No description available.

Islamic Jurisprudence comprises of the laws that govern a Muslims daily life. The Prophet Muhammad explained and practically demonstrated these laws. The jurists studied the Quran and the Prophet's life and they adopted a refined methodology which they used to extract legal rulings and verdicts. This methodology is known as the Principles of Jurisprudence. The jurists expanded on this methodology with some differences among them on the usage and the application of some aspects as acceptable forms of evidence. Eventually, the Muslim world was left with four schools of jurisprudence that are present to this day. There are differences between these schools on some issues but these differences never caused conflict, instead it provided us with a wealth of knowledge. We need to study these schools and its principles together with the objectives and intent of the Shariah and utilize this to find solutions to all new issues that arise. / Religious Studies and Arabic / M. A. (Islamic Studies)

Islamic Jurisprudence comprises of the laws that govern a Muslims daily life. The Prophet Muhammad explained and practically demonstrated these laws. The jurists studied the Quran and the Prophet's life and they adopted a refined methodology which they used to extract legal rulings and verdicts. This methodology is known as the Principles of Jurisprudence. The jurists expanded on this methodology with some differences among them on the usage and the application of some aspects as acceptable forms of evidence. Eventually, the Muslim world was left with four schools of jurisprudence that are present to this day. There are differences between these schools on some issues but these differences never caused conflict, instead it provided us with a wealth of knowledge. We need to study these schools and its principles together with the objectives and intent of the Shariah and utilize this to find solutions to all new issues that arise. / Religious Studies and Arabic / M. A. (Islamic Studies)

Den islamiska rätten vilar på fyra rättskällor. Koranen, som enligt muslimsk uppfattning anses vara Guds bokstavliga och perfekt bevarade Tal är den högsta rättskällan. Koranen tolkas främst med hjälp av en språklig analys av relevanta verser tillsammans med de omständigheter som antas ha framkallat vissa verser. Därefter kommer profeten Muhammeds sunna som utgörs av hans gärning i tal och ageranden. Profetens sunna är bevarad i formen av hadither i diverse hadithsammanställningar. En hadith är i princip en rapport om en historisk händelse, men som vanligtvis relaterar till profetens sunna. Inom den islamiska rättstraditionen har en hel vetenskap utvecklats i syfte att identifiera och särskilja autentiska hadither ifrån fabricerade. Profetens sunna anses bära legislativ vikt och förklara hur koranens påbud och etik ska efterlevas i praktiken. Den tredje rättskällan utgörs av principen om ijma’ (konsensus). När det muslimska samfundet av rättslärda är helt eniga i en fråga om tolkningen av koranen och profetens sunna så anses deras konsensus bära en legislativ tyngd. Den fjärde rättskällan är qiyas (analogislut). Analogislut beskrivs som arketypen för all rättslig argumentation. Det avgörande vid tillämpningen av analogislut är identifierandet av en ratio legis. Ibland omnämns ratio legis explicit i en rättskälla och ibland är den endast implicerad. När ratio legis endast är implicerad så måste den verifieras som en legitim ratio legis eftersom alla ratio legis är ej legitima. Denna verifiering sker med hjälp av maqasid ash-shari’a (shari’ans ändamål). Shari’a anses ämna säkerställa fem övergripande ändamål som är bevarandet av tro, liv, avkomma, förnuft och förmögenhet. Dessa ändamål säkerställer mänskliga intressen nödvändiga för balans och harmoni, både i det världsliga livet som på domedagen. När ratio legis överensstämmer med dessa fem ändamål, så anses den vara legitim. Inom shari’a finns även ett antal olika rättsaktörer där den viktigaste är en mujtahid. En mujtahid är en kvalificerad jurist som kan utföra ijtihad och finna svaret på rättsliga frågor som ej besvaras uttryckligen i rättskällorna. I den islamiska rättstraditionen finns även rättsskolor. Det kännetecknande för rättsskolorna är juristernas enande kring en samling rättsliga principer. Det finns fyra rättsskolor i den islamiska rättstraditionen, den hanafitiska, den shafi’itiska, den hanbalitiska och den malikitiska.