<p>I datalager samlas information från flera olika system och sparas på ett gemensamt sätt. Informationen i ett datalager ger en holistiskbild över organisation och bör användas som beslutsstöd. För att utvinna information ur datalager finns flera olika metoder och informationen kan sedan användas inom flera olika områden.</p><p>Syftet med studien är att undersöka vilka metoder som används för att utvinna informationen ur datalager inom industribranschen samt inom vilka användningsområden informationen används.</p><p>För att besvara frågeställningen genomfördes fem intervjuer med företag i industribranschen. Resultatet visar på att vissa metoder för att utvinna information ur datalager används framför andra och inom datautvinning används inte den förutsägandekategorin alls. Framförallt använde sig företagen av informationen på kundsidan och såg det som ett levande projekt som skall täcka in hela processen i framtiden.</p>

I datalager samlas information från flera olika system och sparas på ett gemensamt sätt. Informationen i ett datalager ger en holistiskbild över organisation och bör användas som beslutsstöd. För att utvinna information ur datalager finns flera olika metoder och informationen kan sedan användas inom flera olika områden. Syftet med studien är att undersöka vilka metoder som används för att utvinna informationen ur datalager inom industribranschen samt inom vilka användningsområden informationen används. För att besvara frågeställningen genomfördes fem intervjuer med företag i industribranschen. Resultatet visar på att vissa metoder för att utvinna information ur datalager används framför andra och inom datautvinning används inte den förutsägandekategorin alls. Framförallt använde sig företagen av informationen på kundsidan och såg det som ett levande projekt som skall täcka in hela processen i framtiden.

No description available.

<p>Bakgrund: Företag värderas till mångdubbelt deras bokförda värde. Det intellektuella kapitalet kan inte värderas i företagens balansräkningar utan får bland annat lyftas fram i företagens årsredovisningar.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats var att jämföra vad företag i IT- och industribranschen redovisar om sitt IC-kapital år 1999 jämfört med år 2008. Ambitionen var även att kunna fastställa vilka faktorer som styr utvecklingen av IC-redovisningen.</p><p>Avgränsningar: Jag har studerat företag på Large- och Mid Cap. Small Cap har exkluderats därför att många företag är relativt små och nyintroducerade på marknaden och saknar tio år gamla årsredovisningar.</p><p>Metod: Jag har använt mig utav en innehållsanalys vid sökning i årsredovisningarna för att få fram ett statistiskt underlag och kunna fånga innehållet i årsredovisningarna.</p><p>Resultat, slutsatser: Industribranschens IC-redovisning har förändrats till att mer likna IT-branschens IC-redovisning. IT-branschen är ledande när det gäller IC-redovisning och det finns tendenser som visar att företag ändrar sin redovisning utifrån förändrade förväntningar på dem.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur konjunkturförändringar påverkar mängden redovisad IC-information.</p>

Bakgrund: Företag värderas till mångdubbelt deras bokförda värde. Det intellektuella kapitalet kan inte värderas i företagens balansräkningar utan får bland annat lyftas fram i företagens årsredovisningar. Syfte: Syftet med denna uppsats var att jämföra vad företag i IT- och industribranschen redovisar om sitt IC-kapital år 1999 jämfört med år 2008. Ambitionen var även att kunna fastställa vilka faktorer som styr utvecklingen av IC-redovisningen. Avgränsningar: Jag har studerat företag på Large- och Mid Cap. Small Cap har exkluderats därför att många företag är relativt små och nyintroducerade på marknaden och saknar tio år gamla årsredovisningar. Metod: Jag har använt mig utav en innehållsanalys vid sökning i årsredovisningarna för att få fram ett statistiskt underlag och kunna fånga innehållet i årsredovisningarna. Resultat, slutsatser: Industribranschens IC-redovisning har förändrats till att mer likna IT-branschens IC-redovisning. IT-branschen är ledande när det gäller IC-redovisning och det finns tendenser som visar att företag ändrar sin redovisning utifrån förändrade förväntningar på dem. Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur konjunkturförändringar påverkar mängden redovisad IC-information.

