Zugl.: Osnabrück, Universiẗat, Diss., 2007. / Includes bibliographical references (p. 273-284).

Univ., Diss. u.d.T.: Boccardi, Ingrid: Towards an EU asylum policy: "Protection" for whom?--London, 2001.

Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2009

Thesis (doctoral) - Universität, Frankfurt am Main, 2009. / Includes bibliographical references.

Runt om i världen svälter människor, samtidigt som mat slängs. Det är inte hållbart ur varken social, ekologisk eller ekonomisk synvinkel. Brödgruppen är en fristående del av Asylgruppen i Malmö, som jobbar med att ta hand om det bröd som dagligen slängs från kaféer och bagerier i Malmö. Brödet delas sedan ut till personer som behöver, ofta genom olika mötesplatser som jobbar med personer som är nyanlända i Sverige på ett eller annat sätt. Brödgruppen arbetar med självorganisering och många medlemmar har själva erfarenhet av flykt. Jag har hjälpt brödgruppen i sitt arbete genom framtagandet av en visuell identitet samt en hemsida. Projektet syftar att underlätta kommunikationen både internt och externt för organisationen. Min roll var att som designer använda mig av så hållbara designmetoder som möjligt för att leda ett co-design projekt med gruppens medlemmar. / People are starving worldwide, while food is wasted and thrown away as garbage. This is neither socially, ecologically or economically sustainable. Brödgruppen is a detached part of Asylgruppen in Malmö, who made it their job to take care of bread otherwise thrown away from cafés and bakeries in Malmö. The bread is then handed out to people in need, often through different venues for newly arrived swedes. Brödgruppen works in a self-organized manner, meaning many of its members have experience as a refugee them selves. I helped Brödgruppen in their work through developing a visual identity and a website for them. The project aims to favor both internal and external communication for the organisation. My roll as a designer was to use as sustainable design methods as possible to lead a co-design project with the members of the group.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Moderaternas förändring sett ut i migrationspolitiken sedan migrationskrisen 2015. Utgångspunkten för att analysera denna förändring kommer att vara hur media skrivit om detta ämne samt hur Alliansens valmanifest från 2014 skiljer sig från Moderaternas valmanifest från 2018. Valet av metod i denna uppsats kommer att vara en kvalitativ textanalys. Med hjälp av denna metod har centrala begrepp identifierats samt har relevant information tagits ur materialet som används i studien. Resultaten som presenteras i uppsatsen analyseras av tidigare forskning och teori för att komma fram till en slutsats. De slutsatser studien kommer fram till är att Moderaterna genomgått en tydlig förändring i migrationsfrågan 2015 genom att bland annat strama åt migrationspolitiken och föreslå åtgärder som inte var aktuella innan migrationskrisen 2015.

Syftet med den här studien är att redogöra för några migranters berättelser om EU:s migrationspolitik, deras representation av Europa samt deras väg för att komma dit utifrån teori om identitet- och rasperspektiv. Utförandet av studien är genom en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer med sex migranter från fem olika afrikanska länder vilka inte ligger i konflikt eller krig. Analysmetod som används är tematisk analys och den diskuteras ur identitet- och rasperspektiv med förankring i tidigare forskning. Resultat visar att undersökta migranter tycker att det finns stor skillnad mellan de drömmar som de hade om Europa när de var i Afrika och den verklighet som de nu upplever i Europa. Resultat visar också att intervjupersoner upplever att EU:s migrationspolitik syftar till att hålla afrikaner ute från Europa. I resultatet bekräftas också tidigare forskning som visar att det finns många risker och faror som migranterna möter på vägen till Europa. Dessa risker avskräcker inte eftersom att stanna i hemlandet är en minst lika riskfull situation.

