande information om bostadsrättsföreningars ekonomiska situation tillföras årsredovisningen. Syfte: Syftet är att undersöka om K2-redovisande bostadsrättsföreningar bör komplettera sina årsredovisningar med en kassaflödesanalys för att ge en bättre bild av ekonomiskt välmående. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi. Empirisk data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Studiens respondenter består av tre av Sveriges största aktörer inom fastighetsförvaltning, samt en auktoriserad revisor på EY. Resultat: K2-redovisande bostadsrättsföreningar bör komplettera sina årsredovisningar med en kassaflödesanalys. En kassaflödesanalys bidrar till förståelse för betalningsströmmar under ett räkenskapsår, vilket förtydligar hur likvida medel har använts. Ett positivt kassaflöde bidrar till ett ökat ekonomiskt välmående hos bostadsrättsföreningar, eftersom likvida medel kan användas till att betala amorteringar, underhåll och investeringar. Kassaflödesanalysen bidrar således till att ge en bättre bild av bostadsrättsföreningars ekonomiska välmående. Författarna betonar dock att kassaflödesanalysen ensam inte bidrar till en komplett bild av bostadsrättsföreningars ekonomiska välmående. Årsredovisningen bör även kompletteras med nyckeltal. Vidare bör en underhållsplan upprättas samt avsättningar göras till yttre fond. / Background: Housing associations are not a commercial activity and are profit driven. The income statement can therefore not be described as crucial for housing associations. However, what should be emphasized are the association’s cash flow statements that shows the financial flows and also the need to make provisions to meet future maintenance. Thus, additional information of housing associations financial situation should be added to the annual report. Purpose: The purpose is to investigate whether housing associations reporting according to K2 should supplement their financial statement with a cash flow analysis to provide a clearer measure of economic wellbeing. Method: The study is based on an qualitative research strategy. Empirical data were collected through semi-structured interviews. The respondents consist of three of the largest companies for housing administration, as well as an accountant at EY. Result: K2-reporting housing associations should complement their annual reports with a cash flow statement. A cash flow statement contributes to the understanding of the past year´s cash flows, which clarifies how cash is used. A positive cash flow contributes to better economic wellbeing for housing associations, because cash can be used to pay debt service, maintenenace and investments. Cash flow statements helps to give a better picture of the economic wellbeing of housing associations. The authors, however, states that a cash flow analysis alone does not contribute to a complete picture of the economic wellbeing of housing associations. The annual report should also be supplemented with key figures. Furthermore, maintenance is established and provisions made to the external fund.

I juni 2023 gav Bokföringsnämnden, en statlig myndighet i Sverige ut en remiss som riktar sig mot bostadsrättsbranschen. Remissen innebär delvis att man reglerar redovisningsvalet för bostadsrättsföreningar och är ett av flera ageranden från myndigheter i Sverige, där alla haft i syfte att öka jämförbarheten. Problematiken med att reglera ett redovisningsval grundar sig i effekter, konsekvenser och jämförbarhet där vi ifrågasätter nyttan av godtagandet av remissens förslag. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur de som upprättar de ekonomiska rapporterna i bostadsrättsföreningar påverkas om de tvingas övergå till att redovisa enligt K3- regelverket utifrån bokföringsnämndens remiss. Vidare är syftet att undersöka hur jämförbarheten mellan bostadsrättsföreningars ekonomiska rapporter påverkas av remissen. Studien har två frågeställningar: ➢ Vilka konsekvenser innebär övergången till K3 för upprättare av finansiella rapporter i bostadsrättsföreningar? ➢ Hur påverkar den föreslagna regleringen av bostadsrättsföreningars redovisningsval jämförbarheten i branschen? Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer och uppsatsen är därmed av kvalitativ karaktär. Studiens population består av alla som arbetar med en bostadsrättsförenings ekonomiska rapporter, där urvalet var ekonomiska förvaltare och revisorer i Stockholm. Den tidigare forskningen i studien består exempelvis av studier som undersökt implementeringen av IFRS och jämförbarhet. Av vad som framgår av den insamlade empirin varierar uppfattningarna kring det principbaserade regelverket K3. Ur vad som går att uttyda ur den insamlade empirin kommer jämförbarheten i branschen att öka om remissen godkänns, men förslag på ytterligare åtgärder har angivits. De effekter och konsekvenser som kunnat identifieras i såväl tidigare forskning som studiens empiri är: tid, utbildning, felbedömningar och möjlig minskad kvalitét på