Bakgrund och problem: Miljöorganisationer och andra aktivister har i många år försökt driva på företagen att ta ett större ansvar för de effekter på miljö och människor som företagens verksamhet har. Investerarnas intresse för hur bolagen hanterar dessa hållbarhetsfrågor växer. Trots att mängden tillgänglig hållbarhetsinformation ökar med överlag förbättrad kvalitet på hållbarhetsredovisningen kvarstår frågetecken kring redovisningarnas användbarhet. Vår frågeställning lyder: Vilken syn har företag och intressenter på hållbarhetsredovisningen utifrån användbarheten? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån företagens och intressenters perspektiv beskriva synen på användbarheten i hållbarhetsredovisningen, och att analysera hur dessa två perspektiv överrensstämmer och hur det påverkar hållbarhetsredovisningens användning. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Vår primärdata består av semistrukturerade telefonintervjuer med åtta respondenter som således skildrar två olika perspektiv; intressenternas och företagens. Slutsats: Vår slutsats är att intressenter och företag har en analog syn på vad en användbar hållbarhetsredovisning är. Den generella uppfattningen kring en användbar hållbarhetsredovisning är att den ska kunna användas som beslutsunderlag, uppslagsverk samt kommunikationsverktyg. Vidare framkom det att intressenter och företag har skilda uppfattningar kring transparensen i en hållbarhetsredovisning. Detta påverkar användningen då intressenter vill använda redovisningen som ett beslutsunderlag. Vi har även funnit två motiv till en hållbarhetsredovisning; den kan göras för internt och externt bruk. Användningen påverkas genom att företag som gör redovisningen för internt bruk inte för dialoger med externa intressenter i samma utsträckning, och som följd blir inte hållbarhetsredovisningen användbar för alla.

<p>Arlanda är Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse när det kommer till jobb, näringsliv, kunskap, turism, kultur och därmed hela Sveriges välfärd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands Väsby.  Alla dessa arbetar aktivt med åtgärder för en hållbar utveckling av sina organisationer.</p><p>Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och är beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hållbara lösningar på de problem och möjligheter som uppstår runt intressena har kommunerna och Arlanda en väl utvecklad dialog.</p><p>Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna är delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio år sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hänsyn till vilken påverkan man hade på omgivningen.</p><p>Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poängterar ofta vikten av att man förstår varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar består i om relationen ska vara värdefull.  För att få en större kunskap om hur det samförståndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter från de olika kommunerna samt Arlanda genomförts. Resultatet visar att förändringar i omgivningen och inom organisationen har påverkat hur både kommunerna och Arlanda ser på flygplatsens roll i samhället, hur man kommunicerar med varandra och relationen mot att bli mer utvecklande.</p><p></p>

Arlanda är Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse när det kommer till jobb, näringsliv, kunskap, turism, kultur och därmed hela Sveriges välfärd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands Väsby.  Alla dessa arbetar aktivt med åtgärder för en hållbar utveckling av sina organisationer. Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och är beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hållbara lösningar på de problem och möjligheter som uppstår runt intressena har kommunerna och Arlanda en väl utvecklad dialog. Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna är delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio år sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hänsyn till vilken påverkan man hade på omgivningen. Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poängterar ofta vikten av att man förstår varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar består i om relationen ska vara värdefull.  För att få en större kunskap om hur det samförståndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter från de olika kommunerna samt Arlanda genomförts. Resultatet visar att förändringar i omgivningen och inom organisationen har påverkat hur både kommunerna och Arlanda ser på flygplatsens roll i samhället, hur man kommunicerar med varandra och relationen mot att bli mer utvecklande. 

