This Diploma Thesis deals with two universalistic conceptions, represented by the Swiss Catholic Theologist Hans Küng and his work Global Ethics, and the Civil Religion. In the first part of my text, I bring in the personality of Hans Küng, his work, ideas and the book Global Ethics which received great acclaim on international forum, Churches and society. Küng draws up three basic theses: No world peace without peace among religions. No peace among religions without dialogue between the religions. No dialogue between the religions without accurate knowledge of one another. These theses express the need for a dialogue, being able to formulate viable visions of the future. In the second part of my work, I introduce a less known notion of the Civil Religion with its transformations and development throughout the history. It is a concept exceeding the border of sociology, political science, philosophy and theology, examining the formative processes of the society and its religious reference speech. It penetrates the academic discourse especially in the period between the 1960s and 1980s, as represented e.g. by the American sociologist Robert Bellah. In the third part of my text, I compare both the universalistic conceptions and try to find out where they intersect and in which respect each of them has...

<p>Denna undersökning har haft som syfte att undersöka bildningen av olika sociala identiteter inom några olika kategorier inom den svenska allmogen. Detta har utförts genom att med hjälp av olika handlingsmönster, verbala eller icke-verbala, kartlägga sådana mönster och förändringar som skulle kunna vara tecken på en djupare liggande mentalitet. I denna sökta mentalitet har då kulturbegreppet identitet identifierats och hypotetiskt konstruerats för de olika kategorierna.</p><p>Undersökningens geografiska område är 6 härader i landskapet Närke. Askers, Sköllersta, Glanshammars, Kumla, Edsbergs och Grimstens härader. Den studerade tidsperioden är 1660-1681.</p><p>En av kategorierna som har studerats är dem som under 1600-talet i allt högre grad lät sig lejas som ersättare för de som skrivits ut som ordinarie knektar till armén genom den rekryteringsform som användes under denna period, utskrivningar. En annan kategori är de som i detta arbete kallas lejare vilket ofta var de besuttna bönderna som genom detta kunde undkomma ödet att bli utskriven till knekt i ett i hög grad krigiskt sekel. Den interaktion som dessa kategorier hade med varandra har studerats över två tidsperioder och två del-undersökningar. En av dessa är en del-undersökning med perspektivet på de lejda. I den undersökningen har de lejdas rymningsmönster procentuellt jämförts med de vanliga knektarna under två separata rekryteringsperioder. En av tidsperioderna är 1660-65 och den andra 1669-74. De knektar som skrivits in i rullorna i respektive period har sedan följts år från år. De olika kategorierna inom dessa årsklasser av knektarna har sedan studerats med avseende på hur ofta de som kategori rymde från tjänsten. Även lejningsmönstrets utveckling har kartlagts och resultaten av denna kartläggning är bryggan som binder ihop denna del av undersökningen med nästa del-undersökning.</p><p>Denna andra del-undersökning har haft lejarna i fokus och dessa har studerats utifrån de besvär som skickades in 1682 i vilket de klagades över att bönder blev knektar istället för drängar och legokarlar i de senaste utskrivningarna innan besväret skrevs. Här har en analys gjorts av både de aktuella årens utskrivningar och besvärsbreven till Kungen. Det kartlagda lejningsmönstret har sedan satts ihop med den tidigare del-undersökningens resultat.</p><p>Resultatet av undersökningen är att lejningsmönstret över den undersökta perioden 1660-1674 stadigt förändrades genom att lejning blev allt vanligare och närmade sig nivån 3 av 4 knektar från att ha legat på varannan knekt. Även lejningsmönstret inom kategorin lejda förändrades till att mer vara en kollektiv lösning för de olika rotarna istället för att ha varit en övervägande individuell lösning. När det gäller handlingsmönstret hos kategorin lejda så visade undersökningen att rymningen som handlingsalternativ tydligt gick ner och nästan halverades i kategorin lejda medan rymningen i kategorin lagskrivna knektar gick upp något. Rymningen var också vanligare bland de lejda i den första tidsperioden 1660-65 än hos de vanliga knektarna men denna skillnad planade ut under den andra perioden, 1669-74.