Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på om mindre onoterade aktiebolag som arbetar med forskning och utveckling valt att tillämpa K2- eller K3-regelverket. Delsyftet är att undersöka vilka faktorer som kan inverka på valet. En förhoppning med studien är att denna kan vara till hjälp för de företag som står inför valet mellan K2 och K3. I studien har en kvantitativ metod tillämpats. Empiriskt material har samlats in genom årsredovisningar, via databasen Retriever samt via kontakt med ansvarig person på företagen i urvalet. Insamlad data har sedan analyserats med hjälp statistiska analyser. Variabler som kan tänkas påverka valet av regelverk har tagits fram utifrån redan erkända teorier samt ur tidigare forskning. Variablerna presenterats i en a priori-modell. En undersökningsmodell har sedan utformats då alla tänkbara variabler ur den teoretiska referensramen inte är möjliga att undersöka på grund av metodval. Resultatet i denna studie visar på att övervägande del av företagen valt att tillämpa K3-regelverket trots att det är K2-regelverket som är det regelverk som rekommenderas för denna kategori av företag. Dessutom gjorde studiens tidsram det omöjligt att samla in fler årsredovisningar än de som inkom, detta gav ett stort bortfall som troligtvis påverkat studiens resultat. En liknande studie i höst skulle ge ett bättre empiriskt material och därmed förhoppningsvis ett generaliserbart resultat. / The main objective of this study is to find out the reasons why small and limited companies working with R&D would decide to apply K2 or K3 regulations and to investigate what factors may influence that choice. One hope of the study, if completed successfully and thoroughly, is that it may serve as a guide in order to help companies faced with this choice. The study is based on a quantitative method. Empirical data was collected through annual reports, through the database, Retriever, and by having contact with the CFO. Further, the empiric data was analyzed using statistical analysis and the variables that could affect the choice of framework were found in acknowledged theories as well as previous research regarding accounting choices. The variables are presented in a “A priori-model”. A research model was formed since all possible variables from the theories could not be investigated due to methodological choices. The empirical data has been presented in the form of tables, charts and then discussed regarding previous research. The results of this study show that the majority of the companies decided to apply the K3 regulations, even though the K2 regulation were recommended for that category of company. In addition, the study's timeframe made it impossible to collect any more annual reports than what was received, this may affect the results of this study. A similar study in the fall would give better empirical data.

Within professional football, their business today is run like corporations and in their balance sheets, the post intangible assets are growing from year to year. Since the end of the 1990s the economy for football clubs has grown rapidly when it concerns their income growth but also when it relates to their growth in income related to sales of football players. Through the influence of international accounting regulations have the football clubs the option to capitalize on transfer fees as intangible assets. To capitalize transfer fees as intangible assets when acquiring a football player means that the transfer fee is recorded as an asset in the balance sheet and is then written off after the length of the contract. The purpose of this study is to examine how the football clubs in Allsvenskan accounts for transfer fees and which influence the two different accounting methods, capitalizing or expensing, have on their result and equity. The football club’s equity is in focus in this review depending on the rules of the Swedish Football Association which claims that positive economic equity is required to receive a license. The study will examine football clubs that are part of the 2021 season of Allsvenskan and football clubs that have been participating in Allsvenskan during the last five years. This essay intends to contribute to the discussion on the choice of accounting method by studying a more economically results-oriented approach than what previously been researched and written about in essays. To examine the choice of accounting method was proven to be quite uncomplex in those cases where an annual account was readily present. However, the other part of the study was more complex, where we created our own analytical model to calculate the differences between capitalizing and expensing transfer fees as an accounting method. All information is assembled from the football club’s official annual reports. The study shows that most football clubs participating in Allsvenskan choose to capitalize on transfer fees and consequently account for them as intangible assets in their balance sheet. The study shows with its case, studies that during a 5-year period there is a difference in both result and equity between the two accounting methods. If one examines specific years in these cases the study shows that the economic outcome is quite different between the two accounting methods. / Inom den professionella fotbollen drivs verksamheter som företag och i deras balansräkningar blir posten immateriella tillgångar allt större år för år. Sedan slutet av 90- talet har fotbollens ekonomi blivit mer omfattande när det gäller intäkter för klubbar men även i sambandet - försäljning av fotbollsspelare. Med påverkan av internationella regelverk men även av interna regelverk har klubbarna möjligheten att aktivera övergångssumman som en immateriell tillgång. Att aktivera en övergångssumma som en immateriell tillgång vid ett spelarförvärv innebär att den tas upp som en tillgång i balansräkningen och sedan skrivs av planenligt under kontraktslängden.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur klubbarna i Allsvenskan redovisar sina spelarförvärv samt vilken påverkan val av redovisningsmetod, aktivering eller kostnadsföring, har på klubbarnas ekonomi i form av resultat och eget kapital.Det egna kapitalet ligger i fokus med tanke på de krav som Svenska Fotbollsförbundet ställer på sina elitklubbar. Studien kommer undersöka deltagande klubbar 2021 och samtidigt även klubbar som har deltagit i Allsvenskan under en femårsperiod.  Att undersöka redovisningsmetoden visade sig vara enkelt i de fall det gick att få tag på årsredovisningar. Däremot så var den andra delen av studien mer komplex, där vi skapade en egen analytisk modell för att beräkna skillnader mellan aktivering och kostnadsföring som redovisningsmetod. All data om klubbarna är inhämtad från deras egna årsredovisningar.  Studien visar på att majoriteten av de allsvenska klubbarna väljer att aktivera sina spelarförvärv och således redovisa dem som immateriella tillgångar i balansräkningen. Studien visar med hjälp av fall på att det under en femårsperiod finns en viss skillnad ekonomiskt emellan dessa redovisningsmetoder. Går man in på specifika år i dessa fall visar studien på att det kan skilja en hel del i ekonomisk påverkan emellan redovisningsmetoderna.