Miljö är ett aktuellt ämne världen över som engagerar politiker, företag och vanliga medborgare. I dagsläget finns det många katastrofer som uppmärksammats och den negativa uppmärksamheten dessa katastrofer har fått i media kan innebära stora konsekvenser för företagen. Därför väljer allt fler företag att upprätta så kallade hållbarhetsredovisningar där de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhällsansvar. Syftet med uppsatsen är att klarlägga och förstå företagens avsikter med hållbarhetsredovisningar och till vilka målgrupper de vänder sig samt klarlägga och förklara skillnader mellan tillverknings- och tjänsteföretag. De särskilt viktiga forskningsfrågor som därmed genereras formuleras enligt följande; För vem och i vilket syfte hållbarhetsredovisar de svenska företagen? Finns det skillnader mellan de valda branschernas redovisningar och i så fall vilka? Hur uppfattar intressenterna hållbarhetsredovisningen och hur används den av intressenterna? För att förstå fenomenet användes intressentteori, legitimitetsteori och institutionell teori samt GRI:s ramar och riktlinjer. Empiriska data samlades in via intervjuer av personer som innehar seniora befattningar på respektive företag, samt företagens hållbarhetsredovisningar. Studien visar att både företag inom tillverkningsindustrin och ett av företaget inom tjänstesektorn framställer hållbarhetsredovisningar. Dessa tre företag hävdade att skälet till att de hållbarhetsredovisar är att de vill upprätthålla en dialog med sina intressenter för att kontinuerligt kunna utvecklas och därmed förbättra sin rapportering och företagens ansvar. Dessa företag har lärt sig att genom att föra intressentdialoger förbättrar man möjligheterna att tillmötesgå kraven från intressenterna i det egna företaget. Den stora upptäckten var att TeliaSonera har en nästan lika bra hållbarhetsredovisning enligt GRI:s fyra redovisningsprinciper, som Vattenfall och Boliden. En möjlig förklaring är att svenska staten är ägare av både TeliaSonera och Vattenfall. Tidigare forskning har visat att det finns tryck från den svenska staten på företagen att vara transparanta och att föregå med gott exempel inom hållbarhetsredovisning.

Studien ämnar undersöka hur intressentdialogen initieras och vad som sker mellan ett vinstdrivande företag och ideella organisationer, även kallade NGOs. Företag har idag en stor påverkan på samhället, där NGOs är en av företagens viktigaste intressenter. NGOs kan utöva påverkan på företag genom dialoger och företagen kan med framgång ta hjälp av NGOs i arbetet med ansvar- och hållbarhetsfrågor, även benämnt som CSR. Med utgångspunkt i teorin om intressenter och Triple Bottom Line visar studien, via tre olika intressentdialoger, hur dialogen initieras, vad syftet är samt vilka frågor som diskuteras. Vidare identifieras vilka frågor det råder konsensus och i vilka det kan uppstå konflikter. Genom en intervjustudie med representanter från sex organisationer, framkommer det att det råder till stor del konsensus. Det har sin förklaring i syftet med dialogen, den transparens som föreligger och en ökad medvetenhet hos företagen. De frågor där det uppkommer konflikter har bland annat berört finansiella kunskaper hos NGOs, riktning av donerade pengar och praktiskt arbete med projekt.