Bakgrund: Många företag går i konkurs varje år vilket leder till att olika intressenter drabbas hårt till följd av konkursen. Därmed har konkursprognostiseringsmodeller utvecklats för att ge en tidig varning till intressenterna om företags framtida finansiella kris.  I Sverige använder kreditinstituten sig av sina egna modeller för att förutspå konkurser, dessa modeller är inte publicerade för allmänheten. I och med detta är vi intresserade att tillämpa utländska modeller på den svenska marknaden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka fyra internationella prognostiseringsmodeller för att analysera hur tillämpbara de är på den svenska marknaden. Metod: Undersökningen har baserats på en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv forskningsansats. Urvalet grundades på de företag som inlett konkurs år 2012 samt en kontrollgrupp bestående av friska företag. Slutligen bestod det slumpmässiga urvalet av 31 konkursföretag och 31 friska företag som tillhör tillverknings- och industribranschen. Teori: Under teoriavsnittet beskrivs de modeller som används i denna studieforskning. Vidare redogörs för nyckeltalens betydelse vid bedömning av företags finansiella förhållanden. Slutligen beskrivs tidigare forskning inom konkursprognostisering. Resultat och slutsats: Modellerna är inte tillämpbara på den svenska tillverknings- och industribranschen då dessa inte har presenterat tillförlitliga resultat på vår studie. Vi anser att en vidare revidering av dessa modeller behövs för att dessa ska kunna tillämpas på den svenska marknaden.

I det teknikväxande samhället bidrar mjukvaruutveckling till stora it-relaterade utgifter och investeringar. Industrier utvecklar stödjande programvara för sin produktion och mjukvaruföretag levererar digitala system för kunder som behöver uppfylla ett behov. Utvecklingsteamen jobbar under press för att leverera så bra programvara som möjligt och samtidigt hålla sig inom budgetramar som satts upp enligt avtal. För att nå sina mål kan utvecklare introducera teknisk skuld i systemen, dvs. att bristfälliga lösningar byggs före kvalitetslösningar. Teknisk skuld behöver inte vara ett problem för stunden men på sikt kan konsekvenserna av skulderna bli problematiska och kräva resurser att kunna hanteras. Tidigare forskning visar att drygt en fjärdedel av en utvecklares tid går åt för att hantera teknisk skuld. Vid åtgärdande av teknisk skuld brukar refaktorisering vara ett vanligt verktyg att ta till, vilket innebär att skriva om källkod utan att förändra det visuella beteendet för användaren. Syftet med följande uppsats är att undersöka olika branscher som utvecklar mjukvaraoch deras hantering av teknisk skuld genom att belysa vilka faktorer som avgör om och när refaktorisering skall ske, och hur argumentationerna för refaktorisering skiljer sig åt mellan branscherna. Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med aktörer från både industri- och mjukvaruföretag. Empirin från intervjuerna analyseras med hjälp av en ontologisk mappning kring typer av teknisk skuld, som sedan har applicerats i ramverket Technical Debt Quadrant. Resultatet visar att industribranschens avgörande faktorer för refaktorisering var konsekvensen av skuldens påverkan samt hur pass förändringsbenägen den skuldbelagda funktionaliteten var. Branschen ansåg att tidpunkten för att refaktoriseravar bäst lämpad i samband med vidareutveckling av en funktion som innehöll teknisk skuld. I konstrast visade resultatet för mjukvarubranschen att faktorerna för refaktorisering var konsekvensen av skuldens påverkan samt vilka ekonomiska förutsättningar som fanns för projektet. Tidpunkten för när refaktorsering var lämplig avgörs när företagen anser att avkastningen för investeringen att refaktorisera är som högst eller när inget annat val finns. Resultatet visar även att branscherna hade olika fokus för hur de argumenterar för refaktorisering. Industrin argumenterade mer med systemet i fokus, hur det kundeförändras med tiden och att det skulle bli lätthanterligt att underhålla med tiden. Mjukvarubranschen hade mer ekonomiska aspekter som argument, dvs. att de analyserade situationen och beslutade huruvida refaktoriseringen är lönsam eller inte. / In the technology-growing society, software development contributes to large itrelated expenditures and investments. Industrial companies develop supporting software for its production and software companies deliver digital systems for customers to satisfy a need. The development teams work under pressure to deliver as good software as possible and at the same time stay within budget frameworks according to agreements. To achieve their goals technical debt in systems can be introduced, which means that deficient solutions are built before quality solutions. Technical debt does not have to be a problem at first, but in the long run the consequences of the debts can become problematic and require resources to be managed. When fixing technical debt, refactorization is a common tool to resort to, which means to rewrite source code without changing the visual behaviour to the user. Previous research shows that just over a quarter of a developer's time is spent managing technical debt. The purpose of the thesis is to examine different industries that develop software and their management of technical debt by highlighting which factors determine if and when refactoring should take place, and how the arguing for refactorization differentiate between the industries. The thesis is based on qualitative interviews with actors from both industrial and software companies. The empirical data from the interviews are analysed with the help of an ontological mapping around types of technical debt, and later applied in the framework Technical Debt Quadrant. The results show that the industry companies' decisive factors for refactorization were the consequence of the debt's impact and how prone to change the indebtedness functionality was. The industry considered that the time to refactorize was best suited in connection with the further development of a function that contains technical debt. In contrast, for the software companies the results showed that the factors for refactorization were the consequences of the debt's impact and what financial prerequisites there were for the project. Appropriate timing for refactoring wasdetermined when the companies consider that the return on the investment to refactorize is at its highest or when there is no other choice. The results also show that the industries had different focus on how they argue for refactorization. The industry argued more with the system in focus, how it could change over time and that it should be easy to maintain while the software industry had more economic aspects as an argument, ie. that they analyzed the situation and made choices whether the refactorization is profitable or not.