</p><p>När det gäller lejarnas handlingsmönster så fann undersökningen att de skulle kunna ha agerat utifrån en möjlig underliggande mentalitet starkt präglad av överordning och utdefiniering av de kategorier som borde ha varit knektar istället för bönderna. Samt att lejarna kanske mer reagerade på lejningsmönstrets förändring än på att ett antal bönder fick bli knektar.</p><p>Slutresultatet är att det under tidsperioden kan ha pågått en liten mentalitetsförskjutningsprocess där de lejda i allt högre grad, mer eller mindre frivilligt, valde en strategi av anpassning till sitt uppdrag och att lejarna gick från en anpassningsprocess mot ett allt smidigare lejningsmönster till en momentan protest mot att detta inte fungerade. En protest som kan ha blottlagt hur de såg på sin egen identitet och vilken identitet de tillskrev de lejda. Deras egen identitet kan enligt den tolkningen av resultaten vara de självskrivet knektbefriade medan de lejdas identitet som social kategori per definition kan ha varit den självskrivne knekten. Denna tillskrivna identitet kan utifrån den möjliga tolkningen av resultaten utifrån rymningsfrekvensen även till viss grad ha börjat att aktivt eller passivt anammats av de lejda som kollektiv.</p><p>Undersökningen kan möjligen hypotetiskt styrka att den i forskningen beskrivna sociala stratifieringen i en särskild soldatklass och en överordnad bondeelit även kan ha pågått i detta undersökningsområde under den undersökta perioden.</p>

Denna undersökning har haft som syfte att undersöka bildningen av olika sociala identiteter inom några olika kategorier inom den svenska allmogen. Detta har utförts genom att med hjälp av olika handlingsmönster, verbala eller icke-verbala, kartlägga sådana mönster och förändringar som skulle kunna vara tecken på en djupare liggande mentalitet. I denna sökta mentalitet har då kulturbegreppet identitet identifierats och hypotetiskt konstruerats för de olika kategorierna. Undersökningens geografiska område är 6 härader i landskapet Närke. Askers, Sköllersta, Glanshammars, Kumla, Edsbergs och Grimstens härader. Den studerade tidsperioden är 1660-1681. En av kategorierna som har studerats är dem som under 1600-talet i allt högre grad lät sig lejas som ersättare för de som skrivits ut som ordinarie knektar till armén genom den rekryteringsform som användes under denna period, utskrivningar. En annan kategori är de som i detta arbete kallas lejare vilket ofta var de besuttna bönderna som genom detta kunde undkomma ödet att bli utskriven till knekt i ett i hög grad krigiskt sekel. Den interaktion som dessa kategorier hade med varandra har studerats över två tidsperioder och två del-undersökningar. En av dessa är en del-undersökning med perspektivet på de lejda. I den undersökningen har de lejdas rymningsmönster procentuellt jämförts med de vanliga knektarna under två separata rekryteringsperioder. En av tidsperioderna är 1660-65 och den andra 1669-74. De knektar som skrivits in i rullorna i respektive period har sedan följts år från år. De olika kategorierna inom dessa årsklasser av knektarna har sedan studerats med avseende på hur ofta de som kategori rymde från tjänsten. Även lejningsmönstrets utveckling har kartlagts och resultaten av denna kartläggning är bryggan som binder ihop denna del av undersökningen med nästa del-undersökning. Denna andra del-undersökning har haft lejarna i fokus och dessa har studerats utifrån de besvär som skickades in 1682 i vilket de klagades över att bönder blev knektar istället för drängar och legokarlar i de senaste utskrivningarna innan besväret skrevs. Här har en analys gjorts av både de aktuella årens utskrivningar och besvärsbreven till