Kraven från omvärlden om att företag ska ta ett aktivt ansvar för ett hållbart samhälle ökar hela tiden. Företagen ansvarar inte längre bara för att generera en god avkastning till sina aktieägare utan också för att agera för en hållbar utveckling. EU-direktivet som kom 2014 med krav på hållbarhetsredovisning i medlemsländerna införlivades i svensk lag den 1 december 2016 med start för räkenskapsåret 2017. Hållbarhetsredovisningen ska redogöra för hur företag arbetar med miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och motverkande av korruption. Detta berör alla större företag i Sverige som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller två av tre kriterier att ha överstigit; 350 miljoner kronor (40 miljoner Euro) i nettoomsättning, medeltalet anställda med 250 och en balansomslutning på 175 miljoner kronor (20 miljoner Euro). Wästbygg är ett entreprenad- och projektutvecklingsbolag som bygger och utvecklar logistikanläggningar, kommersiella fastigheter och bostäder. Företaget växer stadigt och har idag cirka 230 anställda. Nettoomsättningen uppnår till drygt 2 miljarder kronor. Inom de närmaste åren kommer man enligt lagen att behöva hållbarhetsredovisa. Syftet med magisteruppsatsen är att hjälpa Wästbygg att genomföra en intressentdialog och väsentlighetsanalys som är det inledande steget i en hållbarhetsredovisning enligt det internationella ramverket GRI. Resultatet ska visa på vilka hållbarhetsfrågor som intressenterna anser ska högst prioriteras och adresseras av Wästbygg. Detta kommer ligga till grund för Wästbyggs första hållbarhetsredovisning med ramverket GRI. Intressentdialogen genomfördes under våren 2017 genom webbaserad enkät, personliga intervjuer och dialog med blivande byggingenjörsstudenter. I väsentlighetsanalysen framkom det enhälligt att intressenterna anser att sociala aspekten hälsa och arbetsmiljö bör vara den högst prioriterade frågan för Wästbygg. Redan idag är frågan prioriterad då Wästbygg är ISO-certifierade enligt standarden för arbetsmiljö: OHSAS 18001. Andra hållbarhetsfrågor som intressenterna anser bör prioriteras av Wästbygg är de ekologiska aspekterna; utfasning av miljö- och hälsofarliga byggnadsmaterial och energieffektiva byggnader och byggarbetsplatser samt sociala aspekten etik och antikorruption.

I dagens samhälle är hållbarhetsarbete en viktig faktor i företagande. Företag och konsumenter är medvetna om att de måste leva hållbart för att erhålla en hållbar framtid. Inom hållbar utveckling brukar man tala om tre olika dimensioner vilket är ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling. Denna studie berör hållbar utveckling kopplat till Kjell &amp; Company och dess intressenters åsikter rörande hållbarhet. Kjell &amp; Company har i nuläget initierat 20 hållbarhetsarbeten men har inte klart för sig vilka som är viktiga för företagets intressenter. Intressenterna som deltagit i intressentdialogen i denna studie är kunder, anställda och ägare och är således dessa tre grupper som datainsamlingen utförts på. Ytterligare ett problem är att Kjell &amp; Company inte haft något sätt att visa för sina intressenter vad för slags hållbarhetsarbeten företaget faktiskt bedriver i dagsläget. Studiens mål är därför att presentera vilka hållbarhetsarbeten Kjell &amp; Companys intressenter tycker är viktiga för att företaget ska kunna fokusera extra mycket på dessa och i sin tur presentera och belysa dessa hållbarhetsarbeten i en hållbarhetsredovisning. Dessutom ska rekommendationer kring hållbarhetsarbeten som uppfyller kraven (1) hållbarhetsarbete är viktigt för intressenterna (2) hållbarhetsarbete påverkar företagets logistik presenteras. Syftet med studien är således att ge Kjell &amp; Company information om vilka hållbarhetsarbeten de ska fokusera på. Studien fördjupar sig även i de hållbarhetsarbetena som påverkar företagets logistik. Detta eftersom effekten av effektivare och mer hållbara logistiska processer bidrar till flera fördelar för företaget, där bland lägre kostnader för företaget och större möjligheter att fortsätta utvecklas. De metoder som har använts i studien är litteraturstudie, enkät, semi-strukturerade intervjuer och innehållsanalys, och har på olika sätt bidragit till det resultat som presenteras i studien. Enkätsvaren resulterade i 89 svar från anställda, 8 svar från kunder och 2 svar från ägare, och därmed är endast de anställdas svar representativt och de andra två intressentgruppernas svar endast indikatorer till vad som verkar vara viktigast för dessa. De hållbarhetsarbeten som visat sig viktiga för intressenterna utifrån enkätsvaren presenteras nedan: • Anställda ansåg att ”Förpackningsval hos egna varumärken”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminerande” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. • Kunders enkätsvar indikerar att ”Avfall, återvinning och återbruk”, ”Hälsa och säkerhet” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. • Ägares