The thesis investigates the view and knowledge among large versus small and medium sized enterprises (SME) regarding the implementation of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). To enable a broad collection of data the study carries out semi-structured interviews and surveys on companies and stakeholders within the Swedish energy sector, as well as a literature review. The aim of the thesis is to identify the expected strengths, weaknesses, opportunities and threats and the knowledge base within the Swedish energy sector. Furthermore, the aim is to analyze potential consequences of implementation and to suggest potential mitigations where possible. The results indicate that large companies and SMEs to a great extent identify the same challenges and possibilities. However, large companies on average have a higher knowledge level than SMEs. The potential reasons behind this include differences in reporting time frame, level of engagement among sustainability responsible roles, lack of specific ESRS and difficulty in applying the directive. The greatest challenges relate to information dissemination in general and internally, information and data collection along the value chain, implementation for SMEs, increasing the knowledge level among companies and the structure of the directive. The potential solutions include different types of systemic structuring, collaborative efforts and extended responsibilities for stakeholders and authorities. Overall, the directive will entail positive changes and implement CSR as a statutory aspect, however, the directive still requires improvement to fully reach its’ desired potential. / I avhandlingen undersöks synen på och kunskapen om implementeringen av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) bland stora kontra små och medelstora företag (SME) i den svenska energisektorn. För att möjliggöra en bred insamling av data grundas studien på semistrukturerade intervjuer och enkäter hos företag, intervjuer med intressenter och en litteraturstudie. Syftet med avhandlingen är att identifiera förväntade styrkor, svagheter, möjligheter och hot samt kartlägga kunskapsbasen inom den svenska energisektorn. Vidare är syftet att analysera potentiella konsekvenser av implementeringen och föreslå potentiella åtgärder där det är möjligt. Resultaten visar att företag oavsett storlek i stor utsträckning identifierar samma utmaningar och möjligheter. Inom stora företagen finns dock i genomsnitt en högre kunskapsnivå än hos de små och medelstora företagen. De potentiella orsakerna till detta är bland annat skillnader i tidsramar för rapportering, graden av engagemang hos hållbarhetsansvariga, brist på specifika ESRS och svårigheter att tillämpa direktivet. De största utmaningarna gäller informationsspridning externt och internt, information och datainsamling inom värdekedjan, genomförande för små och medelstora företag, ökad kunskapsnivå bland företag och direktivets struktur. De potentiella lösningarna inkluderar olika typer av systemstrukturering, insatser och ansvarskrav för berörda parter och myndigheter. På det hela taget kommer direktivet att medföra positiva förändringar och göra företagens hållbarhetsansvar till en lagstadgad aspekt, men direktivet behöver fortfarande förbättras för att fullt ut nå sin önskade potential.