Kungen. Det kartlagda lejningsmönstret har sedan satts ihop med den tidigare del-undersökningens resultat. Resultatet av undersökningen är att lejningsmönstret över den undersökta perioden 1660-1674 stadigt förändrades genom att lejning blev allt vanligare och närmade sig nivån 3 av 4 knektar från att ha legat på varannan knekt. Även lejningsmönstret inom kategorin lejda förändrades till att mer vara en kollektiv lösning för de olika rotarna istället för att ha varit en övervägande individuell lösning. När det gäller handlingsmönstret hos kategorin lejda så visade undersökningen att rymningen som handlingsalternativ tydligt gick ner och nästan halverades i kategorin lejda medan rymningen i kategorin lagskrivna knektar gick upp något. Rymningen var också vanligare bland de lejda i den första tidsperioden 1660-65 än hos de vanliga knektarna men denna skillnad planade ut under den andra perioden, 1669-74. När det gäller lejarnas handlingsmönster så fann undersökningen att de skulle kunna ha agerat utifrån en möjlig underliggande mentalitet starkt präglad av överordning och utdefiniering av de kategorier som borde ha varit knektar istället för bönderna. Samt att lejarna kanske mer reagerade på lejningsmönstrets förändring än på att ett antal bönder fick bli knektar. Slutresultatet är att det under tidsperioden kan ha pågått en liten mentalitetsförskjutningsprocess där de lejda i allt högre grad, mer eller mindre frivilligt, valde en strategi av anpassning till sitt uppdrag och att lejarna gick från en anpassningsprocess mot ett allt smidigare lejningsmönster till en momentan protest mot att detta inte fungerade. En protest som kan ha blottlagt hur de såg på sin egen identitet och vilken identitet de tillskrev de lejda. Deras egen identitet kan enligt den tolkningen av resultaten vara de självskrivet knektbefriade medan de lejdas identitet som social kategori per definition kan ha varit den självskrivne knekten. Denna tillskrivna identitet kan utifrån den möjliga tolkningen av resultaten utifrån rymningsfrekvensen även till viss grad ha börjat att aktivt eller passivt anammats av de lejda som kollektiv. Undersökningen kan möjligen hypotetiskt styrka att den i forskningen beskrivna sociala stratifieringen i en särskild soldatklass och en överordnad bondeelit även kan ha pågått i detta undersökningsområde under den undersökta perioden.

The main purpose of this thesis is to analyze the behavior among political parties in the Swedish parliament in the debates on foreign policy from year 2000 to year 2015. The aim is to find out if and how much the parties have politicized the topic of Sweden’s standpoint towards the military non-alignment that has characterized the country’s foreign politics throughout the years. The aim was also to see if turbulence in the international sphere has led to a tendency among the parties to keep a more unanimous debate about Sweden’s military non-alignment for reasons that stem from the interest of maintaining national security. The analysis did not show that parties politicized this political area to a greater extent during this period, but rather kept a low profile in these matters. However, this analyze indicates that parties tend to bring up the topic to a higher degree right after a conflict in Sweden’s surrounding area has occurred. There are therefore reasons to reevaluate the theory that says that parties tend to stick together when international turbulence occurs, as the result of this analyze rather shows a higher level of politicization in the debates on foreign policy during these times.

This thesis presents a comparison of export support systems in the Czech Republic and the United States of America. The emphasis is put mainly on functioning of the system of state-supported export finance and subsequent presentation of two types of export credit institutions - Czech Export Bank, plc. and Export and Import Bank of the United States. Both institutions are described in the theoretical part. In the practical part the theoretical knowledge is applied in a fictional business case.