enkätsvar indikerar att ”Produktöverensstämmelse med lagar och regler”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminerande” samt ”Ansvarsfull tillverkning” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. Enligt de fyra informanterna i intervjuerna var hållbarhetsarbeten ”Hälsa och säkerhet”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminering” samt ”Långsiktig lönsamhet” de viktigaste hållbarhetsarbetena som Kjell &amp; Company bör fokusera på. Utifrån de åsikter som samlats in har sex viktiga hållbarhetsarbeten som påverkar företagets logistik valts ut och analyserats. Urvalet av viktiga hållbarhetsarbeten har främst baserats på anställdas enkätsvar men har även baserats på intervjuerna. De hållbarhetsarbeten som både är viktiga för intressenterna och påverkar företagets logistik är ”Energianvändning och effektivisering”, ”Avfall, återvinning och återbruk”, ”Förpackningsval hos egna varumärken”, ”Långsiktig lönsamhet”, ”Ansvarsfull tillverkning” och ”Hållbart varumärke”. Analysen av dessa sex hållbarhetsarbeten har genererat ett flertal rekommendationer som sedan presenterats i rapporten. / In today’s society, sustainability has become an important factor. Companies and consumers are more aware of sustainable living in order to maintain a sustainable future. The concept of sustainability is divided into three dimensions which are economic, social and ecologic sustainability. This study is done together with Kjell &amp; Company in order to help them examine which sustainable initiatives that are most important for their stakeholders in order to communicate these through a corporate sustainability report. Currently, Kjell &amp; Company have started 20 initiatives of sustainability but do not know which of these that are most important for their stakeholders. The stakeholders involved in this study are consumers, employees, and owners. Another problem is that Kjell &amp; Company does not have a structure of communicating which sustainable initiatives that they are currently working with. The aim of this study is therefore to clarify which sustainable initiatives that is most important for the stakeholders in order to present and elucidate these in a corporate sustainability report. Also, recommendations will be presented regarding sustainable initiatives that meets the two requirements (1) the sustainable initiative is important for the company’s stakeholder and (2) affects the logistic processes in the company. The purpose of this study is to give information to Kjell &amp; Company regarding the most important sustainable initiatives in order to help them focus on what’s important for their stakeholders. This study also examines which sustainable initiatives that effects the company’s logistics. This is done since the importance of more efficient and sustainable logistic processes contributes to lower costs for the company and gives the business opportunities to develop further. The different methods used in this study are literature review, a survey, interviews, and a content analysis. Through the survey, 89 responses were received from the employees, 8 from the consumers and 2 from the owners. Therefore, only responses from the employees are representative for the study while responses from the other two stakeholders are indicators of what seems to be most important regarding sustainability. The most important works of sustainability that has been proven to be the most important for the stakeholders is presented below: • For employees, the most important sustainable initiatives are “Choice of packaging”, “Equality and diversity” and “Integrity and anti-corruption”. • For consumers, the most important sustainable initiatives indicate to be “Waste and recycling”, “Health and safety” and “Integrity and anti-corruption”. • For owners, the most important sustainable initiatives indicate to be “Product equality”, “Equality and diversity” along with “Responsible manufacturing” and “Integrity and anti-corruption”. According to the four informers in the interviews “Health and safety”, “Equality and diversity” and “Long-term profitability” are the most important sustainable initiatives for Kjell &amp; Company to focus on in the future. When the stakeholder’s opinions were collected, six different sustainable initiatives that affect the company’s logistics were chosen and later analyzed. These six sustainable works were selected mostly from the employee’s answers in the survey, but also from the interviews. The sustainable initiatives that both were important for the stakeholders and effects the company’s logistics is “Energy use and efficiency”, “Waste and recycling”, “Choice of packaging”, “Long-term profitability”, “Responsible manufacturing” and “Sustainable brand”. The analysis of these sustainable initiatives has resulted in several recommendations that have been presented in the report.