Flyktingkrisen 2015 avslöjade stora brister inom EU:s och medlemsstaternas asylsystem. Belastningen på medlemsstaterna var ojämn och gemensamma regelverk ignorerades. Utifrån tidigare forskning kan faktorer som avsaknad av stark struktur inom EU, låg harmonisering bland medlemsstater, försvagat gemensamt europeiskt intresse utgöra orsaker till bristerna under flyktingkrisen. Sedan dess har man inte lyckats uppnå en överenskommelse om hur EU:s gemensamma asylstrategi ska utformas. Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur svårigheterna att komma överens om en gemensam asylstrategi kan förstås i statsvetenskapligt perspektiv, genom att analysera den politiska debatten kring kommissionens förslag om en gemensam asylpakt, som ännu inte lett till en fullständig överenskommelse. Undersökningen genomförs i form av kvalitativ innehållsanalys och motivanalys i syfte att identifiera de olika aktörernas ståndpunkter och bakomliggande motiv. Utifrån de identifierade motiven skapas förståelse för den politiska debatten genom det teoretiska ramverket neofunktionalism och intergovernmentalism som söker förklaringar på europeisk integration. Det empiriska materialet för studien omfattas av textdokument och inspelade panelsamtal och analysen identifierar motiv utifrån tre fördefinierade kategorier som sedan genomlyses med det teoretiska ramverket. Slutsatsen är att intergovernmentalism bäst förklarar svårigheterna genom att lösningar som ger vinning för nationalstaterna saknas vilket inte möjliggör en fullständig överenskommelse med fördjupad integration. Neofunktionalismen kan ge vissa förklaringar, kommissionen som pådrivande aktör kan utgöra en faktor för fördjupad integration, men de beslutsfattande församlingarna präglas av nationella och ideologiska intressen som inte leder till fördjupat samarbete. Dessutom ger neofunktionalismen utrymme för bakslag i en pågående integrationsprocess vilket kan förklara en tillfälligt avstannad integration i och med svårigheterna att uppnå en fullständig överenskommelse om gemensam asylpakt.

In the year of 2016 the EU introduced an extraordinary agreement with Turkey. The aim was to jointly manage the increasing migration flows that arose during the migration crisis between 2015-2016. This by introducing new security measures aimed at making it difficult for migrants to cross the sea route via Turkey into the EU. Both with the mission to protect the EU:s external borders but also to decrease the rising death rates among migrants that had been trying to cross the sea route. The agreement with Turkey is still active to this day and poses as the main framework to handle migration in the eastern mediterranean. With rising concerns and critique from human rights groups, that the agreement is causing extensive human suffering it becomes an interesting topic to study. Therefore this thesis aims to explore how EU-politicians from the start have managed to justify the implementation of the EU-Turkey deal and restrictive measures taken against migrants. Which in the thesis has been explored by examining how EU-politicians strategically have used two types of security discourse: the humanitarian and the pure security discourse. Within their political statements regarding the EU-Turkey agreement between the year 2015-2016. The political statements have been analyzed through Norman Fairclough's critical discourse analysis. And together with the theoretical framework of the securitization theory the thesis has concluded that the two security discourses are strategically used to create representations of migrants and the EU that favors the EU-Turkey agreement. In addition the thesis emphasizes how the security discourses within the political statements have securitized the migration issue, which according to the securitization theory makes it easier to justify the implementation of extraordinary measures.

Abstract: This thesis consists of a case study on textual analysis derived from the European Union database regarding Migration Policy implemented in the year 2015 with new external policies in conjunction to tackle the Migration Crisis (EU15).  The framework of this thesis focuses on the EU:s Migration Agenda’s efficiency with an exemplification of its Member States like Sweden. To identify the obstacles, i.e. the strengths and weaknesses the policy area faces, and the opportunities that can be of benefit from this agendas, if the EU was to encounter another crisis again.      Furthermore, I present previous scholars' research and depict the theories used in this case study which are; securitization, the concepts of Institutionalism: solidarity, and harmonization. Afterwards, I present the current migration policy derived from the European Agenda issued in the year 2015 and also present the document regarding the progress under the European Agenda On Migration (an illustration between the years 2015 → 2018) issued in the year 2018 and illustrate a comparison towards a Member State; Sweden's result on migratory flow derived from the Swedish Migration Agency.       Then, I analyze my observations on these documented agendas by identifying what I observe to be the strengths and the weaknesses, and also justify what I observe can be used as a strategic tool towards the subduing of a future migration crisis if we were to face a migration crisis again in Europe after the 2015 crisis.        Lastly, I conclude my case study with further insight on what I acknowledged from my framework regarding the EU efficacy and characterize some concepts I find essential towards strengthening within the institution. Thus, give commentary on what I would have touched more on, but possibly can be of a benefit for further studies for any scholar interested in the EU Migration Policy.  Keywords:   EU Agenda on Migration Policy, Migration Policy, Security, Mobility,                              EU Migration Crisis 2015,  EU External Policies,                          Integration with non-EU countries.