With the growth of the internet, distributed systems have become increasingly important in order to provide more available and scalable applications. Con- sensus is a fundamental problem in distributed systems where multiple pro- cesses have to agree on the same proposed value in the presence of partial failures. Distributed consensus allows for building various applications such as lock services, configuration manager services or distributed databases.Two well-known consensus algorithms for building distributed logs are Multi-Paxos and Raft. Multi-Paxos was published almost three decades before Raft and gained a lot of popularity. However, critics of Multi-Paxos consider it difficult to understand. Raft was therefore published with the motivation of being an easily understood consensus algorithm. The Raft algorithm shares similar characteristics with a practical version of Multi-Paxos called Leader- based Sequence Paxos. However, the algorithms differ in important aspects such as leader election and reconfiguration.Existing work mainly compares Multi-Paxos and Raft in theory, but there is a lack of performance comparisons in practice. Hence, prototypes of Leader- based Sequence Paxos and Raft have been designed and implemented in this thesis. The prototypes were implemented using the Rust programming lan- guage and the message-passing framework Kompact and then benchmarked in real-world scenarios to compare the performance of Leader-based Sequence Paxos and Raft.The results show that Leader-based Sequence Paxos and Raft have simi- lar performance in geographically distributed deployments. However, the un- predictable leader election in Raft could greatly affect the performance if the elected leader is in an undesired location. In our experiments, the location of the Raft leader affected the average throughput by up to 35%. Furthermore, the results indicate that implementation details could have a significant impact on performance even in the parts where the algorithms are similar. By batch- ing messages more efficiently, Leader-based Sequence Paxos achieved up to 17% higher average throughput than Raft. / Med tillväxten av internet har distribuerade system blivit allt mer viktiga för att bygga mer tillgängliga och skalbara applikationer. Konsensus är ett funda- mentalt problem i distribuerade system där flera processer ska komma överens om samma föreslagna värde, samtidigt som partiella fel kan ske. Distribuerad konsensus kan appliceras till olika användningsomården som låstjänster, kon- figurationshanterare och distribuerade databaser.Två välkända konsensusalgoritmer för att bygga distribuerade loggar är Multi-Paxos och Raft. Multi-Paxos publicerades nästintill tre årtionden före Raft och blev populär. Men kritiker av Multi-Paxos anser att algoritmen är svår att förstå. Av denna anledning publicerades Raft med motivationen att vara en konsensusalgoritm som är enkel att förstå. Raft delar likheter med Leader- based Sequence Paxos, en praktisk version av Multi-Paxos. Dock skiljer sig algoritmerna i viktiga aspekter som leaderval och rekonfigurering.Befintliga arbeten jämför i huvudsak Multi-Paxos och Raft i teorin, men det saknas jämförelse av prestandan i praktiken. Av denna anledning har pro- totyper av Leader-based Sequence Paxos och Raft blivit designade och imple- menterade i denna avhandling. Dessa prototyper implementerades i program- meringsspråket Rust och message-passing ramverket Kompact, som sedan tes- tades i verkliga situationer för att jämföra Leader-based Sequence Paxos och Raft.Resultaten visar att Leader-based Sequence Paxos och Raft har liknande prestanda i geografiskt distribuerade sammanhang. Dock kan det oförutsäga- bara ledarvalet i Raft påverka prestandan avsevärt ifall den valde ledaren befin- ner sig på en oönskad plats. I våra experiment påverkade Raft ledarens plats den genomsnittliga kapaciteten med upp till 35%. Resultaten visar även att implementationsdetaljer kan ha en signifikant effekt på prestandan även i de delar där algoritmerna är liknande. Genom att sammanfoga meddelanden mer effektivt uppnådde Leader-based Sequence Paxos 17% högre genomsnittlig kapacitet än Raft.

