No description available.

Sammanfattning: Bakgrund: Under senare år har Primärvårdsrehabs (PVR) aktivitets- och funktionsbedömning (AoF) efterfrågats allt mer av Primärvårdens läkare. De som utför AoF saknar kunskap om vad som hände med dessa AoF efter att de lämnats vidare d.v.s. vad de utmynnar i för beslut på Försäkringskassan och hur de används av Primärvårdsläkarna. Syfte: Det övergripande syftet var att undersöka överensstämmelsen mellan Primärvårdens och Försäkringskassans arbetsförmågebedömning. För att PVR ska kunna ta lärdom av studiens resultat behövde det även tydliggöras vilken betydelse PVR´s AoF, och PVR´s bedömning av personens arbetsförmåga har, i PV-läkarens arbetsförmågebedömning. Metod: Retrospektiv studie där AoF utförda under 2011 på PVR Skövde undersöktes. Data insamlades från läkarnas journaler och dokument samt Försäkringskassans dokument. Frågeställningarna bearbetades och redovisas i antal och procent. Resultat: Överensstämmelsen visade sig vara god mellan Primärvårdens och Försäkringskassans arbetsförmågebedömning och detsamma gällde mellan PVR och PV-läkarna. De flesta AoF hade använts av primärvårdsläkarna vid bedömning av personens arbetsförmåga. Eftersom PVR´s AoF använts i hög grad, och överensstämmer med läkarens uppfattning, har PVR en stor och viktig del i PV-läkarnas arbetsförmågebedömning. Det visade sig att det var bäst överenstämmelse för de personer som blivit bedömda inte ha någon arbetsförmåga alls. Det visade sig också att några av de använda AoF hade skickats till annan myndighet än försäkringskassan.

The objective of my master's thesis, "Sino-American Ideological Clash: Washington Consensus and Beijing Consensus" is to consider two models of economic development, the Washington Consensus and the Beijing consensus. In the first part, I analyze the discourse that evolves around these two concepts, and I also consolidate the definitions of these terms. Washington Consensus was a set of specific rules for macroeconomic policy of the state. As a result of the ending Cold War, the discrediting of alternative models of economic development and direct link of this model to the financial support from international financial institutions, the popularity of the Washington consensus in the 1990s soared. The democratization of the country was perceived as another unwritten rule. In the wake of the Asian financial crisis of 1997, as well as other crises in developing countries which actively engaged the World Bank and IMF, the term has been largely discredited. It was associated with concepts like 'shock therapy', 'neoliberalism' or 'market fundamentalism'. Meanwhile, the long-term economic growth of China drew the attention of developing countries. In connection with the declining popularity of the Washington Consensus and the global economic crisis, the demand for alternative development policies increased. The...

Sedan mitten av 1990-talet har privatiseringen av välfärden kontinuerligt ökat vilket bidrar till konkurrens inom ett fält som tidigare lämnats i statlig regi. För att sjukhus ska kunna drivas på ett effektivt vis krävs det att sjukhusen liksom andra organisationer fattar beslut. Dessa beslut kan uppfattas på olika vis och vi vill med en studie av ett av de första privatägda sjukhusen i Sverige undersöka faktorer som deltagande och konsensus inverkan på hur anställda inom sjukhuset uppfattar beslut. Teorier kring beslutsfattning undersöks och en metod med semi-strukturerade intervjuer utformar vår studie som visar att delaktighet och konsensus påverkar hur medarbetare upplever att deras åsikter värderas vilket i sin tur leder till förbättrad uppfattning av beslut och delaktighet. Studien behandlar även hinder för deltagande vid beslutsfattning.

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar på att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort från den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstått som framgångsrik. I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa är maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hänt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förändrats efter införandet av New public management med hjälp av de centrala dragen. Vi har valt att begränsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgått ifrån är den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management. Vi har utfört en kvalitativ tvärsnittsanalys där vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet på förskolan. Denna uppsats avser att visa i vilken mån de tre centrala dragen i den svenska ledarskapsmodellen har förändrats och på vilket sätt. Resultatet vi fann är att den låga maktdistansen har blivit hög och i samband med detta har även delaktighet och konsensus påverkats negativt. Slutsatsen som dragits är att vi rör oss bort från den svenska ledarskapsmodellen.

This essay investigates the centralization of schools in the municipalityFridlevstad between 1952-1973. Both a quantitative and qualitative method is used for the research, quantitative regarding the statistic part about population and age composition in the parishes. The qualitative method is used with the handle of the protocols from the municipal council and the local school board.The conclusion of this study is that the politicians were rarely under conflict during the process of school-centralization between these years. Between 1952-1973 the numbers of schools in Fridlevstad municipality went from 14to 3, which more or less got positive effects on the education, in some respects.

