Flyktingkrisen 2015 avslöjade stora brister inom EU:s och medlemsstaternas asylsystem. Belastningen på medlemsstaterna var ojämn och gemensamma regelverk ignorerades. Utifrån tidigare forskning kan faktorer som avsaknad av stark struktur inom EU, låg harmonisering bland medlemsstater, försvagat gemensamt europeiskt intresse utgöra orsaker till bristerna under flyktingkrisen. Sedan dess har man inte lyckats uppnå en överenskommelse om hur EU:s gemensamma asylstrategi ska utformas. Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur svårigheterna att komma överens om en gemensam asylstrategi kan förstås i statsvetenskapligt perspektiv, genom att analysera den politiska debatten kring kommissionens förslag om en gemensam asylpakt, som ännu inte lett till en fullständig överenskommelse. Undersökningen genomförs i form av kvalitativ innehållsanalys och motivanalys i syfte att identifiera de olika aktörernas ståndpunkter och bakomliggande motiv. Utifrån de identifierade motiven skapas förståelse för den politiska debatten genom det teoretiska ramverket neofunktionalism och intergovernmentalism som söker förklaringar på europeisk integration. Det empiriska materialet för studien omfattas av textdokument och inspelade panelsamtal och analysen identifierar motiv utifrån tre fördefinierade kategorier som sedan genomlyses med det teoretiska ramverket. Slutsatsen är att intergovernmentalism bäst förklarar svårigheterna genom att lösningar som ger vinning för nationalstaterna saknas vilket inte möjliggör en fullständig överenskommelse med fördjupad integration. Neofunktionalismen kan ge vissa förklaringar, kommissionen som pådrivande aktör kan utgöra en faktor för fördjupad integration, men de beslutsfattande församlingarna präglas av nationella och ideologiska intressen som inte leder till fördjupat samarbete. Dessutom ger neofunktionalismen utrymme för bakslag i en pågående integrationsprocess vilket kan förklara en tillfälligt avstannad integration i och med svårigheterna att uppnå en fullständig överenskommelse om gemensam asylpakt.

This thesis treats the development of the European Union asylum- and migration politics and the EU member states transfer of authority to the European Union. The main purpose has been to look closer with the use of the application of theory of neofunctionalism and liberal intergovernmentalism on the European Union case. The focus will be to answer the following questions: How has the political development within EU asylum and migration policy developed through the period of The Single European Act to the ratification of the Stockholm program? And how can the chosen theory explain European countries transfer of national decision regarding asylum policy in favor of a supranational European asylum policy? Based on the available material of European Union programs and harmonization measures for this area I have attempted to understand to what extent the European Union’s development in the area of the asylum and migration politics can be explained through the theories of neofunctionalism and liberal intergovernmentalism. The result of my analysis is confirmation of the European Union development of the area of the asylum and migration policy and also a series of explanations according to the theories regarding the member states transfer of authority to the EU. The thesis has also led to an understanding of the methods of application.