Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: In press. Paper 3: Manuscript. Härtill 3 uppsatser.

No description available.

This essay was focused on how Sweden are processing an asylum for refugees. The purpose of this essay was to examine the jurisdictional requirements that needs to be fulfilled to grant someone asylum. Nine verdicts were analyzed as a foundation for the research to understand what criterias a refugee can claim in the trial of an asylum. Throughout this essay, the concept of well-founded fear, persecution, sur place, benefit of the doubt, assessment of credibility and assessment of genuineness was examined to further understand the trial of an asylum within Swedish jurisdiction. It is Migrationsverket, Migrationsdomstolen and Migrationsöverdomstolen whom decides whether a person is classified as a refugee throughout an oral inquiry. The oral inquiry will contain an assessment of credibility and an assessment of genuineness. The process needs to be as detailed and coherent as possible and can’t include any contradictory information. There are four kind of invocations one can claim to apply for an asylum and international protection. The invocations are sexual preference, politics, gender and religion. The result of this essay was based on nine verdicts, three of which will be politically based, three will be based on gender, two will be based on sexual preference and one will be based on religion. The four invocations are based on different kinds of evidential presentation due to the assessment of credibility being applied differently on each invocation. The invocation of gender was the easiest to prove and to appear most credible, meanwhile sexual preference was more difficult, due to the demands of evidential presentation and credibility. Because of the higher demand of evidential presentation in sexual preference there is a rule of relief to lower the standards of demands. Religion was also an invocation that was hard to prove and therefore there are certain tests applied and assessed to ensure the refugees’ knowledge of the religion.

Diplomatic relations between states do sometimes go backwards in their process and development. One of these cases is the United States-Iranian diplomatic relation which has gone backwards in its development. This study is based on two main different theories, the Habermasian model and the Hobbesian trap. This, with the purpose to understand how lack of consensus and presence of fear are the reasons for the disruption of the United States-Iranian relations' development. The results have shown different directions, concerning the theories, in which they can affect the countries bilateral relations. The main reasons for the disruption of the relations, from the Iranians' perspective, are due to their interpretive concerning United States willingness to be the leader of the international community. From the Americans' perspective, the disruptions are due to their interpretive concerning Iranians' attachment to their own nuclear programme. The conclusion of this study shows how lack of consensus and presence of fear has prevented the United States-Iranian diplomatic relation to develop, and that the theories potency of strength, therefore, is high.

<p>Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet. Patienter visade sig ha svårt att hitta en balans mellan dessa motpoler. Temana innebar i högre utsträckning fruktan än hopp. Det fanns en svårighet kring att acceptera det svåra livet och att leva ett sant liv. Patienter visade sig ofta fly från det egna ansvaret, ensamheten och döden då dessa teman upplevs som skrämmande. De framkomna temana stod i tydlig samklang med den existentialistiska referensramen.</p>

<p>Cirka 4000 personer levde med HIV i Sverige år 2006. Risken för att bli smittad av HIV är liten i jämförelse med annan blodsmitta. Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och attityder i vård av HIV/AIDS-smittade patienter. Innehållsanalys användes för att analysera nio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom vårdpersonals positiva och negativa upplevelser och attityder. En del personal hade respektfullt bemötande samt kände sig trygga och tillfredsställda i vårdarbetet. Något som bidrog till säkerheten var utbildning och erfarenhet. Det som även framkom var att personalen ofta hade fördomar som gav negativa attityder. Vanmakt och frustration upplevdes också i vården, där känslomässig stress var mer oroande än fysisk stress. Resultatet indikerade att det fanns personal som skulle undvika att vårda drabbade personer. Negativa attityder hos vårdpersonal har troligtvis sitt ursprung i bristande kunskaper. Slutsatser som dragits var att framtida forskning torde leda till åtgärder som minimerar vårdpersonals undvikande beteende vilket möjliggör alla människors lika rätt till god vård oavsett diagnos.</p>

Cirka 4000 personer levde med HIV i Sverige år 2006. Risken för att bli smittad av HIV är liten i jämförelse med annan blodsmitta. Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och attityder i vård av HIV/AIDS-smittade patienter. Innehållsanalys användes för att analysera nio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom vårdpersonals positiva och negativa upplevelser och attityder. En del personal hade respektfullt bemötande samt kände sig trygga och tillfredsställda i vårdarbetet. Något som bidrog till säkerheten var utbildning och erfarenhet. Det som även framkom var att personalen ofta hade fördomar som gav negativa attityder. Vanmakt och frustration upplevdes också i vården, där känslomässig stress var mer oroande än fysisk stress. Resultatet indikerade att det fanns personal som skulle undvika att vårda drabbade personer. Negativa attityder hos vårdpersonal har troligtvis sitt ursprung i bristande kunskaper. Slutsatser som dragits var att framtida forskning torde leda till åtgärder som minimerar vårdpersonals undvikande beteende vilket möjliggör alla människors lika rätt till god vård oavsett diagnos.

Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet. Patienter visade sig ha svårt att hitta en balans mellan dessa motpoler. Temana innebar i högre utsträckning fruktan än hopp. Det fanns en svårighet kring att acceptera det svåra livet och att leva ett sant liv. Patienter visade sig ofta fly från det egna ansvaret, ensamheten och döden då dessa teman upplevs som skrämmande. De framkomna temana stod i tydlig samklang med den existentialistiska referensramen.

Bakgrund: Många barn upplever medicinska undersökningar som något obehagligt och smärtsamt. Det första besöket ett barn har med sjukvården kan ha en avgörande betydelse för hur barnet upplever vården i framtiden, ett negativt första besök kan leda till sjukhusrelaterad rädsla även i vuxen ålder. För att undvika detta är det viktigt att barnet får en positiv upplevelse i samband med vistelsen vilket kan åstadkommas med olika distraktionsmetoder som finns för att ändra barnets upplevelse och på så sätt minska obehag och smärta. Syfte: Att undersöka om distraktionsmetoder fungerar vid medicinska undersökningar för att minska lidande och obehag hos barn som vårdas inom pediatrisk sjukvård, primärvård samt inom sluten vård. Metod: En systematisk litteraturöversikt baserad på 10 kvantitativa artiklar ur databaserna PubMed, The Cochrane Library och Cinahl. Resultat: Distraktionsmetoder kan grupperas i olika subgrupper beroende på typen av distraktion: distraktion via handling, distraktion med objekt, distraktion av vuxen samt elektronisk distraktion. Denna studie visar att distraktion generellt är effektivt för reducering av smärta och obehag hos barn under medicinska undersökningar. Beroende på barnets ålder är vissa distraktionsmetoder mer effektiva än vad andra är. Två metoder som visat sig vara effektiva i alla åldrar är distraktion via PlayStation och DITTO. Slutsats: Tillämpning av distraktionsmetoder är ett effektivt sätt att reducera smärta och obehag hos barn som utsätts för medicinska undersökningar. Det finns ett stort antal metoder att välja mellan där många är effektiva. Med fördel används distraktioner med objekt eller elektronisk distraktion och med närvarande förälder. / Background: Many children experience medical procedures as something unpleasant and painful. The first visit a child has with healthcare can be crucial for how the child experiences the healthcare in the future, a negative first visit can lead to hospital-related fear even as an adult. To avoid this it is important that the child get a positive experience in relation to the visit. This can be accomplished with various distraction methods that exist to change the child’s experience and in that way reduce distress and pain.     Aim: To examine if distraction methods works at medical procedures to reduce suffering and distress in children receiving care within pediatric care, primary care and inpatient care. Method: A systematic literature review based on 10 quantitative articles from the databases PubMed, The Cochrane Library and Cinahl. Results: Distraction methods can be grouped into different subgroups based on type of distraction: distraction with action, distraction with object, distraction via adult and electronic distraction. This study shows that distraction generally is effective for reducing pain and distress in children during medical procedures. Depending on the child’s age, some distractions are more effective than others are. Two methods that appear effective in all ages is distraction via PlayStation and DITTO.  Conclusion: Appliance of distraction methods is an effective way to reduce pain and distress in children subjected to medical procedures. There are numerous methods to choose from where many are effective. Distractions with object or electronic distraction are effective as well as have parents presents.

The aim of this Master’s thesis is to achieve philosophical clarity on an interpretative problem I have been struggle with in Euripides’ Medea: That Medea murders her own children, while claimingto love them. Situated within the philosophical and literary tradition of ordinary language philosophy and ordinary language criticism, the thesis draws on ideas, theoretical discussions, and concepts from Ludwig Wittgenstein, Toril Moi, Stanley Cavell, Cora Diamond, and Niklas Forsberg – but also Søren Kierkegaard. The analysis is divided in two parts. The first is anarticulation of the grammar of my problem through Cora Diamond’s conception of the phenomenon “a difficulty of reality”, and an emulation of a hermeneutical strategy to deal with such problems, which I identify in Søren Kierkegaard’s Fear and Trembling. I reach the conclusion that the co-existence of Medea’s murder och love is a paradox, which cannot be thought. The second part of the analysis is an attempt to step out of this paradox. Here, I compare Medea to Stanley Cavell’s readings on the Shakespearean tragedies Othello and King Lear, and Cavell’s ideas on “lived scepticism”, “avoidance of love” and “best case of acknowledgment”. By doing this, I am able to form the hypothesis that Medea’s understanding of “love” has been severely damagedafter Jason’s betrayal, and that she actually fails to sensically mean that she loves her children. In its use of my own confusion as a starting point and in employing Toril Moi’s views on reading, this thesis continuously stresses the individual reader’s responsibility in literary interpretation, as well as the importance of daring to voice or personal struggles, questions, and interests – even (or especially) when reading great classics.