<p>Att ta ett större ansvar inom miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor blir en allt viktigare punkt på många företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hänsyn till när de överväger köp av produkter eller tjänster. Företagsansvar, internationellt benämnt som corporate social responsibility eller CSR, har också fått ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ såsom FN och EU, som jobbar för att underlätta för företag genom olika riktlinjer och redovisnings­standarder för CSR. Fristående intresseorganisationer har också en viktig del i CSR-frågan, både som samarbetspartner och som granskare. Många av företagens intressenter är intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar på CSR-frågor? Hur kan företag använda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stärka sitt varumärke och nå ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregås av noggranna strategiska överväganden och diskussioner om hur CSR påverkar varumärket, är det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter.</p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjänster riktar sig mot ­– konsu­menterna. I en form av nulägesanalys har fallstudier utförts på två svenska konsumentföretag, Arla och Löfbergs Lila, som båda har inledda CSR-åtaganden och har certifierade produkter i sitt sortiment. I fallstudierna ingick djupintervjuer med företagens CSR-ansvariga, kvalitativa innehålls­analyser av deras marknadsföringsmaterial och en enkätundersökning om konsumenternas kännedom och agerande inom området samt deras uppfattning av fallstudieföretagens ansvarstagande. Kopplat till en referens­ram innehållandes teorier om CSR som begrepp, CSR i dagens samhälle och hur CSR-orienterad kommunikation kan ske har frågor och modeller för dessa metoder tagits fram och analyserats.</p><p>Analysen visar på att inget av företagen ännu har en tydlig strategi för sin CSR-kommunikation. Företagen har implementerat CSR-arbetet väl internt inom företaget, men kommunicerar bara i liten utsträckning externt mot konsumenter. Det finns en svårighet i att involvera konsumenter i CSR-frågan och låta denna dialog influera och ingå i CSR-kommunika­tionen. Båda företagen ger tillgång till mycket information kring sitt ansvarstagande via sina webbsidor, men webbsidornas information tycks inte nå fram till konsumenterna då de inte är en välintegrerad del av marknadsföringen. Primärt knyts CSR-värden till företagens pro­dukter, och konsumenter relaterar företagens ansvarstagande med deras certifierade produkter framför­allt. Företagen använder sig av olika typer av kommunikations­budskap, vilka i Arlas fall är för vaga och visionsfokuserade, och i Löfbergs Lilas fall har svårt att väcka känslor för varumärket och ansvarstagandet. Konsumenterna visar på ett intresse för att agera i ansvars­frågor samt en viss kunskap inom området, men när det kommer till hur de uppfattar företagens ansvars­tagande finns det en stor osäkerhet och låg kännedom om vad företagen faktiskt gör inom CSR-området. En stor del av respondenterna har inte fått reda på någon information om hur företagen tar ansvar, och det är ännu inte många bland konsumenterna som aktivt söker upp information eller deltar i en dialog med företagen.</p> / <p>To take greater responsibility in environmental, economic and social issues is an increasingly important item on many companies' agendas, and an increasingly important aspect for consumers to take into account when considering purchase of a product or a service. This field, internationally called corporate social responsibility or CSR, has also made a breakthrough among authorities and other official orga­nizations such as the UN and the EU, which are facilitating for companies engaging in CSR by provi­ding various guidelines and accounting standards for CSR. Non-governmental organizations are also an important part of the CSR issue, both as partners and as reviewers. Many of the companies' stakehol­ders are interested in statistics and results, but how do consumer businesses communicate to their customers that they are investing in CSR issues? How can companies use different kinds of strategies, channels and messages to strengthen their brand and make the public notice their responsibility? Although the work with CSR is often preceded by careful strategic considerations and discussions about how CSR affects the brand, not all companies have a clear plan how to communicate CSR to consumers.