Denna undersökning syftar till att undersöka hur olika populärvetenskapliga böcker porträtterar den heliga Birgitta.  Frågorna som ställdes till denna undersökning är kopplat till hur den heliga Birgittas religiösa och historiska bilder såg ut i de olika populärvetenskapliga böckerna samt att jämföra hur olika författare beskriver detta. Anledningen att undersökningen syftar på just heliga Birgitta är att hon är en kvinna som det har skrivits mycket kring, vilket gör att det är möjligt att jämföra hur hon porträtteras, hur de historiska och religiösa bilderna av henne framställs av de olika författarna. Metoden som denna studie vilar på är främst en komparativ metod, där jämförelser mellan olika författare kommer stå i fokus.  Resultatet visar att heliga Birgitta var en viktig och betydande kvinna under sin samtid och att hon har lämnat stora avtryck efter sig i historien och för kristendomen.

Jona bok är inte bara en av Bibelns mest välkända berättelser utan är också en del avvärldslitteraturen. I den bibliska uppdelningen tillhör boken de så kallade skriftprofeterna ochtolkas således som en profetisk text. Trots detta skiljer sig boken från Gamla testamentetsövriga skriftprofeter då Jona bok snarare är en berättelse om en profet än en samling avprofetens ord (Andersson et al. 2003:163; Childs 1979:422). Dessutom kallas Jona aldrigprofet i boken och hans uppdrag är inte att predika för Israel utan för invånarna i denMesopotamiska staden Nineve. Detta är något som Jona motsätter sig vilket resulterar i ettmisslyckat flyktförsök från Gud och slutligen Bibelns kortaste och mest effektiva predikan(Nogalski 2018:210). Till skillnad från övriga skriftprofeter så är berättelsen dessutom skriveni prosaform istället för småprofeternas igenkännande poesi, med undantag för 2:3-10 vilket ären psalm (Achtemeier 1996:255). Inbrytandet av denna psalm har i forskningen kring Jonabok varit mycket omdiskuterad, och det är om denna psalm som min uppsats kommer atthandla.

Den islamiska rätten vilar på fyra rättskällor. Koranen, som enligt muslimsk uppfattning anses vara Guds bokstavliga och perfekt bevarade Tal är den högsta rättskällan. Koranen tolkas främst med hjälp av en språklig analys av relevanta verser tillsammans med de omständigheter som antas ha framkallat vissa verser. Därefter kommer profeten Muhammeds sunna som utgörs av hans gärning i tal och ageranden. Profetens sunna är bevarad i formen av hadither i diverse hadithsammanställningar. En hadith är i princip en rapport om en historisk händelse, men som vanligtvis relaterar till profetens sunna. Inom den islamiska rättstraditionen har en hel vetenskap utvecklats i syfte att identifiera och särskilja autentiska hadither ifrån fabricerade. Profetens sunna anses bära legislativ vikt och förklara hur koranens påbud och etik ska efterlevas i praktiken. Den tredje rättskällan utgörs av principen om ijma’ (konsensus). När det muslimska samfundet av rättslärda är helt eniga i en fråga om tolkningen av koranen och profetens sunna så anses deras konsensus bära en legislativ tyngd. Den fjärde rättskällan är qiyas (analogislut). Analogislut beskrivs som arketypen för all rättslig argumentation. Det avgörande vid tillämpningen av analogislut är identifierandet av en ratio legis. Ibland omnämns ratio legis explicit i en rättskälla och ibland är den endast implicerad. När ratio legis endast är implicerad så måste den verifieras som en legitim ratio legis eftersom alla ratio legis är ej legitima. Denna verifiering sker med hjälp av maqasid ash-shari’a (shari’ans ändamål). Shari’a anses ämna säkerställa fem övergripande ändamål som är bevarandet av tro, liv, avkomma, förnuft och förmögenhet. Dessa ändamål säkerställer mänskliga intressen nödvändiga för balans och harmoni, både i det världsliga livet som på domedagen. När ratio legis överensstämmer med dessa fem ändamål, så anses den vara legitim. Inom shari’a finns även ett antal olika rättsaktörer där den viktigaste är en mujtahid. En mujtahid är en kvalificerad jurist som kan utföra ijtihad och finna svaret på rättsliga frågor som ej besvaras uttryckligen i rättskällorna. I den islamiska rättstraditionen finns även rättsskolor. Det kännetecknande för rättsskolorna är juristernas enande kring en samling rättsliga principer. Det finns fyra rättsskolor i den islamiska rättstraditionen, den hanafitiska, den shafi’itiska, den hanbalitiska och den malikitiska.

Denna uppsats skrivs inom ämnesområdet kyrkohistoria, vilket är ett brett forskningsfält. I denna studie ligger tyngdpunkten på att undersöka hur en kristen praktik gestaltades under en viss tid i Sverige. Den kristna praktik som undersöks är Mariafromheten med fokus på Maria under första hälften av 1500 – talet. Det material som studeras är Kristina Gyllenstiernas andaktsbok för att se hur Maria gestaltades för den senmedeltida människan och om den gestaltningen genomgår en förändring i andaktsboken. Inom kyrkan har läro- och trosfrågor alltid varit ett pågående samtal. Under denna tidsperiod var en av frågorna Marias roll i frälsningshistoria. Det är därför intressant att undersöka hur Maria gestaltades för den troende senmedeltida människan och om det sker en förändring av gestaltningen av Marias roll i Kristinas andaktsbok.  Andaktsboken anses har tre olika delar. Där de två första anses tillhöra den katolska läran och den sista delen tillförs den reformatoriska läran. Den uppdelningen gör att andaktsboken är intressant som material för denna studie.  I analysen av Marias roller i Kristinas andaktsbok används Therese Zachrissons teoretiska aspekter på materialitets kärna (föremål anses besitta gudomlig immanens) och historiska beskrivningar av en kristen praktik. De perspektiven sammantaget skapar en förståelse för hur den troende senmedeltida människan kan ha relaterat till Marias roller.  I andaktsboken framträder i de första delarna en närhet till Maria och Jesus med känslor i fokus som förändras till att förstå Ordet, Skriften och Fadern. Maria får lämna rollerna som den himmelska drottningen, profeternas profet, apostlarnas apostel, bibelkunnig, lärarinna, medlerska mellan Kristus och människan och blir kvar som en ren jungfru som föder Jesus Kristus i den sista delen i Kristinas andaktsbok.