ekonomiska rapporter. / In June 2023 the accounting board of Sweden gave a proposal that affects the industry of condominium associations. The proposal implies that the accounting choice will be regulated and is one of several actions from Swedish authorities, all of which has the purpose of increasing the comparability in the industry. The problem with regulating accounting choice is based on effects, consequences and comparability where we question the usefulness of accepting the proposal. The purpose of this study is to bring knowledge about how those who works with the financial reports within condominium associations will be affected if the proposal from the Swedish accounting board is accepted, which propose a transition to a principle-based regulation. The purpose is also to investigate how comparability in the industry is affected by the proposal. This study has two questions: ➢ What consequences will the transition to a principle-based regulation have for those who work with the financial reports within condominium associations? ➢ How will the proposed regulation of the accounting choice affect the comparability in the industry? We performed semi-structured interviews and therefore this is a qualitative study. The population in this study is all who work with the financial reporting of condominium associations. The selection further on is economists and auditors who are based in Stockholm, Sweden. Previous research used in this study's framework theory consists partly of some who studied the implementation of the IFRS and comparability. The empirical parts of the study show that the perceptions vary regarding the principle-based regulation and its meaning. From what can be deduced from the collected empirical evidence, comparability in the industry will increase if the proposal is accepted, but we have given proposals for further measures. The effects and consequences identified in previous research and the empirical parts of this study are time, education, misjudgments and possible decreased quality of the financial reporting.

Titel: Faktorer som kan påverka företags val mellan K2 och K3 Författare: Angelica Höglund och Julia Wiman Handledare: Klas Sundberg Bakgrund och problem: Det nya K-regelverket som infördes 1 januari 2014 innebär att mindre onoterade företag idag har valmöjligheten att välja mellan regelverken K2 och K3. För dessa mindre företag är valet av regelverk viktigt då det kommer att påverka företagets räkenskaper. Syfte: Syftet med studien är att studera fördelningen av K2 och K3 för mindre onoterade företag inom två olika branscher, dessa är byggbranschen och juridik,- ekonomi- och konsultbranschen, samt vilka faktorer som kan påverka valet av regelverk. Teori: Studien bygger på två teorier, dessa är positive accounting theory och institutionell teori. Metod: I studien används en kvantitativ forskningsmetod där årsredovisningar har granskats och sammanställts, samt en kvalitativ metod som bygger på fyra semistrukturerade intervjuer där de identifierade faktorerna analyserats utifrån en analysmodell. Resultat och slutsats: Utifrån det empiriska materialet identifierades sju faktorer, dessa var leasing, företagets storlek, rättvisande bild, revisorns påverkan, komponentavskrivning, kostnad/nytta och koncernredovisning. Ovanstående faktorer har kategoriserats och analyserats utifrån PAT och institutionell teori. Förslag till vidare forskning: Ett förslag vore att forska vidare på de identifierade faktorerna för att undersöka i hur stor utsträckning de påverkar företagens beslut. En intressant studie hade även varit att genomföra en fallstudie som utgår från att upprätta en årsredovisning utifrån både K2 och K3 för att studera de skillnader som kan uppkomma. / Title: Factors that may affect the company's choice between K2 and K3 Author: Angelica Höglund and Julia Wiman Advisor: Klas Sundberg Background and problem: The new K- regulations were introduced 1th of January 2014 and means that small unlisted companies today have the option to choose between the regulations K2 and K3. For these smaller companies is the choice of the regulatory framework important because it will affect the company's accounts. Purpose: The purpose of the study is to study the distribution of K2 and K3 for small unlisted companies in two different industries, these are the construction industry and law - financial and consulting industry, and the factors that may influence the choice of rules. Theory: The study is based on two theories, these are positive accounting theory and institutional theory. Method: The study used a quantitative research method in which the financial statements have been reviewed and compiled, as well as a qualitative methodology based on four semistructured interviews in which the identified factors analyzed from an analytical model. Results and conclusion: Based on the empirical material seven factors were identified, these were leasing, company size, true and fair view, the auditors influence, component depreciation, cost/benefit and accounting for corporate groups. The above factors have been categorized and analyzed based on the PAT and institutional theory. Suggestions for further research: One suggestion would be to further research on the identified factors to consider to what extent they influence corporate decisions. An interesting study had also been carrying out a case study based on the preparation of annual accounts on the basis of both K2 and K3 to study the differences that may arise

