University, Diss., 2002--Heidelberg.

Syftet med denna studie är att belysa enskilda flyktingars upplevelser av flykt från Syrien till Sverige. Det studien intresserat sig för är det stöd respektive hinder som informanterna upplevt under sin resa genom Europa och hur EU:s migrationspolitik avspeglas i flyktingens berättelse. För att kunna belysa flyktingars upplevelser av flykt intervjuades fem informanter som vid intervjutillfället bodde på ett asylboende. Studien har en kvalitativ ansats då intresset ligger i enskilda individers upplevelser av resan genom Europa. Den valda teorin och metoden är narrativ för att kunna göra en tolkning av intervjudeltagarnas berättelser om att vara flykting. Analysen byggs upp med utdrag ur deltagarnas livsberättelser och kopplas till den tidigare forskningen och de teorier som presenterats. Teorier som ligger till grund för denna diskussion är Zygmunt Baumans, vagabonder och turister och Peter Kivisto och Thomas Faists tolkning av Everett Lees teori om migration, push-pull modellen. Studien har en kritisk ansats och diskuterar flyktingarnas resa genom Europa i anknytning till EU:s migrationspolitik. Studien visar att EU:s alltmer restriktiva migrationspolitik leder till att flyktingar tvingas ta farliga vägar och använda sig av irreguljära tillvägagångssätt i sitt sökande efter säkerhet och trygghet.

Zugl.: Osnabrück, Univ., Diss., 2007

Zugl.: Basel, Univ., Diss., 2005

Under åren 2015 till 2016 inträffade en stor flyktingkatastrof där miljontalsmänniskor flydde för sina liv runt om i världen. En del av dessa människor ansökte under dessa år om asyl i Sverige, närmare bestämt 162 877 år 2015. Denna stora ökning av asylsökande i Sverige och övriga Europa fick stor uppmärksamhet i media och det rapporterades dagligen om flyktingkatastrofen. Mitt syfte med den här studien är därför att undersöka de centrala diskurserna i medias framställning av flyktingkatastrofen från dess början 2015 till 2016 då den nya asyllagen trädde i kraft. Samt undersöka om och i så fall hur diskurserna förändrats över denna tidsperiod. För att besvara mitt syfte har jag genomfört en diskursanalys av totalt nio tidningsartiklar från tre olika dagstidningar och från olika delar av denna tidsperiod. Resultaten visar att de centrala diskurserna handlade om dels flyktingkatastrofen i sig som händelse och dels effekterna av flyktingkatastrofen, det vill säga det stora antalet asylsökande inom framförallt EU samt hur dessa skulle hanteras. Vidare visade också resultaten att det skett en förändring inom medias rapportering om flyktingkatastrofen. Denna förändring gestaltades genom en strängare migrationspolitik som kom att spela en central del i medias rapportering om flyktingkatastrofen.

No description available.

The purpose of the present paper is to examine the political debate on the education of newly arrived immigrant pupils at secondary school age. The following issues are under scrutiny: What are the goals, expressed by politicians during the examined periods, for the education of newly arrived pupils? What ideas about education and what educational ideals can be observed in the political debate on the education of newly arrived pupils? Has there been any change, during the examined period, in the policy debate on the education of newly arrived pupils? The research material consists of reports and statements of the Education Committee, as well as a number of parliamentary protocols. Two five-year periods, 1971-1975 and 2006-2010, are studied and compared. All in all, the material consists of 23 documents issued during these periods. Drawing on theories about formation, power mechanisms and the political development in general, a so-called dimensional map is generated so as to prepare for an analysis of the ideas central to Swedish governmental policies of immigration and education. Toward the backdrop of this dimensional map, the paper presents a descriptive analysis of the key ideas in the policy debate. In previous research, there is no study of this kind. The types of schools available for newly arrived pupils during the two time periods lack the guidance of systematic plans or official curricula. The study shows that there is little policy debate about education of newly arrived pupils and that there is no developed concept of formation used in the debates. The political silence surrounding the education of newly arrived pupils may be interpreted as a way of excluding this issue from the agenda. Views upon the education of newly arrived pupils have gone through subtle changes between the two examined five year periods. In the 1970s, the school situation of newly arrived pupils was treated as a call for political and structural solutions. In the 2000s, however, the political solutions tend to be imposed upon the individuals. The main objective of the education of newly arrived pupils is to provide them with an opportunity to learn the Swedish language and hence to improve their chances at entering higher education or getting employed.

Zugl.: Leipzig, Univ., Diss., 2008 u.d.T.: Krause, Johannes: Die Konstruktion der Grenzen Europas

Zugl.: Leipzig, Univ., Diss., 2006

Zugl.: Bremen, Univ., Diss., 2001.