Ph.d. afhandling, Roskilde universitetscenter 2004. / Engelsk resumé betegnet s. 352-360.

No description available.

No description available.

Detta examensarbete granskar framställningarna av Selma Lagerlöf i gymnasieskolans litteraturhistoriska översiktsverk utifrån ett feministiskt litteraturteorietiskt perspektiv för att blottlägga ifall det förekommer skevheter i beskrivningarna av hennes författarskap som grundas i hennes könstillhörighet. Undersökningen utgår ifrån ett idékritisk närläsningsstudium av sexton stycken gymnasiala litteraturhistorier. Källmaterialet besitter ett tidsspann som sträcker sig över 118 år från den fjärde omarbetade upplagan av Karl Warburgs Svensk litteraturhistoria i sammandrag: lärobok för skolor och själfstudium tryckt år 1894 till och med tredje reviderade utgåvan av Hans-Eric Ekengren & Brita Lorentzson-Ekengrens Ekengrens svenska. Litteraturbok 2 från år 2012. Resultatet i studien visar att läroböckerna traderar en dualistisk bild över Lagerlöfs författarskap. Där de både hyllar henne som en populär författare med stor inbillningskraft, men också framställer henne som en passiv och omedveten konstnär. Studiens rön visar att genussystemets underordnande av det kvinnliga könet även gör sig gällande i gymnasieskolans litteraturhistoriska översiktsverk.

Syftet med denna uppsats är att reda ut hur huvudgestalterna i Sara Beischers roman Jag ska egentligen inte jobba här (2012) och Jack Hildéns roman Vi, vi vaktmästare (2014) formar identiteter utifrån arbetet samt hur de ser på sig själva utanför arbetet. Detta gör jag genom att utgå ifrån definitioner av begreppen "identitet" och "prekariat". Analysen visar att romankaraktärerna skapar identiteter kopplade till arbetet genom att studera hur deras kollegor beter sig och därefter härma detta beteende. De gör det även genom att bära arbetskläder, lära sig arbetsuppgifterna samt genom att differentiera sig mot arbetsgivaren respektive tjänstemännen på samma arbetsplats. Den identitet de har utanför arbetet är kopplad till kultur och åtskild från identiteten som arbetare.

No description available.

Denna uppsats undersöker gestaltningen av normbundna och normbrytande karaktärer i Jennifer Mathieus roman Moxie (2021), och vidare hur hon använder de normbrytande beteendena för att porträttera en revolution mot skolledningen. Framtida syfte för den här uppsatsen är att kunna använda den, eller utgå från den i litteraturundervisning. Metoden för analysen är en kvalitativ innehållsanalys. Utgångspunkten för analysen är genusteori (Hirdman, 1988; 2001) och feministisk litteraturkritik (Tyson, 2015; Langås, 2001). Tidigare forskning inom fältet feministisk litteraturkritik (Andrae, 2001; Jarvis, 2014) har använts för att jämföra med fynd i analysen. Revolutionsanalysen har utgångspunkt i tidigare forskning inom fältet för litterär ungdomsrevolt (Aitchison, 2015; Trites, 2000). Analysen visar att Mathieu (2021) gestaltar normbundna karaktärer och bekämpar dessa, genom en revolution kan de normbrytande karaktärerna synliggöra de orättvisor som unga tjejer kan genomlida i skolan. Slutsatsen är att Mathieus (2021) gestaltningar av normbundna och normbrytande karaktärer kritiserar stereotyper genom att gestalta båda sidorna för att kunna bekämpa orättvisor och djupt rotade normer. / This essay examines the conformation of norm-bound and norm-breaking characters in Jennifer Mathieu ́s novel Moxie (2021), and how she uses the norm-breaking actions in order to portray a revolution against the school management. Future purpose of the essay is to be able to make use of it in literature education. The method for the analysis is a qualitative content analysis. The analysis is based on gender theory (Hirdman 1988; 2001) and feminist literary theory (Tyson, 2015; Langås, 2001). Previous research in the field of feminist literary criticism (Andrae, 2001; Jarvis, 2014) has been used to compare with findings in the analysis. The revolution analysis is based on previous research in the field of literary youth revolt (Aitchison, 2015; Trites, 2000). The analysis shows that Mathieu (2021) conforms norm-bound characters and fight them, and with a revolution the norm-breaking characters can make the inequalities visible, which young girls in school can suffer. The conclusion is that Mathieu ́s (2021) conformations of norm-bound and norm-breaking characters criticize stereotypes by using both sides to fight inequity and deeply rooted norms.

