This essay was focused on how Sweden are processing an asylum for refugees. The purpose of this essay was to examine the jurisdictional requirements that needs to be fulfilled to grant someone asylum. Nine verdicts were analyzed as a foundation for the research to understand what criterias a refugee can claim in the trial of an asylum. Throughout this essay, the concept of well-founded fear, persecution, sur place, benefit of the doubt, assessment of credibility and assessment of genuineness was examined to further understand the trial of an asylum within Swedish jurisdiction. It is Migrationsverket, Migrationsdomstolen and Migrationsöverdomstolen whom decides whether a person is classified as a refugee throughout an oral inquiry. The oral inquiry will contain an assessment of credibility and an assessment of genuineness. The process needs to be as detailed and coherent as possible and can’t include any contradictory information. There are four kind of invocations one can claim to apply for an asylum and international protection. The invocations are sexual preference, politics, gender and religion. The result of this essay was based on nine verdicts, three of which will be politically based, three will be based on gender, two will be based on sexual preference and one will be based on religion. The four invocations are based on different kinds of evidential presentation due to the assessment of credibility being applied differently on each invocation. The invocation of gender was the easiest to prove and to appear most credible, meanwhile sexual preference was more difficult, due to the demands of evidential presentation and credibility. Because of the higher demand of evidential presentation in sexual preference there is a rule of relief to lower the standards of demands. Religion was also an invocation that was hard to prove and therefore there are certain tests applied and assessed to ensure the refugees’ knowledge of the religion.

Syftet med denna uppsats har varit att klargöra vad som krävs för att få en ny prövning när det uppstår verkställighetshinder. Fokus har varit politiska och religiösa verkställighetshinder. Vidare har också utretts om det finns undantag från kravet på giltig ursäkt. Därutöver har beviskrav och genuinitet lyfts i uppsatsen. Detta eftersom det är relevanta frågor vid asylskäl som uppstått utanför hemlandet. Den metod som använts har varit den rättsdogmatiska metoden. Resultatet har visat att det inte alltid krävs en giltig ursäkt för att få en ny prövning. Detta ifall det finns risk för skyddsgrundande behandling. Dessutom finns det inga tidsgränser för när en ny omständighet ska anföras. Utredningen har också visat att ändrade förhållanden i sökandens hemland kan ge en ny prövning.

Denna studie behandlar Migrationsverkets motiveringar vid avslag i asylärenden där konversion åberopas som skäl. Med tematisk innehållsanalys har sju beslutsunderlag, skrivna av Migrationsverket, undersökts och analyserats. Resultatet visar att det är mycket svårt, om inte omöjligt, att bli trodd som konvertit, med genuin religiös övertygelse, av Migrationsverkets handläggare. Tidigare forskning visar på liknande erfarenheter från migrationsmyndigheternas arbete runtom i världen. Kristna konvertiter är en grupp som är särskilt utsatta då de riskerar att bli dödade för deras nya tro i hemlandet och blir inte betrodd av myndigheterna i det land som de söker asyl i. Mer forskning behövs inom området för att kunna dra slutsatser om varför det ser ut på detta vis.

Religiös asyl är en rättighet som fastslås i FN:s 1951 års flyktingkonvention, vilken utgör en av fåtal grunder till berättigande av flyktingstatus. Felaktig asylbedömning av ett religiöst- eller konvertitärende kan få fatala konsekvenser, t.ex. individens säkerhet äventyras, utsätts för skyddsgrundande behandling eller att livet sätts på spel. Med grund i bl.a. rapporterad problematik, forskning och statliga utredningar mynnar uppsatsen ut i tesen att Migrationsverkets handläggare inte besitter rätt kompetens för att uppfylla de rättssäkerhetskrav som är svenska statens rättsliga skyldighet. Uppsatsens fokusområde riktar sig mot att granska handläggningen av konvertitärenden och religiös asyl, vilket bottnar i en rättsdogmatiks och rättsanalytisk metod. För att fastslå innebörden av rättssäkerhet, utgör rättsteoretikerna Aleksander Peczenik, Robert Thomas och Åke Frändberg grunden – vilkas teorier genomsyrar uppsatsen. I relation till UNHCR:s resolution samt Europeiska Rådets Resolution, har jag funnit minsta gemensamma nämnare. Tillsammans utgör de den idealmodell jag bygger (i vilken uppsatsen tar utgångspunkt), samt vilka rättssäkerhetsgarantier som bör säkerställas i asylutredningen av konvertiter. Utifrån juridisk och rättslig vinkel, belyser första resultatet och slutsatsen att religiös asyl (och konvertiter) framstår vara ett relativt bortglömt område. Ytterligare, utifrån Migrationsverkets egna publicerade material har religiös asyl lyst med sin frånvaro. Det finns ett fåtal dokument som beskriver området i juridisk och rättslig vinkel, men utifrån ett större perspektiv har det hamnat i periferin. Den andra slutsatsen är att ingen av idealmodellens minimikrav för rättssä- kerhet, framstår garanteras. Det finns överhängande och återkommande problematik i handläggningsprocessen, vilket enskilt och tillsammans tenderar urholka individens rättssäkerhet. Problemen har olika grunder, bl.a. subjektivitet från handläggarna, handläggarnas bristande religionskunskap och icke-kvalificerade tolkar. Utifrån en sammanslagning tenderar bristerna bygga en mur mellan sökanden och hennes rätt till rättssäkerhet. Med utgångspunkt i dokumen- terad problematiken och bristande rättssäkerhet, mynnar uppsatsen ut i de-lege-ferenda. I kapitlet de-lege-ferenda presenteras förslag hur Migrationsverkets asyl- och handläggningsprocess bör förändras, för att i högre utsträckning leva upp till idealmodellen och rättssäkerhetskraven.