Situationen för torskbestånden i Östersjön är idag så pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och även en del politiker kräver att ett fiskestopp för torsken genast måste införas. Kraven bygger på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer, vilka kan sägas representera den rådande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frågan har inte forskarnas rekommendationer lyckats få politiskt gehör. Torskens väg från hav till förhandlingsbord är med andra ord en komplicerad process där ett flertal aktörer är inblandade och relationerna inte alltid är helt tydliga. Denna studie söker kartlägga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rådgivande roll erhåller ett visst mått av politiskt inflytande, men att möjligheterna att påverka frågans utgång huvudsakligen avgörs av i vilken mån rekommendationerna kolliderar med andra intressen. I det här fallet är det framförallt sex faktorer som motverkar ett moratoriums införande. Vetenskaplig konsensus i frågan innebär inte nödvändigtvis att politiska åtgärder vidtas, men är betydelsefull för att rekommendationerna ska betraktas som trovärdiga, vilket i sin tur är en grundläggande förutsättning för ett moratoriums införande. Teorier om interaktionen mellan vetenskap och politik, ”science and politics”, används för att belysa frågan.

En relativt vedertagen idé inom det samhällsvetenskapliga forskningsfält som berör tillit och medborgarnormer är att båda dessa koncept är positivt förgrenade i det som kommit att kallas socialt kapital. Detta kommuntarianska perspektiv främjar föreställningen om att tillit både behövs för, och förstärks genom socialt- och politiskt deltagande i nätverk vilket i sig förväntas reflekteras i delade obligationer och förväntningar på andra och sig själv; en uppsättning medborgarnormer. En sådan förutsättning gör det svårt att använda detta perspektiv för att förklara ett obefintligt, eller till och med negativt samband mellan tillit och medborgar-normer. Inte desto mindre har sådana samband uppdagats i samhällsvetenskaplig forskning inom området. Denna studie ämnar undersöka relationen mellan generaliserad tillit, institutionell tillit och medborgarnormer inom den svenska befolkningen. Vidare är ett syfte att förklara hur ett negativt samband mellan generaliserad tillit och medborgarnormer kan behandlas som att tilliten kan ersättas genom fungerande substitut. I denna relation är det även möjligt att institutionell tillit (och de aktörer varpå denna tillit placeras) agerar på ett övervakande och medlande sätt för att legitimisera förväntningarna som medborgarnormerna vilar på. Studiens empiriska resultat visar fynd likt flera föregående studier, nämligen existensen av ett negativt samband mellan generaliserad tillit och medborgarnormer, ett positivt samband mellan institutionell tillit och medborgarnormer samt ett negativt samband mellan generaliserad och institutionell tillit. / A relatively common theoretical notion within the research field concerning trust and norms of citizenship in the social sciences is that both of these concepts are positively related through what is most often called social capital. This particular communitarian perspective encourages the idea that trust is both needed for, and built through networks as well as social- and political participation which should be reflected through a shared sense of obligations and expectations upon one another; a set of citizen norms. The very foundation of such and theoretical basis makes it difficult to use this perspective to explain an absent correlation between trust and norms of citizenship, and even less a negative such correlation. Nonetheless, findings in social scientific research on this matter have sometimes shown an absent or even negative correlation between trust and norms of citizenship. The purpose of this particular study is to evaluate the relationship between generalized trust, institutional trust and norms of citizenship within the swedish population. Furthermore, the aim is to explain how a negative correlation between generalized trust and norms of citizenship is possible to be understood as a compensation of trust through the means of substitutes. In this discussion, the relevance of institutional trust comes in to light as a means of legitimizing the accountability within the norms of citizenship as expectations on "good citizens". Conclusively, the empirical findings show results similar to what has been presented in some earlier research articles, namely the existence of a negative correlation between generalized trust and norms of citizenship, a positive correlation between institutional trust and norms of citizenship and finally a negative relationship between generalized and institutional trust.