</p><p>This thesis paper aims to examine how information concerning the companies' CSR initiatives is communicated, designed and perceived by the stakeholder group which the products or services are made for – the consumers. In the form of a situation analysis, case studies have been conducted on two Swedish consumer companies, Arla and Löfbergs Lila, both of which have initiated CSR commitments and have certified products in their range. The case studies included interviews with corporate CSR managers, qualitative content analysis of the companies' marketing materials and a survey of consumer knowledge and behavior in CSR issues as well as of the customers' view of the case study companies' responsibility. Linked to a theoretical framework including theories of CSR as a concept, CSR in today's society and how CSR-oriented communication can be designed, the issues and models for these methods have been developed and analyzed.</p><p>The analysis shows that neither of the companies have a clear strategy for their CSR communication. The companies have implemented CSR well within the organisation, but communicate only to a small extent externally. There is a difficulty in involving consumers in CSR issues and making this dialogue influence and be part of the CSR communication. Both companies provide access to much information about their responsibility through their web pages, but this information does not appear to reach consumers as the web pages are not well-integrated in the marketing. Primarily, the CSR values are connected to the companies' products, and consumers in particular relate the companies' CSR involvement to their certified products. The companies use different types of communication messages, which in Arla's case are too vague and vision focused, and in Löfbergs Lila's case have difficulties to arouse fee­lings for the brand and the CSR issues. Consumers show an interest to act on CSR issues and have a certain knowledge in the field, but when it comes to how they perceive the companies' CSR initiatives, there is a great uncertainty and low knowledge of what companies actually do in the CSR field. A large proportion of the respondents has not found out any information about how the companies are taking responsibility, and it is at this time not many among the consumers who actively seek out information or participate in a dialogue regarding CSR issues with companies.</p>

I en hållbarhetsredovisning redovisar en organisation information om sin påverkan inom ekonomisk, miljömässig och social hållbar utveckling. Några av de inledande stegen i en redovisningsprocess är att identifiera organisationens hållbarhetsfrågor, och att bestämma frågornas prioriteringsordning för att på så sätt kunna bestämma ett väsentligt innehåll till redovisningen. De här stegen av redovisningsprocessen har varit i fokus under arbetet. En identifiering och prioritering av konsultbolaget Sweco Environments hållbarhetsfrågor har gjorts, i det övergripande syftet att lägga en grund för fortsatt arbete med hållbarhetsredovisning på Sweco och i liknande verksamheter. Mål med arbetet har varit att identifiera hållbarhetsfrågorna genom intressentdialog, och att prioritera frågorna för att kunna ge förslag till innehåll i en redovisning för bolaget. Den använda metoden för identifiering och prioritering har också utvärderats och diskuteras, bland annat genom att olika metoder jämförts. Som underlag vid val av metod och källa till mycket information användes GRI Standarder för hållbarhetsredovisning, som därmed också studerades. Det har diskuterats huruvida de här standarderna helt täcker den lag om hållbarhetsredovisning som gäller från den 1 december 2016. En slutsats är att de stämmer så väl överens att ett användande kan rekommenderas, även om standarderna inte skulle bedömas uppfylla lagkraven helt. Att redovisa enligt standarderna bedöms också vara fördelaktigt med tanke på både författare och läsare av en redovisning. Under arbetet har standarderna över lag fungerat bra som hjälpmedel, och de rekommenderas att användas av Sweco och liknande verksamheter. Intressentdialogen genomfördes genom att nio personer ur nio olika intressentgrupper intervjuades. En workshop med anställda hölls också på kontoret i Stockholm. Av de hållbarhetsfrågor som identifierades handlar de fem högst prioriterade om jämställdhet, klimat, resor, medarbetares psykiska hälsa och avfallshantering. Frågorna kan anses relevanta för hela Sweco och även konsultföretag i allmänhet, och de rekommenderas därför att diskuteras som innehåll i en kommande redovisning för Sweco. En slutsats av arbetet är att intressentdialogen passar mycket bra vid identifiering och prioritering av hållbarhetsfrågor och då en hållbarhetsredovisning ska skrivas. Den kan inte bara ge innehåll åt utan även förankra kunskap om redovisningen, både i och utanför organisationen. Intressentdialogen bör dock kompletteras med andra metoder för en mer fullständig väsentlighetsanalys. Slutligen bör hållbarhetsredovisningen knytas ordentligt till verksamhetens befintliga hållbarhetsarbete, strategi och mål, både för att få ett trovärdigt innehåll och för att kunna fungera som ett verktyg för hållbar utveckling. / In a sustainability report, an organization is informing about its economic, environmental and social impact on sustainable development. Initial steps of the