Syftet med denna uppsats är att reda ut hur huvudgestalterna i Sara Beischers roman Jag ska egentligen inte jobba här (2012) och Jack Hildéns roman Vi, vi vaktmästare (2014) formar identiteter utifrån arbetet samt hur de ser på sig själva utanför arbetet. Detta gör jag genom att utgå ifrån definitioner av begreppen "identitet" och "prekariat". Analysen visar att romankaraktärerna skapar identiteter kopplade till arbetet genom att studera hur deras kollegor beter sig och därefter härma detta beteende. De gör det även genom att bära arbetskläder, lära sig arbetsuppgifterna samt genom att differentiera sig mot arbetsgivaren respektive tjänstemännen på samma arbetsplats. Den identitet de har utanför arbetet är kopplad till kultur och åtskild från identiteten som arbetare.

Abstract The overall purpose of the survey is to explore what emancipatory potential the feminist literature analysis can reveal in a work. This is done by investigating which resistance strategies the main character Moa Bengtsson uses in Sara Beischers novel Jag ska egentligen inte jobba här (2012. In order to do this, the study is based on a feminist power analysis focusing on resistance. The study is a close reading of the novel Jag ska egentligen inte jobba här by Sara Beischer. The study results in the following conclusions: -          The resistance strategies used by the main character Moa are breaking rules, separating her identities and sisterhood. -          Feminist literature analysis is functional in order to operationalize an intercultural perspective in the sense that it is a critical power analysis whitch shows the structures that exist and find ways to change and / or resist them. -          The novel  opens to renegotiate ones funds to reach ones goal. The analysis assumes that the main character's goal is self-realization and independence, which she also achieves by breaking down restrictive rules and by giving herself scope for action. -          The didactic gains that can be made through a feminist analysis of resistance strategies are that it shows, in a natural and obvious way the possibilities of change offered in a text. Through power analysis, a student may be given the opportunity to reflect on the nature of their enviroment and their own possibilities of resistance.