The thesis analyzes how minimum wage influences unemployment in the Czech Republic. Firstly, the economic theory is researched and the conclusion is that the Czech labour market is very similar to a monopsony market due to the low mobility of the workforce and the low rate of immigration. Another result is that the level of wages in developed economies does not depend on the productivity of the workforce anymore, so minimum wage laws have psychological impacts rather than economical. The following part of this thesis is dedicated to the comparison of labour market indicators between european countries. The last chapter investigates the main hypothesis with a dataset from the Czech Republic between 1993-2014 using the econometric model. A 1% increase of real minimum wage resulted in a 0.01% increase in the general unemployment rate and a 0.1% increase of unemployment among the young population. But if the minimum wage will be raised during the times of real GDP growth, influence on unemployment will be eliminated.

This master’s thesis presents a study which proposes that debate and conflict in any planning process highlight a separation between actors and their interests. This is examined through the concept of them/us. Existing theory of urban and regional planning describes a recurrent misunderstanding in planning practice where debate and conflict are interpreted as destructive. Through governing, actors with power have a tendency to suggest that all involved actors should reach a consensus in order to overcome expressed differences. However, this kind of governing does not encourage dissent and therefore leads to unfair planning processes. The aim of the study is to develop an understanding of them/us and to study how the acknowledgement of this concept can contribute to planning processes by addressing the following research question; How can the concept of them/us contribute to the planning process? The interdisciplinary study is conducted with support from a literature review and a case study, and the conclusion highlights that them/us contribute to the planning process by acknowledging the richness of diversity. / Detta examensarbete presenterar en studie som föreslår att debatt och konflikt i planeringsprocessen belyser en separation mellan aktörer och deras intressen. Detta studeras genom konceptet dom/oss. Befintlig teori om samhällsplanering beskriver ett återkommande missförstånd i planeringspraktiken där debatt och konflikt tolkas som destruktivt. Genom styrning tenderar aktörer med makt föreslå att samtliga berörda aktörer ska nå samförstånd i syfte att övervinna uttryckta skillnader. Denna form av styrning uppmuntrar dock inte oliktänkande och leder därmed till orättvisa planeringsprocesser. Syftet med studien är att utveckla en förståelse för dom/oss samt att studera hur erkännandet av detta koncept kan bidra till planeringsprocessen genom att undersöka följande frågeställning; Hur kan konceptet dom/oss bidra till planeringsprocessen? Den tvärvetenskapliga studien genomförs med stöd från en litteraturstudie och en fallstudie, och slutsatsen belyser att dom/oss bidrar till planeringsprocessen genom att erkänna mångfaldens rikedom. / Urban Form and Social Behavior

The present thesis focuses on the analysis of the Czech pension system reform. In order to understand the respective consequences, the analysis is put into the context of the development of the Czech pension system after 1989. In addition to the value aspect, attention is paid to the demographic, legislative, political, economic, social, institutional and international aspects of the pension system, its arrangement, financing and financial sustainability. The comparison of the pension reform implemented by the coalition government of Prime Minister Petr Nečas with the concept of pension reform of the opposition Czech Social Democratic Party by the criteria of budgetary responsibility, quality of life of pensioners, solidarity, social justice, equivalence and resilience of pension reform in time is also emphasised. Theoretical bases include the theory of path dependency, the theory of institutionalism, the welfare state theory, the theory of corporatism and the criterion anchoring of the reform. The present thesis applies the method of analysis of secondary data and the method of comparative analysis. To obtain secondary data, methods of document and data record searching are utilised.

Det demokratiska projektet har pågått i tusentals år. En av dess uttolkare och teoretiker är Jürgen Habermas som med sina teorier om deliberativ demokrati och Public Sphere formulerat teorier om mer jämlikhet och rättvisa grundat i den mänskliga kommunikationen. I detta arbete prövar vi Habermas teorier i modern kontext och utreder om informationsteknologin besitter kvaliteter för att möjliggöra denna kommunikation. Utifrån kritisk teori, datavetenskap och en demokratisk modell utreder vi även hur tanken om det gemensamma förhåller sig till en digital kontext och analyserar hur privat eller statlig äganderätt begränsar information som skulle kunnat komma alla tillgodo. Arbetet visar att informationsteknologierna blockchain och sociala medier besitter några av de demokratiska kvaliteter Habermas formulerat, men också att informationsteknologin brister på vissa andra bärande punkter. / The development of democracy is an old ongoing project. One of its main interpreters and theorists is Jürgen Habermas, who with his theories about deliberative democracy and Public Sphere formulated theories of more equality and justice based on human communication. In this work, we test Habermas' theories in a modern context and investigate whether information technology has qualities to enable this communication. Based on critical theory, computer science and a deliberative democratic model, we also investigate how the idea of the common works in a digital context. We also reflect and analyse how private or state ownership restricts information that could benefit everyone. The work shows that information technologies like blockchain and social media possess some of the democratic qualities Habermas formulated, but also that information technology lacks some other key points.