Relationen mellan kapitalstruktur och skuldsättningsgrad har undersökts i flera år och många teorier utvecklades för att kunna studera ämnet närmare. Studien tar därmed hänsyn till vilket inflytande kapitalstrukturen har på företag i fastighetsbranschen och tillverkning &amp; industribranschen. Detta för att finna möjliga relationer som finns mellan kapitalstrukturens och finansieringsmöjligheternas påverkan på företagens skuldsättningsgrad. Uppsatsen undersökte variablerna företagsstorlek, bransch, soliditet och långsiktiga skulder till kreditinstitut. Dessutom, för att finna olika samband med hänsyn till skuldsättningsgrad och slutligen hur dessa har en påverkan på kapitalstrukturen hos företag. Variablerna tar hänsyn till finanskrisen och COVID-19 pandemin och studeras därmed vid fyra olika tidpunkter. De åren som tas i beaktning är 2008, 2010, 2018 samt 2020, detta för att urskilja om sambandet skiljer sig åt när ekonomin i Sverige varierar. De teorierna som gav stöd och underlag för denna studie var Modigliani och Millers teorem om kapitalstruktur, pecking order teorin, trade off teorin och agentteorin. Samtliga teorier undersökte sambandet mellan kapitalstrukturen och lönsamheten samt beskrev hur företag bör finansiera sin verksamhet för att uppnå en optimal skuldsättningsgrad i förhållande till kapitalstrukturen. Uppsatsen tillämpade kvantitativ ansats med hjälp av tre hypotesprövningar som testats med hjälp av Chi-två test, korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys. Utifrån studiens resultat och tidigare studier kan man säga att företagsstorlek medför att företagen har olika uppsättningar av eget kapital och skuld. Olika omvärldsfaktorer kan ha en påverkan på skuldsättningsgraden där företag i olika storlek påverkas i olika grad. Exempelvis som asymmetrisk information som i sin tur tar hänsyn till företagsstorleken där den externa påverkan från ett mindre företag inte skulle vara lika stort som ett stort företag. Fastighetsbranschen tenderar att vara mer skuldsatt än tillverkning &amp; industribranschen. Då fastighetsbranschen är mer kapitalintensiv till följd av kostsamma projekt vilket medför att de har stora långfristiga lån för att kunna driva verksamheten. Vidare finansieras dessa branscher på olika sätt. Exempelvis kan fastighetsföretagen ställa sina fastigheter som säkerhet för lånen och därmed anses ha bättre förutsättningar för att ta högre lån. Medan tillverkning &amp; industribranschen har sina lång- och kortfristiga skulder fördelade i flera led, exempelvis underleverantörer. När ett företag väljer att finansiera verksamheten internt genom internt genererat kapital påverkas inte skuldsättningsgraden av långfristiga skulder till kreditinstitut. Däremot om de väljer att finansiera verksamheten externt sänker det företagsvärdet och därmed också soliditeten samt att företaget ökar storleken på långfristiga skulder till kreditinstitut. Studiens resultat finner stöd i olika teorier och tidigare forskning, därmed bidrar studien till en konsensus och studiens resultat är generaliserbar i Sverige. Framtida forskning bör studera fler branscher, annat kan vara att studera andra faktorer som kan ha en påverkan på kapitalstrukturen. / The relationship between capital structure and debt ratio has been investigated for years and many theories were developed to study the subject more closely. Thus, this study considers the influence the capital structure has on companies in the real estate and the manufacturing &amp; industrial industry. This is to find possible relationships that exist between the influence of the capital structure and the financing possibilities on the companies' debt ratio. The essay examined the variables company size, industry, equity and long-term liabilities to credit institutions. In addition, to find different relationships regarding debt ratio and finally how these have an impact on the capital structure of companies. The variables consider the financial crisis and the COVID-19 pandemic and are thus studied at four different times. The years that are considered are 2008, 2010, 2018 and 2020, this is to discover whether the relationship differs when the economy in Sweden varies. This report is written in Swedish. The theories that provided support for this study were Modigliani and Miller's theorem on capital structure, the pecking order theory, the trade off theory and the agency theory. All of which examined the relationship between the capital structure and profitability and described how companies should finance their operations to achieve an optimal debt ratio in relation to the capital structure. This report applied a quantitative approach using three hypothesis tests that were tested using the Chi-Square test, correlation analysis and multiple regression analysis. Based on the results and previous studies, company size indicates that companies have different amounts of equity and debt. Different external factors can have an impact on the debt ratio, where companies of different sizes are affected to different degrees. For example, asymmetric information which in turn results in different influences regarding if the company is big or small. Where external influence from a smaller company would not be as great as a large company. The real estate industry tends to be more indebted than the manufacturing &amp; industrial industry. As the real estate industry is more capital intensive because of costly projects, which means they have large long-term loans to be able to run the business. Furthermore, these industries are financed in different ways. For example, real estate companies can pledge their properties as collateral for loans and are thus considered to have better conditions for taking out higher loans. While the manufacturing &amp; industrial sector has its long-term and short-term liabilities distributed among several levels, for example subcontractors. When a company chooses to finance operations internally through internally generated capital, the debt ratio is not affected by long-term debts to credit institutions. On the other hand, if they choose to finance the business externally, it lowers the company's value and thus also the equity ratio, and the company increases the size of long-term liabilities to credit institutions. The study's results find support in various theories and previous research, thus the study contributes to a consensus and the study's results are generalizable in Sweden. Future research should therefore study more industries that are more different from each other. Another could be to study other factors that can have an impact on the capital structure.