reporting process are to identify topics of sustainability that are relevant for the organization in question, and to prioritize them so that a relevant content can be decided for the report. These two steps in the reporting process have been in focus during the study. The sustainability topics of the consulting company Sweco Environment have been identified and prioritized, for the overall aim of providing a basis for a continued work with sustainability reporting at the parent company Sweco and in similar organizations. The objectives were to identify topics by holding a stakeholder dialogue, and to prioritize the topics to be able to suggest content for a report of the company. The used method for identification and prioritization has also been evaluated and discussed, by comparing different methods to each other for example. The GRI Standards for sustainability reporting were extensively used, when methods were chosen and for searching information in general. Therefore, the standards were also thoroughly studied. It is discussed whether the law of sustainability reporting, which is effective from 1 December 2016, can be fully followed by using the GRI Standards. A conclusion is that they correspond to such an extent that using the standards would be favorable, even if they would not correspond entirely. Also, to report in accordance with the standards is assessed to be favorable considering the writers as well as readers of a report. The standards have worked well as a tool during the thesis work and are recommended to use for sustainability reporting by Sweco and similar enterprises. In the stakeholder dialogue, one person from each of the nine stakeholder groups head/management, sustainability coordinator, junior consultant, senior consultant, supplier, competitor, customer, none governmental organization and academy/university was interviewed. Also, a workshop was held at the office in Stockholm. Among the identified sustainability topics, the five most material were found to be equality, climate, travelling, mental health of employees and waste management. A conclusion is that the topics are relevant for Sweco and for consulting companies in general, why they could be discussed for a future sustainability report of Sweco. A conclusion from the work is that the stakeholder dialogue is a highly suitable method for identifying and prioritizing topics when writing a sustainability report. Apart from defining the report content it can be used for establishing a knowledge base about the reporting process inside and outside of the organization. However, the method should be complemented with others for a more complete materiality analysis. The semi-structured interview method that was used is also suitable in the context. Finally, the sustainability report has to be properly linked to ongoing sustainability work, strategies and goals of the organization in order to be reliable and have the possibility to work as a tool for a sustainable development.

Att ta ett större ansvar inom miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor blir en allt viktigare punkt på många företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hänsyn till när de överväger köp av produkter eller tjänster. Företagsansvar, internationellt benämnt som corporate social responsibility eller CSR, har också fått ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ såsom FN och EU, som jobbar för att underlätta för företag genom olika riktlinjer och redovisnings­standarder för CSR. Fristående intresseorganisationer har också en viktig del i CSR-frågan, både som samarbetspartner och som granskare. Många av företagens intressenter är intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar på CSR-frågor? Hur kan företag använda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stärka sitt varumärke och nå ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregås av noggranna strategiska överväganden och diskussioner om hur CSR påverkar varumärket, är det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter. Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjänster riktar sig mot ­– konsu­menterna. I en form av nulägesanalys har fallstudier utförts på två svenska konsumentföretag, Arla och Löfbergs Lila, som båda har inledda CSR-åtaganden och har certifierade produkter i sitt sortiment. I fallstudierna ingick djupintervjuer med företagens CSR-ansvariga, kvalitativa innehålls­analyser av deras marknadsföringsmaterial och en enkätundersökning om konsumenternas kännedom och agerande inom området samt deras uppfattning av fallstudieföretagens ansvarstagande. Kopplat till en referens­ram innehållandes teorier om CSR som begrepp, CSR i dagens samhälle och hur CSR-orienterad kommunikation kan ske har frågor och modeller för dessa metoder tagits fram och analyserats. Analysen visar på att inget av företagen ännu har en tydlig strategi för sin CSR-kommunikation. Företagen