Den islamiska rätten vilar på fyra rättskällor. Koranen, som enligt muslimsk uppfattning anses vara Guds bokstavliga och perfekt bevarade Tal är den högsta rättskällan. Koranen tolkas främst med hjälp av en språklig analys av relevanta verser tillsammans med de omständigheter som antas ha framkallat vissa verser. Därefter kommer profeten Muhammeds sunna som utgörs av hans gärning i tal och ageranden. Profetens sunna är bevarad i formen av hadither i diverse hadithsammanställningar. En hadith är i princip en rapport om en historisk händelse, men som vanligtvis relaterar till profetens sunna. Inom den islamiska rättstraditionen har en hel vetenskap utvecklats i syfte att identifiera och särskilja autentiska hadither ifrån fabricerade. Profetens sunna anses bära legislativ vikt och förklara hur koranens påbud och etik ska efterlevas i praktiken. Den tredje rättskällan utgörs av principen om ijma’ (konsensus). När det muslimska samfundet av rättslärda är helt eniga i en fråga om tolkningen av koranen och profetens sunna så anses deras konsensus bära en legislativ tyngd. Den fjärde rättskällan är qiyas (analogislut). Analogislut beskrivs som arketypen för all rättslig argumentation. Det avgörande vid tillämpningen av analogislut är identifierandet av en ratio legis. Ibland omnämns ratio legis explicit i en rättskälla och ibland är den endast implicerad. När ratio legis endast är implicerad så måste den verifieras som en legitim ratio legis eftersom alla ratio legis är ej legitima. Denna verifiering sker med hjälp av maqasid ash-shari’a (shari’ans ändamål). Shari’a anses ämna säkerställa fem övergripande ändamål som är bevarandet av tro, liv, avkomma, förnuft och förmögenhet. Dessa ändamål säkerställer mänskliga intressen nödvändiga för balans och harmoni, både i det världsliga livet som på domedagen. När ratio legis överensstämmer med dessa fem ändamål, så anses den vara legitim. Inom shari’a finns även ett antal olika rättsaktörer där den viktigaste är en mujtahid. En mujtahid är en kvalificerad jurist som kan utföra ijtihad och finna svaret på rättsliga frågor som ej besvaras uttryckligen i rättskällorna. I den islamiska rättstraditionen finns även rättsskolor. Det kännetecknande för rättsskolorna är juristernas enande kring en samling rättsliga principer. Det finns fyra rättsskolor i den islamiska rättstraditionen, den hanafitiska, den shafi’itiska, den hanbalitiska och den malikitiska.