Införandet av NFRD syftade till att reglera hur information sammanställs i hållbarhetsredovisningar och därmed bidra till ökad kvalitet. Tidigare forskare är dock oeniga huruvida direktivet medfört positiva effekter. Studien ämnar att undersöka hur 15 svenska industriföretags kvalitet på hållbarhetsredovisningar utvecklats efter införandet av NFRD, och om det finns ett samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och hållbarhetsprestanda. Detta undersöks genom att använda en mognadsmatris som bedömer kvaliteten på hållbarhetsredovisningar, samt ESG-poäng vilka används som proxy för hållbarhetsprestanda. Ett t-test och ett chi-två-test tillämpas för att testa om kvaliteten på hållbarhetsredovisningar signifikant har ökat över tid och om det finns ett samband mellan kvalitet och prestanda. Studiens resultat bekräftar både att kvaliteten har ökat och att det existerar ett samband mellan de två studerade variablerna. Det kan alltså konstateras att NFRD har haft en positiv påverkan på hållbarhetsredovisningens kvalitet, och att företag med högkvalitativ redovisning tenderar att ha högre hållbarhetsprestanda.

Till följd av redovisningens utveckling och att olika länder har olika regleringar, har det blivit problematiskt att harmonisera och standardisera redovisningsinformation världen över. För att lösa det problemet lanserade FASB och IASB nya redovisningsregleringar, där t.ex. goodwillavskrivning ersattes med nedskrivningsprövning. I och med de nya regleringarna har det uppstått en diskussion om huruvida goodwillnedskrivning ger värderelevant information till investerare. Det är det som är syftet med den här studien; finns det ett samband mellan goodwillnedskrivning och börsvärde inom industribranschen i Sverige? Således om goodwillnedskrivning används av investerare vid företagsvärdering för räkenskapsåren 2005–2017. Studien har en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Datamaterialet har hämtats från Retriever Business samt direkt från bolagens årsredovisningar. Datamaterialet har analyserats genom en multipel regressionsanalys. Den multipla regressionsanalysen resulterade i ett negativt signifikant samband mellan börsvärde och goodwillnedskrivning, således är goodwillnedskrivning ett värderelevant mått för investerare inom industribranschen i Sverige. / Due to accounting development and different regulations in different countries, it has become difficult to harmonise and standardise accounting information worldwide. To solve this problem FASB and IASB launched a new regulation, where goodwill amortisation was replaced with impairments. With the new regulation, a discussion has arisen as to whether goodwill impairments provide value relevant information to investors. The purpose with this study is to evaluate if there is a relation between market value and goodwill impairments within the industrial sector in Sweden. Thus, if goodwill impairments are used by investors at company valuation for the financial years of 2005-2017. This study has a quantitative method and a deductive approach. The data have been retrieved from Retriever Business and from the company’s annual reports. The data have then been analysed via a multiple regression. The multiple regression showed a negative significant relation between market value and goodwill impairment, thus goodwill impairments are value relevant information for investors within the industrial sector in Sweden