har implementerat CSR-arbetet väl internt inom företaget, men kommunicerar bara i liten utsträckning externt mot konsumenter. Det finns en svårighet i att involvera konsumenter i CSR-frågan och låta denna dialog influera och ingå i CSR-kommunika­tionen. Båda företagen ger tillgång till mycket information kring sitt ansvarstagande via sina webbsidor, men webbsidornas information tycks inte nå fram till konsumenterna då de inte är en välintegrerad del av marknadsföringen. Primärt knyts CSR-värden till företagens pro­dukter, och konsumenter relaterar företagens ansvarstagande med deras certifierade produkter framför­allt. Företagen använder sig av olika typer av kommunikations­budskap, vilka i Arlas fall är för vaga och visionsfokuserade, och i Löfbergs Lilas fall har svårt att väcka känslor för varumärket och ansvarstagandet. Konsumenterna visar på ett intresse för att agera i ansvars­frågor samt en viss kunskap inom området, men när det kommer till hur de uppfattar företagens ansvars­tagande finns det en stor osäkerhet och låg kännedom om vad företagen faktiskt gör inom CSR-området. En stor del av respondenterna har inte fått reda på någon information om hur företagen tar ansvar, och det är ännu inte många bland konsumenterna som aktivt söker upp information eller deltar i en dialog med företagen. / To take greater responsibility in environmental, economic and social issues is an increasingly important item on many companies' agendas, and an increasingly important aspect for consumers to take into account when considering purchase of a product or a service. This field, internationally called corporate social responsibility or CSR, has also made a breakthrough among authorities and other official orga­nizations such as the UN and the EU, which are facilitating for companies engaging in CSR by provi­ding various guidelines and accounting standards for CSR. Non-governmental organizations are also an important part of the CSR issue, both as partners and as reviewers. Many of the companies' stakehol­ders are interested in statistics and results, but how do consumer businesses communicate to their customers that they are investing in CSR issues? How can companies use different kinds of strategies, channels and messages to strengthen their brand and make the public notice their responsibility? Although the work with CSR is often preceded by careful strategic considerations and discussions about how CSR affects the brand, not all companies have a clear plan how to communicate CSR to consumers. This thesis paper aims to examine how information concerning the companies' CSR initiatives is communicated, designed and perceived by the stakeholder group which the products or services are made for – the consumers. In the form of a situation analysis, case studies have been conducted on two Swedish consumer companies, Arla and Löfbergs Lila, both of which have initiated CSR commitments and have certified products in their range. The case studies included interviews with corporate CSR managers, qualitative content analysis of the companies' marketing materials and a survey of consumer knowledge and behavior in CSR issues as well as of the customers' view of the case study companies' responsibility. Linked to a theoretical framework including theories of CSR as a concept, CSR in today's society and how CSR-oriented communication can be designed, the issues and models for these methods have been developed and analyzed. The analysis shows that neither of the companies have a clear strategy for their CSR communication. The companies have implemented CSR well within the organisation, but communicate only to a small extent externally. There is a difficulty in involving consumers in CSR issues and making this dialogue influence and be part of the CSR communication. Both companies provide access to much information about their responsibility through their web pages, but this information does not appear to reach consumers as the web pages are not well-integrated in the marketing. Primarily, the CSR values are connected to the companies' products, and consumers in particular relate the companies' CSR involvement to their certified products. The companies use different types of communication messages, which in Arla's case are too vague and vision focused, and in Löfbergs Lila's case have difficulties to arouse fee­lings for the brand and the CSR issues. Consumers show an interest to act on CSR issues and have a certain knowledge in the field, but when it comes to how they perceive the companies' CSR initiatives, there is a great uncertainty and low knowledge of what companies actually do in the CSR field. A large proportion of the respondents has not found out any information about how the companies are taking responsibility, and it is at this time not many among the consumers who actively seek out information or participate in a dialogue regarding CSR issues with companies.