Syftet med uppsatsen var att undersöka gestaltningen av manliga och kvinnliga stereotyper, samt genusordningen i den populära ungdomstrilogin Divergent (2012–2014), skriven av Veronica Roth. Det är viktigt att undersöka hur litteraturen förmedlar kulturella förställningar om manliga och kvinnliga stereotyper för att kunna problematisera och bearbeta innehållet i litteraturundervisningen. För att analysera materialet valdes en kvalitativ narratologisk textanalys med fokus på berättarperspektivet. För att strukturera upp materialet användes Maria Nikolajeva (2017) schema över manliga och kvinnliga stereotyper. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av feministisk och genusteoretisk forskning, samt feministisk litteraturteori. Tidigare forskning visar att protagonisten Tris anses vara normbrytande genom att tillskrivas manliga stereotypa drag, t.ex. tävlingslystnad och mod. Det framgick av analysen att författaren Veronica Roth maskerar genus stereotyper i falangtillhörigheterna. Vidare framkommer att manliga karaktäriserande drag gestaltade hos en kvinnlig karaktär framträder som något positivt, medan typiskt kvinnliga karaktäriserande egenskaper gestaltade hos en manlig karaktär förefaller som något negativt. På så vis kan man se att genusordningen trots allt upprätthålls i det berättade då kvinnliga egenskaper ses som sämre än de manliga och blir på så vis underordnade i hierarkin. / This essay examines the representation of male and female stereotypes and gender-based social structures in the young adult fiction novel, Divergent (2012-2014), written by Veronica Roth. It is important to examine how popular literature discloses cultural expressions of male and female stereotypes to challenge and process content when teaching literature in upper secondary school. A qualitative, narrative text method is used to analyze the material with a focus on the narrative's point of view. The analysis is based on attributes of male and female stereotypes established by Maria Nikolajeva (2017). Feminist and gender research as well as feminist literary theory inform the theoretical background. According to research results, Tris, the female protagonist, breaks gender norms by acting strongly competitive and dauntless. These qualities are usually considered male attributes. Conclusions from the analysis are that author Veronica Roth masks gender stereotypes through the so-called fractions. Furthermore, it appears that typical male characteristics featured in a female character are positive, whereas typical female characteristics expressed through a male character are somewhat negative. Thus, the gender-based social structures of female subordination and male dominance are preserved in this narrative because of the portrayal of female characteristics as inferior to the male characteristics.

No description available.

Skolverket menar att Sverige är en del av en globaliserad värld. I styrdokumenten för SVA1 poängteras vikten av att SVA-elever möter både skönlitteratur från olika kulturer och litteratur översatt till svenska från deras modersmål. Samtidigt visar tidigare forskning av olika typer av läromedel, att det finns ett starkt fokus på västerländsk litteratur och västerländska normer. Forskning visar också att skönlitteratur inte är obligatorisk i lärarutbildningen för SVA-lärareoch att läroboken är viktig för lärare, framför allt om läraren är ny i yrket. Därtill har yrket fler obehöriga lärare än vad de har behöriga. Läroboken kan därmed fylla en viktig funktion för både lärare och elever när det gäller att möta styrdokumentens krav kring skönlitteratur från olika kulturer. Andraspråksforskningen tar upp vikten av att ge legitimitet till elevernas modersmål, vilket forskningen menar är en central del i elevernas identitetsutveckling. Det är också ett av målen i styrdokumenten för kursen. Syftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap kring det som i kursplanen för SVA 1 beskrivs som skönlitteratur från olika kulturer. Vilka skönlitterära urval har läroboksförfattarna gjort och vilka av dessa urval är icke-västerländska? Hur stort stöd är dessa två läroböcker för lärare som vill arbeta med icke-västerländsk skönlitteratur? Syftet är också att bidra med kunskap kring det som i kursplanen för SVA 1 handlar om att jämföra svenskaspråket med elevens eget modersmål. Vilken typ av legitimitet ger läroböckerna till elevernas eget modersmål och på vilket sätt? Postkolonial teori menar att följden av postkolonialismen är att det västerländska har blivit normen och postkolonial teori utgör det teoretiska ramverket för den här uppsatsen. Metoden som används för att analysera de två läroböcker är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och hans verktyg manifesterad intertextualitet, tema, transivitet samt aktiv/passiv röst och nominaliseringar. De två läroböckerna som är föremål för analysen i den här uppsatsen är Svenska impulser 1 SVA (kallad LB1) och Kontext Svenska som andraspråk 1 (kallad LB2). Resultatet av analysen visar att bägge läroböckerna har samma västerländska tendenser avseende litteratur och normer som den tidigare forskningen av läromedel redovisar. Dessa tendenser är mycket starka hos LB2 avseende den litteratur som tas upp och postkolonialismen påverkar också den bild av svensk litteratur som ges, där endast en homogen bild av svensk litteratur framträder. LB1 kan däremot vara ett stöd för oerfarna eller obehöriga lärare att börja arbeta med icke-västerländsk litteratur, då LB1 tar upp flera icke-västerländska författare. Bilden av svensk litteratur i LB1 speglar också det mångkulturella samhälle som finns i Sverige.Avseende den legitimitet som ges till elevernas modersmål finns det både styrkor och svagheter hos bägge läroböcker. Intressant är att LB1 trycker på att modersmålet är en resurs även i andra ämnen, vilket saknas hos LB2. Men LB2 ger större legitimitet till elevernas modersmålgenerellt, då det hänvisas till detta nästan dubbelt så många gånger som i LB1. LB2 tar också upp det i betydligt fler avsnitt i läroboken än vad LB1 gör.