Med tiden har den regionala planeringen fått en mer tongivande roll inom den svenska planeringen. Bredare planerings- och utvecklingsfrågor på kommunal nivå kräver allt mer gränsöverskridande samarbeten och behoven att kunna söka en konsensus kring gemensamma utvecklingsintressen inom regionen blir allt tydligare. Landstingen/regionorganet, som har det formella ansvaret för den regionala planeringen, hamnar här i en central position att kunna sammanfläta de kommunala planerings- och utvecklingsfrågorna för att driva den regionala utvecklingen. Processen fram till en konsensus över regionens intressen saknar dock formella ramar och det blir i någon mening upp till regionorganet och kommunerna att konstruera processen. Givet detta visar statliga utredningar att förhandling är, och kan bli, ett allt mer vanligare inslag inom den regionala planeringen, och i juli 2014 tog förhandling som en ”legitim konsensusprocess” ett första avstamp genom vad vi idag kallar Sverigeförhandlingen. Men hur förhandlas en konsensus fram i en region där stora kommuner ställs mot små, där vissa går på knäna i utvecklingen medan andra frodas? En region är en pluralistisk geografi där kommunala intressen står mot varandra och olika delar av regionen har varierande synsätt på ”vad som är bäst” för den regionala utvecklingen. Ska förhandlingsprocessen konstrueras efter de kommunikativa idealen och likställa allas talan för att nå en konsensus på ett mer ”demokratiskt och rättvist sätt”? Eller konstrueras det efter mer pragmatiskt ideal där resultatorientering som ekonomisk vinning och konkurrens får prägla konsensusen? Hur processen konstrueras kan påverka konsensusen och i slutändan den regionala utvecklingen, och utan en formell ställning att påverka kommunernas planarbeten och ambitioner är det inte säkert att regionorganet kan kontrollera och säkerhetsställa utvecklingsriktningen i förhandlingen. Med utgångspunkt i detta har den här studien med hjälp av en diskursanalys, gjort en fallstudie på en regional förhandling med syfte att få en mer djupgående förståelse över makten inom den regionala utvecklingen. Valet av fall är Skånebilden, en framförhandlad konsensus över ett antal planerings- och utvecklingspunkter som var viktiga ”för hela Skåne” i Sverigeförhandlingen. Studien visar att bakom den framförhandlade konsensusen finns en process, präglad av makt, som (om)formar förhandlingsprocessen och konsensusen. Det tenderar att finnas en maktordning bland kommunerna i regionen som formas efter bland annat historien, epistemologier och ontologier, där makten ”döljs” i vad vi kallar ”sanningar”. Samtidigt får pragmatiska ideal genomsyra förhandlingsprocessen som tillsynes gynnar vissa kommuner i regionens maktordning mer än andra. Om förhandling ska bli en ”legitim konensusprocess” inom den regionala planeringen behöver därför maktperspektivet belysas och beaktas.

The cultural policy area has a tendency to be seen as a consensus area, where there are no big conflicts between the parties. The aim of this master’s thesis is to study the moderate party’s cultural motion 2005/06Kr:233 with the party leader Fredrik Reinfeldt as first author. If consensus rules, the party’s ideology should not be visible in the motion, but the assumption in the thesis is that it is visible. The main issue is to find out which obvious ideological features the motion contain, in which of Jenny Johannisson’s three discourses the moderate party’s cultural policy best fits into and what consequences there could be with the party’s cultural policy. A short cultural policy background as a consensus area is presented along with the moderate party’s history and ideologies, neo-liberalism and conservatism. The method used is argumentation analysis. The theoretical starting point is Jenny Johannisson’s three discourses of cultural policy, which is partly based upon the researcher Dorte Skot-Hansen’s theories of cultural policy in the Nordic countries. The analysis shows that both neo-liberalism and conservatism are clearly visible in the motion. Conservatism is strong regarding the argumentation concerning cultural heritage and the traditional cultural arts. Neo-liberal concepts like market, competition, supply and demand, the individual and the individual’s freedom of action and choice are strong throughout the motion. The neo-liberal features of the moderate party’s motion best fits in Johannisson’s alliance discourse, which is marketing oriented. The consequences of a moderate party’s cultural policy are probably an even more marketing oriented cultural policy than they have today. / Uppsatsnivå: D

My diploma thesis offers a complex summary of export promotion in the Czech Republic. The main focus is on the Czech proexport policy, the products and services of Czech Export Agencies and it also describes the most important institutions. At the end current problems which need to be dealt are pointed out.