Problembakgrund och problemdiskussion Årsredovisningslagen ställer upp storlekskrav gällande vilket regelverk företag ska tillämpa. Mindre företag har möjlighet att tillämpa K2 vilket är ett förenklat regelverk som är till för mindre företag med enklare förhållanden eller K3 som är huvudregelverket. I tidigare forskning nämns det att mindre företag kan vara för komplexa för att redovisa enligt K2 trots att de uppfyller storlekskraven som årsredovisningslagen ställer upp. Begreppet komplexitet har därför problematiserats och undersökts empirisk för att finna aspekter som kan leda till att mindre företag är att anse för komplexa för att redovisa enligt K2, att de inte längre uppvisar en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning, samt vad det är som gör att dessa komplexa företag ändå väljer att redovisa enligt K2. Syfte och Metod Syftet med studien är att utforska vilka aspekter som enligt revisorer gör att ett mindre företag är för komplext för att redovisa enligt K2, att de inte längre uppvisar en rättvisande bild avföretagets ekonomiska ställning, samt varför revisorer tror att företag väljer att redovisa enligt K2 trots att de är för komplexa. I studien har en kvalitativ metod använts där intervjuer med revisorer har genomförts. Analys och slutsats Studien kunde påvisa att revisorer definierar begreppet rättvisande bild på olika sätt, då samtliga revisorer som deltagit i studien har lämnat olika tolkningar av begreppet. Ett tema som funnits i samtliga tolkningar har varit att rättvisande bild innebär att företagets ekonomiska ställning ska avspegla verkligheten så bra som det går. De aspekter som framkommit i studien som gör att ett mindre företag är för komplext för att redovisa enligt K2 går att koppla mot förenklingsreglerna. Vilka är egenupparbetade immateriella tillgångar, materiella tillgångar, uppskrivning och uppskjuten skatteskuld. Att företaget ändå redovisar enligt K2 trots att de enligt revisorerna är för komplexa indikerar empirin att detta beror på kostnaden att byta regelverk, tidsbrist, okunskap inom företaget samt att företaget verkar på en begränsad marknad där det ur ett intressentperspektiv inte finns behov av mer detaljer. / Problem background and problem formulation The Annual Accounts Act sets out size requirements regarding which regulations companies should apply. Smaller companies have the opportunity to apply K2, which is a simplified set of rules that exists for smaller companies with simpler conditions, or K3, which is the main set of rules. In previous research, it is mentioned that smaller companies can be too complex to report according to K2 despite the fact that they meet the size requirements set by the Annual Accounts Act. The concept of complexity has therefore been problematized and examined empirically to find aspects that may lead to smaller companies being considered too complex to report according to K2 that they no longer present a true and fair view of the company's financial position and also why a complex company still chooses to report according to K2. Purpose and Method The purpose of the study is to explore which aspects according to auditors makes a smallercompany that reports according to K2, considered too complex to give a true and fair view of the company's financial position and also explore why auditors think that companies choose to report according to K2 even though they are too complex. A qualitative method has been used where interviews with auditors have been performed. Analysis and conclusion The study was able to show that auditors define the concept of true and fair view in different ways, as all auditors who participated in the study have given different interpretations of the concept. A theme that has been present in all interpretations has been that true and fair viewmeans that the company's financial position must reflect reality as far as possible. According to the auditors, the aspects that emerged in the study, which could make a smaller company too complex to apply K2, may be linked to self-generated intangible assets, tangible assets, revaluation and deferred tax liabilities. The fact that the company still reports according to K2 despite the fact that they are too complex according to the auditors, the empirical evidence indicates that this is due to the cost of changing regulations, lack of time, ignorance within the company and that the company operates in a limited market where there is no need for more details.