Smart contracts are self-executing electronic contracts. Amongst its deployed applications in the digital world is providing a decentralized and transparent method for executing transactions of cryptocurrencies on blockchains. Our thesis aims to investigate the mechanisms influencing execution of smart contracts across different blockchain networks when it comes to transactions of their native tokens. With a focus on the Ethereum, Avalanche, Cardano, Chainlink, and Binance blockchain technologies, an experiment is conducted which involves transferring native tokens on each of the blockchains to obtain results of the speed of each of the transfers and their respective transaction costs. The developed problem statement revolves around understanding the blockchain characteristics and smart contract implementations that contribute to these results. Properties of smart contracts and blockchain networks are established, which form the qualitative data components of our research. Further, we perform an analysis and evaluation of the quantitative results of our experiment to form a connection between each of the blockchains’ qualitative properties and their respective performance. Architecture, gas limit, gas price, and network congestion are identified as key determinants of gas fees and transaction costs. The choice of consensus mechanism, block time, and scalability solutions also play a significant role in transaction speed and time to finality. We believe our discoveries contribute to enhancing the implementation of smart contracts in the context of cryptocurrencies. / Smarta kontrakt är självutförande elektroniska kontrakt. Bland dess tillämpningar i den digitala världen ingår att tillhandahålla en decentraliserad och transparent metod för att utföra transaktioner av kryptovalutor på blockkedjor. Vår examensarbete syftar till att undersöka de mekanismer som påverkar utförandet av smarta kontrakt över olika blockkedjenätverk när det gäller transaktioner av deras valutor. Med fokus på Ethereum, Avalanche, Cardano, Chainlink och Binance blockkedjeteknologier genomförs ett experiment som innebär överföring av valutor på varje blockkedja för att erhålla resultat av hastigheten för varje överföring och deras respektive transaktionskostnader. Det utvecklade problemet kretsar kring förståelsen av blockkedjekaraktäristik och smarta kontraktsimplementeringar som bidrar till dessa resultat. Egenskaper hos smarta kontrakt och blockkedjenätverk fastställs, vilket utgör de kvalitativa datakomponenterna i vår forskning. Dessutom genomför vi en analys och utvärdering av de kvantitativa resultaten från vårt experiment för att skapa en koppling mellan varje blockkedjas kvalitativa egenskaper och deras respektive prestanda. Arkitektur, gasgräns, gaspris och nätverksöverbelastning identifieras som avgörande faktorerna för gasavgifter och transaktionskostnader. Valet av konsensusmekanism, blocktid och skalbarhetslösningar spelar också en betydande roll för transaktionshastighet och tidsmässig avslutning. Vi anser att våra upptäckter bidrar till att förbättra implementeringen av smarta kontrakt i sammanhanget av kryptovalutor.

Blockchain is a Distributed Ledger Technology that was popularized after the release of Bitcoin in 2009 as it was the first popular blockchain application. It is a technology for maintaining a digital and public ledger that is decentralized, which means that no single authority controls nor owns the public ledger. The ledger is formed by a chain of data structures, called blocks, that contain information. This ledger is shared publicly in a computer network where each node is called a peer. The problem that arises is how to make sure that every peer has the same ledger. This is solved with consensus mechanisms which are a set of rules that every peer must follow. Consensus mechanisms secure the ledger by ensuring that the majority of peers can reach agreement on the same ledger and that the malicious minority of peers cannot influence the majority agreement. There are many different consensus mechanisms. A problem with consensus mechanisms is that they have to make a trade-off between low energy consumption and high security. The purpose of this report is to explore and investigate the relationship between energy consumption and security in consensus mechanisms. The goal is to perform a comparative study of consensus mechanisms from an energy consumption and security perspective. The consensus mechanisms that are compared are Proof of Work, Proof of Stake and Delegated Proof of Stake. The methodology used is literature study and comparative study by using existing work and data from applications based on those consensus mechanisms. The results conclude that Proof of Work balances the trade-off by having high energy-consumption and high security, meanwhile Proof of Stake and Delegated Proof of Stake balance it by having low energy consumption but lower security level. In the analysis, a new factor arose, decentralization. The new insight in consensus mechanisms is that decentralization and security is threatened by an inevitable centralization where the ledger is controlled by few peers. / Blockchain är en så kallad distribuerad huvudbok teknologi som fick ett stort genombrott med den populära blockchain applikationen Bitcoin i 2009. Teknologin möjliggör upprätthållandet av en digital och offentlig huvudbok som är decentraliserad, vilket betyder att ingen ensam person eller organisation äger och kontrollerar den offentliga huvudboken. Huvudboken i blockchain är uppbyggt som en kedja av block, dessa block är datastrukturer som innehåller information. Huvudboken distribueras i ett nätverk av datorer som kallas för noder, dessa noder ägs av en eller flera personer. Problemet är att alla noderna i nätverket måste ha identiska huvudbok. Detta problem löses med en uppsättning av regler som noderna måste följa, denna uppsättning kallas för konsensus mekanism. Konsensus mekanismer säkrar huvudboken genom att möjliggöra en överenskommelse bland majoriteten av noderna om huvudbokens innehåll, och ser till att oärliga noder inte kan påverka majoritetens överenskommelse. Det finns flera olika konsensus mekanismer. Ett problem med konsensus mekanismer är att de är tvungna att göra en avvägning mellan låg energianvändning och hög säkerhet. Syftet med denna rapport är att undersöka och utreda relationen mellan energianvändning och säkerhet i konsensus mekanismer. Målet är att utföra en komparativ analys av konsensus mekanismer utifrån energianvändning och säkerhet. Konsensus mekanismerna som jämförs är Proof of Work, Proof of Stake och Delegated Proof of Stake. Metodologin som används är litteraturstudier och komparativ analys med hjälp av existerande metoder och data från applikationer som använder konsensus mekanismerna. Resultatet visar att Proof of Work väljer hög säkerhet på bekostnad av hög energianvändning, medan Proof of Stake och Delegated Proof of Stake väljer låg energianvändning men på bekostnad av lägre säkerhet. Analysen ger en ny inblick som visar att centralisering är en oundviklig faktor som hotar säkerheten.