Denna uppsats behandlar den retoriska övningen smädelsen och dess roll som övertygningsmedel inom rapbattlesituationer likväl som i retorikutbildningen. Jag tar mig en närmare titt på vinnaren av Vendetta (rapbattle sm i Sverige 2012), Mr.Cool, där jag i hans battles finner smädelsens topiker. Uppsatsen ser till smädelsens topiker och dess effektivitet i att söka avråda Vendettas publik och domare från att sympatisera med Mr.Cools motståndare. Vidare ställer jag denna till synes stridande argumentationsteknik i förhållande till retorikens krav på moral och etik för att utvinna om detta är förenligt. Jag utgår ifrån tanken att den retoriska situationen och publiken kommer att påverka utfallet av vad både battlerapparen Mr.Cool och publiken anser vara passsande och därmed för domarnas slutgiltiga utlåtande. Undersökningens resultat visar på att användandet av smädelsen tycks vara ett effektivt retoriskt medel i denna situation, i diskussionen resonerar jag kring frågan om samma slutsats kan gälla för andra situationer.

This thesis aims at investigating the conflict development of Swedish foreign policy debates during 1989-2000. It is rather assumed that the Swedish foreign policy debates have been highly characterized by a large consensus. Despite that, there have been certain occurrences where the political parties have flushed into party struggle and shown disagreements over the party frontiers. This has raised questions about the range of conflict and consensus in such debates where I have studied the political parties' backchats. I have studied situations where the political parties replicate each other in order to investigate the range of consensus and controversy that exists within different foreign policy areas. The purpose has been to determine if Swedish foreign policy has undergone substantial changes during the 1990s and transformed into a more conflict-ridden foreign policy in contrast to earlier post-war era. The empirical analysis reveals that the foreign policy of Sweden has undergone minor changes over time. The period of 1990s consists of a larger amount consensus than conflict and more controversy within internationalistic issues instead of national interests issues during the post-war era. The parties that are most given to politicize within different foreign policy issues are the Social Democrats, the Moderate Party and the Left-wing Party during the 1990s.

Studien ämnar undersöka hur intressentdialogen initieras och vad som sker mellan ett vinstdrivande företag och ideella organisationer, även kallade NGOs. Företag har idag en stor påverkan på samhället, där NGOs är en av företagens viktigaste intressenter. NGOs kan utöva påverkan på företag genom dialoger och företagen kan med framgång ta hjälp av NGOs i arbetet med ansvar- och hållbarhetsfrågor, även benämnt som CSR. Med utgångspunkt i teorin om intressenter och Triple Bottom Line visar studien, via tre olika intressentdialoger, hur dialogen initieras, vad syftet är samt vilka frågor som diskuteras. Vidare identifieras vilka frågor det råder konsensus och i vilka det kan uppstå konflikter. Genom en intervjustudie med representanter från sex organisationer, framkommer det att det råder till stor del konsensus. Det har sin förklaring i syftet med dialogen, den transparens som föreligger och en ökad medvetenhet hos företagen. De frågor där det uppkommer konflikter har bland annat berört finansiella kunskaper hos NGOs, riktning av donerade pengar och praktiskt arbete med projekt.

Uppsatsens utgångspunkt är samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället inom ramenför den nationella Överenskommelsen inom sociala frågor. Kontexten är den samhälleligaomvandling och de välfärdsförändringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom ämnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhället. Uppsatsen bygger på det emancipatoriska kunskapsintresset vars strävan är att identifiera orsakertill missförhållanden och missförståelse som ligger bakom vissa fenomen, i det här falletkonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begränsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället. Uppsatsen visar att det råderen oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idéburna organisationerna vet inte huruvidaman är en röstbärare eller en serviceutförare. De idéburna organisationerna är även rädda för attframstå som kritiska gentemot det offentliga eftersom man då riskerar att tappa ekonomiskt stöd. Uppsatsen lyfter det trilaterala sanningsbegreppet för att uppdaga dold mening, hur dennakorresponderar med verkligheten och slutligen hur detta kan komma till praktisk användning.Resultatet kan ses som både teorigenererande och kunskapsproducerande med anledning avambitionen att integrera den kritiska teorins metaperspektiv med konkret empiriskt material, dvs.den nationella Överenskommelsen inom sociala frågor.