Syfte: I Sverige kan SME:s välja att redovisa enligt regelverken K2 eller K3. Tidigare forskning visar att redovisningsval styrs av olika institutionella påtryckningar på organisationer. Innovativa företag har en viktig roll i länders ekonomi, trots detta finns lite forskning kring dessa företag och deras redovisningsval. Vi har därför valt att titta närmare på innovativa företag och vad som påverkat deras val av k-regelverk. Detta med syftet att undersöka hur institutionella påtryckningar påverkar innovativa och kunskapsintensiva SME:s i valet mellan K2 och K3. Forskningsfrågan som ställts för att besvara detta är:  hur upplever företagen att isomorfa faktorer påverkar dem i valet mellan K2 och K3? Metod: Studien utgår från ett induktivt angreppssätt. Studien består av en kvalitativ fallstudie av innovativa företag i inkubatormiljö inom Gävleborg. Det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer med företagsledare inom dessa företag som studieobjekt. Vidare analyseras företagen genom en  tematisk analys med framework-synsätt utifrån egenutformad modell förknippad med isomorfa påtryckningar. Resultat & slutsats: Resultaten visar att företagen framförallt påverkas av tvingande isomorfism i form av regelverkens begränsningar. Möjligheten att kunna aktivera utvecklingskostnader med K3 visade sig vara den största faktorn till val av regelverk. Normativ isomorfism har också visat sig utgöra en påtryckning i form av revisorer och redovisningskonsulters deltagande i besluten om regelverk. Härmande isomorfism kan även föreligga i samverkan med andra påtryckningar men i begränsad omfattning. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till teoribildning om både NIS och  SME:s. Studien skapar också praktisk kunskap till framtida företag som står inför samma val samt ger normgivare och redovisningsreglerare insikter om möjligheter och begränsningar i dagens valbara regelverk. Förslag till fortsatt forskning: Begränsningar återfinns i studiens omfattning till antalet deltagande och geografiska omfång. Förslag till vidare forskning är därför att undersöka liknande företag med ett geografiskt bredare urval, studera utifrån andra kontextuella teorier eller ekonomiska aspekter. / Aim: In Sweden, SMEs can choose between the accounting regulations K2 or K3. Previous research shows that accounting choices are governed by various institutional pressures on organizations. Innovative companies play an important role in countries' economies, despite this there is little research on these companies and their accounting choices. We have therefore chosen to take a closer look at innovative SME:s and what influenced their choice of accounting method. This with the aim of examining how institutional pressures affect innovative and knowledge-intensive SMEs in the choice between K2 and K3. The research question asked to answer this is: how do companies feel that isomorphic factors affect them in the choice between K2 and K3?  Method: The study is based on an inductive approach. The study consists of a qualitative case study of innovative companies in an incubator environment within Gävleborg. The empirical material consists of ten semi-structured interviews with business leaders within these companies as study objects. Furthermore, the companies are analyzed through a thematic analysis with a framework approach based on a self-designed model associated with isomorphic pressures.  Result & Conclusions: The results show that companies are primarily affected by coercive isomorphism in the form of regulatory constraints. The possibility of being able to capitalize development costs with K3 proved to be the biggest factor in the choice of regulations. Normative isomorphism has also been shown to be a pressure in the form of the participation of auditors and accounting consultants in regulatory decisions. Mimetic isomorphism can also exist in conjunction with other pressures but to a limited extent. Contribution of the thesis: The study contributes to theory creation about both NIS and accounting standards choice. The study also creates practical knowledge for future companies that are facing the same choice. It also gives norm-setters and accounting regulators insights into opportunities and limitations in today's elective accounting choice in Sweden. Suggestions for future research: Limitations are found in the scope of the study to the number of participants and geographical scope. Suggestions for further research are therefore to examine similar companies with a geographically wider selection, study from other contextual theories or economic aspects.

Principbaserade standarder ger vag vägledning om hur standarder ska följas och de lämnarstort utrymme för tolkning och bedömning. I inkomstskattelagens 14 kap. 2 § uttrycks det attresultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder samt att beskattningstidpunkten skafastställas i enlighet med god redovisningssed. Skatterättens legalitetsprincip uttrycker iregeringsformen att det måste finnas stöd i lag för att ett brott ska ha begåtts och inget straffkan annars påvisas. Det uttrycks därmed att ingen skatt får tas ut om det inte finns lagliggrund. Då företag ska fastställa beskattningstidpunkten i enlighet med god redovisningssed,kan det ge upphov till redovisningsmässiga skillnader. God redovisningssed som begrepp, ärsvårtolkat och kräver kompletterande normgivning för att skapa dess innebörd.Problematiken som återfinns då principbaserade normer påverkar ett företags beskattningtydliggörs främst då ett materiellt samband råder mellan redovisning och beskattning. Ettmateriellt samband