BFT consensus algorithms can ensure the consistency of distributed systems where nodes may behave arbitrarily due to faults or intentional malicious actions. However, most of the practical BFT consensus algorithms are leader-based. In an adversarial network, leader-based BFT consensus algorithms exhibit vulnerabilities and lack resilience. Byzantine leaders can pose a potential threat to the system; firstly, malicious leaders can actively downgrade the processing speed of handling proposals, thereby diminishing the system’s overall performance. Secondly, they can determine the submission order of received requests, which can be fatal in specific decentralized financial systems. Additionally, external attackers can compromise the system’s stability by conducting DDoS attacks on leader nodes, frequently triggering view changes and potentially causing the system to lose liveness altogether. We present BFT Baxos, a more robust and resilient BFT consensus protocol that equips a BFT random exponential backoff mechanism to ensure each node has the egalitarian right to propose. Employing random exponential backoff as a replacement for leader election eliminates the potential malicious actions of Byzantine leaders and prevents external attackers from conducting targeted DDoS attacks on the leader node within systems. We implemented and evaluated our BFT Baxos prototype. Our results indicate that BFT Baxos exhibits good performance and scalability in low-concurrency scenarios. Additionally, we illustrated the functioning of BFT Baxos even in extremely adverse network conditions by subjecting it to random DDoS attacks. / BFT-konsensusalgoritmer är utformade för att säkerställa konsistensen i distribuerade system där noder kan agera godtyckligt, antingen på grund av fel eller avsiktliga skadliga handlingar. Dock är de flesta praktiska BFT-konsensusalgoritmerna baserade på ledare. I en fientlig nätverksmiljö uppvisar ledar-baserade BFT-konsensusalgoritmer sårbarheter och brist på motståndskraft. Bysantinska ledare kan utgöra en potentiell hot mot systemet; för det första kan skadliga ledare aktivt sänka behandlingshastigheten för hantering av förslag och därigenom minska systemets totala prestanda. För det andra kan de bestämma ordningen för inskickning av mottagna begäranden, vilket kan vara ödesdigert i vissa decentraliserade finansiella system. Dessutom kan externa angripare kompromettera systemets stabilitet genom att genomföra DDoS-attacker mot ledarnoder, vilket ofta utlöser vynändringar och potentiellt orsakar att systemet förlorar livskraft helt och hållet. Vi presenterar BFT Baxos, en mer robust och motståndskraftig BFT-konsensusprotokoll som utrustar en BFT slumpmässig exponentiell backoff-mekanism för att säkerställa att varje nod har rätten att föreslå på ett egalitärt sätt. Genom att använda slumpmässig exponentiell backoff som ett alternativ till ledarval eliminerar det inte bara möjliga skadliga handlingar från bysantinska ledare utan förhindrar även externa angripare från att genomföra riktade DDoS-attacker mot ledarnoden inom system. Vi implementerade och utvärderade vår BFT Baxos-prototyp. Våra resultat visar att BFT Baxos uppvisar god prestanda och skalbarhet i scenarier med låg samtidighet. Dessutom illustrerade vi funktionen av BFT Baxos även under extremt ogynnsamma nätverksförhållanden genom att utsätta den för slumpmässiga DDoS-attacker.