Sjukvården har genomgått omfattande marknadsstyrda reformer sedan början av 1990-talet. Dessa reformer har sina rötter i New Public Management-ideér vars syfte är att uppnå kostnadsmedvetenhet, resultatstyrning och valfrihet. I samhällsdebatten har dock andra konsekvenser av NPM framhållits, däribland den påfrestande arbetsmiljön för sjukvårdspersonal och den minskade inriktningen på patientens behov. Fokus för denna studie ligger på beroendevård specifikt, och målet har varit att undersöka arbetsmiljön på det psykosociala planet, samt att analysera möjligheterna att tillhandahålla individanpassad vård – i ljuset av de pågående strukturella förändringarna. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har ämnet analyserats med stöd av Jürgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och system och livsvärld, samt Robert Karasek och Töres Theorells krav, kontroll och stödmodell. Dessa teorier har sedan kopplats till begreppen avprofessionalisering, etisk stress och individualisering. Analysen visar systemerfarenheter som förefaller resultera i en beroendevård präglad av tungt belastad personal och där möjligheterna till individanpassad vård tycks begränsade. Detta kan kopplas till avprofessionalisering och etisk stress hos personalen, påverkande såväl deras arbetsmiljö som vårdkvaliteten. Ett starkt fokus på ekonomisk effektivitet, med påverkan på både personal och patienter, framkom utifrån studiedeltagarnas yrkeserfarenheter. Samsjuklighet förutsätter koordinerad vård mellan professioner. Detta skapar hinder i beroendevården, för såväl patienter som personal, på grund av fragmentering bland vårdaktörer, en konsekvens av NPM. Intervjupersonerna upplever att de inte ges möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med deras kompetens, utbildning, erfarenhet och personliga engagemang. Slutsatsen i denna uppsats är att marknadsstyrning och slimmade organisationsmodeller inom beroendevården är  svårt att kombinera med en individanpassad vård där de aspekterna av beroendesjukdom tas i beaktning och endast kan fungera i nära samråd med professionen.

<p><strong><em>Urban planning and transportation planning through an integrated process? On perspectives and communicative processes in urban development</em></strong></p><p>During the last couple of years the need for a better coordination of urban and transportation planning in Sweden has been highlighted at several occasions. In response to this need, the project “The Attractive City” (Den Goda Staden) has been initiated, emphasizing collaboration and communicative processes between actors involved in urban and transportation planning as a means to enhance the potential for an integrated planning. In this study the discussions taking place under the umbrella of The Attractive City are examined in order to illuminate the circumstances enhancing or obstructing the potential for integrated planning processes. The aim is to contribute to the knowledge of the conditions for an integrated planning of transportation systems and cities based on dialogue and collaboration. Through three case studies central challenges for cross-sectoral coordination are identified and used as a basis for a discussion on the potential for consensus based planning processes.</p><p>It is concluded that much of the discussions in The Attractive City take a starting point in the ambition for planning to be holistic, an ambition associated with the risk of shadowing a range of underlying tensions between different perspectives among actors involved in the planning processes. The influence of these differences in perspectives on the potential for coordination of parallel planning activities is discussed. With reference to communicative planning theory and the experiences from The Attractive City, it is argued that communicative processes can play a role in sharpening the awareness about the procedural problems that need to be addressed in a planning process. Although consensus, in terms of agreement on solutions, may well be the result of communicative processes, increased understanding of different actors’ motives and conditions to act is seen as the main benefit from this kind of communicative processes, creating a resource to draw upon in future situations.</p>

Diplomatic relations between states do sometimes go backwards in their process and development. One of these cases is the United States-Iranian diplomatic relation which has gone backwards in its development. This study is based on two main different theories, the Habermasian model and the Hobbesian trap. This, with the purpose to understand how lack of consensus and presence of fear are the reasons for the disruption of the United States-Iranian relations' development. The results have shown different directions, concerning the theories, in which they can affect the countries bilateral relations. The main reasons for the disruption of the relations, from the Iranians' perspective, are due to their interpretive concerning United States willingness to be the leader of the international community. From the Americans' perspective, the disruptions are due to their interpretive concerning Iranians' attachment to their own nuclear programme. The conclusion of this study shows how lack of consensus and presence of fear has prevented the United States-Iranian diplomatic relation to develop, and that the theories potency of strength, therefore, is high.

(in English): The aim of this thesis is to clarify the normative character of language, that is, how we are bound by a certain set of rules in every speech. We will look into this normative character of language by articulating two essential questions: in what is this normativity grounded and which aspects constitute language as an institution. In the first part of the paper we interpret the work of three authors, Ferdinand de Saussure, Charles S. Peirce and Pierre Bourdieu, in order to answer the question on what the normative character of language is founded. In this part we mainly look into the relationship between language and social consensus, habit/acting and institutions. In the second part of the paper we give a definition of language institution which is inspired by the work of Peirce and Bourdieu. Further on we clarify in systematic way those aspects of language which can be considered as normative. Firstly, we point out those which are clearly part of language, such as lexicon, pronunciation and intonation, official language and institution symbolized by language. The last aspects that we will analyse are speech genres, belief, habit/acting and power.