innebär att redovisningsregler görs gällande även vid beräkning av detskattemässiga resultatet. Det materiella sambandet återfinns i inkomstskattelagen dåhänvisning görs till god redovisningssed. Enligt bokföringslagen är det Bokföringsnämndensansvar att utveckla god redovisningssed. Bokföringsnämnden har därför tagit framallomfattande regelverk som ska ge vägledning åt företag som upprättar redovisning efter godredovisningssed. K-regelverken ska gälla för företag i olika kategorier, beroende på dessstorlek. Studien undersöker de två vanligaste regelverken, K2 och K3.Syftet med studien är att undersöka om principbaserade normer är förenliga medlegalitetsprincipen. För att besvara studiens syfte genomförs en komparativ innehållsanalys avBokföringsnämndens K-regelverk, K2 och K3. Vi ämnar avgöra till vilken grad normernaskaraktär i K2 och K3 bör anses vara regel- respektive principbaserade samt dess förenlighetmed legalitetsprincipen och regeringsformen. Vid inledningen av denna studie kunde interelevant och tillräcklig forskning hittas inom området, varpå studien syftar till att bidra medkunskap. Vi vill även uppmärksamma problematiken då skatterätten hänvisar tillredovisningens god redovisningssed när tidpunkten för redovisning av intäkter och kostnaderska ske.Genom en modell har vi tydliggjort vår analys avseende normernas karaktär i K2 och K3.Modellen innefattar två dimensioner, dels till vilken grad normerna anses regel- respektiveprincipbaserade och dels till vilken grad normerna bör anses förenliga medlegalitetsprincipen. För att besvara studiens syfte har vi undersökt följande normer somåterfinns i båda regelverken: grundläggande principer, definitioner av tillgångar, skulder,intäkter och kostnader, materiella anläggningstillgångar, immateriella anläggningstillgångar,varulager, avsättningar och periodiseringar. Studiens slutsats är att principbaserade normer tillstörre grad bör anses som icke förenliga med legalitetsprincipen då de tillåter att analogislutkan tillämpas i redovisningen. Principbaserade normer i redovisningen skapar storttolkningsutrymme, vilket kan medföra att likartade företag upplever skillnader iredovisningen och följaktligen även skattemässiga skillnader. Således ska normerna i K3 inteanses vara förenliga med legalitetsprincipen och därmed anses grundlagsstridiga. / Principal-based standards give few guidelines of how the standards should be followed andthey give room for interpretations. The income tax act expresses that the income statementshould be calculated through accrual basis and the taxation time should be determined bygenerally accepted accounting principles. On the other hand, the tax law expresses a principleof legality in the governmental law that states that there has to exist a legal support for a crimeto be committed and no penalty can otherwise be addressed. When generally acceptedaccounting principles should determine the time of taxation it generates accountingdifferences. The term of generally accepted accounting principles is difficult to interpret andrequires additional standards to create its meaning.The problem that exists when principle-based standards affect a company’s taxation, clarifieswhen there is a material relationship between accounting and taxation. A material relationshipmeans that the accounting rules are applicable even for the taxable income. The material linkexists when the income tax act refers to generally accepted accounting principles, when thetaxation time should be determined. The Swedish Accounting Standards Board has thereforeestablished comprehensive framework’s that aims to guide companies when accountaccording to generally accepted accounting principles. The K-regulations shall apply forcompanies in different categories depending on their sizes. The study examines the two mostcommon frameworks, K2 and K3.The purpose of this study is to examine if principle-based standards are consistent with theprinciple of legality. To achieve the purpose of this study, a comparative content analysis ofthe The Swedish Accounting Standards Boards K-regulations, K2 and K3, is conducted. Wewish to evaluate to what extent the standards characteristics are rule- or principle-based and toevaluate the extent of the standards consistency with the principle of legality and thegovernmental law. In the beginning of this study we did not find enough relevant literature inthe field of study and we therefore want to contribute with knowledge. We also want toobserve the problems that the tax law contributes when it refers to the term of generallyaccepted accounting principles.We have clarified our analysis of the standards in K2 and K3 in a model. The modelincorporates two dimensions, partly to what extent the standards should be considered as ruleorprinciple-based and partly to what extent the standards should be considered consistentwith the principle of legality. To achieve the purpose of this study we examined standards thatoccur in both frameworks: fundamental principles, definition of assets, liabilities, incomesand costs, tangible fixed assets, intangible fixed assets, inventories, provisions and accruals. The conclusion of the study is that principle-based standards in a large extent should beconsider non consistent with the principle of legality due to that an analogy is permitted inaccounting. Principle-based standards create room for interpretation, which leads todifferences between similar companies both in accounting and in taxation. The standards inK3 should accordingly not be considered consistent with the principle of legality.This study is further on written in Swedish.