Uppsatsen handlar om att pröva en teori som menar att en hög internetanvändning kan leda till ökad polarisering och därmed bli ett hot mot demokratin genom att ta bort debatt, diskussion och konsensus. Polariseringen ska framkomma genom att internetanvändarna har större möjlighet att förtränga information och åsikter som strider mot ens egna. Samtidigt ska dessa individer även ha större möjlighet att gå med i grupper som endast innehar likasinnade människor. Genom the daily me skapar människor även sig ett ramverk över hur deras vardag ska se ut gällande vilken information som de tar del av. Uppsatsen prövar huruvida samhällets åsikter är mer extrema i Norge och Polen år 2010 och år 2016 bland dem som använder sig av internet ofta kontra sällan, vilket det enligt teorin borde vara. Metoden för att testa detta utgår från en kvantitativ statistisk analys där variabler ställs mot varandra för att identifiera ett samband. Resultaten av uppsatsen visar på att det finns ytterst små mönster av en ökad polarisering bland de som använder internet ofta. Jag argumenterar för att resultaten visar inte på en tillräckligt stor polariseringstrend bland de som använder internet ofta. Värt och nämna är att på grund av att en stor del av kapitel 5 (resultat och analys) består av diagram och tabeller så kommer det att finnas en del större mellanrum mellan vissa delar. Utan dessa mellanrum hade till exempel en halva av en tabell hamnat på en sida och andra halvan på den andra.

<img src="file:///page1image8680" /> Uppsatsen avhandlar de konstnärliga gestaltningarna i Stockholms tunnelbana i relation till politiskt inflytande. Stockholms tunnelbane-system består av 109 kilometer spår och 100 stationer. Drygt 90 av dessa har idag konstnärliga gestaltningar. Konsten är närvarande i såväl biljetthallar som på perronger. Här finns varierande konstupplevelser i form av skulpturer, mosaiker, målningar, installationer, ristningar och reliefer. Över 150 konstnärer har arbetat med den permanenta konsten sedan 1960-talet. De empiriska exempel som jag utgår från i studien är Ristningar i Naturbetong (1961-1965) av Siri Derkert (1888-1973) och Snäckan (2016-) av Åsa Jungnelius (1974-). Syftet med min studie är att beskriva de politiska förutsättningarna för respektive upphandling och peka på hur dessa förändrats. Uppsatsen har tonvikt på frågor kring konstnärens ideologiska agenda kontra den byråkratiska process som omgärdar en offentlig upphandling. Studien visar att dessa förutsättningar spelar en dold men central roll i upphandlingarna. Det är på denna grund möjligt att sluta sig till att de politiska och ideologiska förutsättningarna spelar roll när konst ska upphandlas.

Consensus and commercial terms: theoretical and comparative analysis This final thesis deals with the topic of the battle of the forms using the theoretical apparatus of rules governing the formation of contract. The problem is modeled (and therefore limited) for the case of formation of contract for the sale of goods concluded between merchants when each of them uses his/her own commercial (standard) terms. Another limitation of the thesis is connected with the use of classical contractual paradigm which is based on the continuity of offer and acceptance in the process of contracting. The key element of contract is found in consensus, therefore it is consensus which is analyzed in connection with extensiveness of terms, about which the minds have to meet in order to form the contract, and also in connection with the content of already formed contract. The final thesis has two objectives. First, it is to verify on theoretical level that no matter what principle in the process of formation of contract is used (whether mirror-image rule or not) both law professionals and legal theory are forced to find solutions which are in accordance with the principle of economic analysis of contract. Second, it is to analyze solutions on the formation and content of contract which were adopted by Czech...