Purpose - The purpose of the current study was to gain a broader understanding of corporate sustainability strategy formulation and implementation in multi-business organizations. Specifically, regarding how to succeed with efficiency, alignment and consensus across strategic levels. Method - The study was conducted through a single case study in a multi-business organization operating in the defense sector globally. A qualitative method with 18 semi-structured interviews to collect data was used to gain a broad contextual understanding of the research questions. The data was inductively analyzed through thematic analysis. Findings - The primary findings of the study are 18 themes of drivers and challenges for successfully formulating and implementing corporate sustainability strategies in multi-business organizations. Considering the drivers and challenges, distinctions between the strategic levels were outlined, and predominantly indicated that the role of the corporate level enables the success. Additionally, a visual understanding of four contradictions that needs to be managed by the corporate level was provided - autonomy and compliance, cooperation and competition, exploitation and exploration, communication bottom-up and top-down. Theoretical and practical implications - The study has contributed theoretically by increasing the knowledge regarding drivers and challenges for formulation and implementation of corporate sustainability strategies in multi-business organizations. Further, the study contributes with managerial support by illustrating distinctions of the key drivers and challenges between the strategic levels, and by visualizing the strategic contradictions that needs to be balanced by the corporate level, to manage corporate sustainability strategies in multi-business organizations successfully. Limitations &amp; Future research - The research concerned the strategic management process, with a focus on the internal organization, whereas the findings revealed the significance of incorporating an external perspective. Thus, future research could further investigate the exchange with external stakeholders. Moreover, this research was limited by being a single case study, and in future research it would be interesting to investigate other industries. / Syfte – Syftet med den här studien var att öka förståelsen kring formulering och implementering av hållbarhetsstrategier i fler-företagsorganisationer. Specifikt gällande hur man lyckas med effektivitet, en gemensam inriktning och konsensus, genom de strategiska nivåerna av ett sådant företag. Metod – Studien har genomförts som en fallstudie på en fler-företagsorganisation inom försvarsindustrin, som finns globalt över hela världen. En kvalitativ metod med 18 semi-strukturerade intervjuer för att samla in data användes för att öka den kontextuella förståelsen av forskningsfrågorna. Den insamlade informationen var sedan induktivt analyserad genom tematisk analys. Resultat – Resultatet av studien var primärt 18 teman av drivkrafter och utmaningar för att framgångsrikt lyckas med hållbarhetsstrategier i fler-företagsorganisationer. Gällande drivkrafterna och utmaningarna har också skillnader mellan de strategiska nivåerna blivit överskådliga, vilka tydligt visar på att företagsnivån spelar den mest avgörande rollen för att lyckas. Dessutom har en visuell förståelse för fyra strategiska motsägelser som behöver hanteras av företagsnivån blivit tillhandahållen – autonomi och efterlevnad, samarbete och tävlan, kortsiktighet och långsiktighet, kommunikation nerifrån-och-upp och uppifrån-och-ner.  Teoretiskt och praktiskt bidrag – Studien har bidragit teoretiskt genom att öka kunskapen kring drivkrafter och utmaningar för formulering och implementering av hållbarhetsstrategier i fler-företagsorganisationer. Vidare bidrar studien med praktiskt stöd genom att illustrera skillnader mellan de framträdande drivkrafterna och utmaningarna mellan dom strategiska nivåerna, och genom att visualisera de strategiska motsägelserna som behöver balanseras av företagsnivån, för att lyckas med hållbarhetsstrategier i fler-företagsorganisationer. Begränsningar och framtida forskning – Studien hade ett fokus på den interna organisationen gällande den strategiska lednings processen, men resultatet visade på att ett externt perspektiv också är högst relevant. Så, framtida forskning skulle vidare kunna undersöka utbytet med externa intressenter. Dessutom så har den här studien blivit begränsad av att vara en fallstudie på endast ett företag, framtida forskning skulle kunna vidare undersöka andra industrier.

In accordance with its main goal, the main thesis shows which published data and indicators contemporary financial markets use to assess the state of major economies and forecast their short-term future development. Using Bloomberg as the primary source, the thesis provides a detailed analysis of the indicators and surveys sought by finance professionals when assessing the performance of the economy in the United States, the euro-zone (with emphasis on Germany) and, in the context of the impact on the global economy and markets, in China and Japan. A preliminary hypothesis about the similarity or closeness between the theoretical view and the practical approach of financial markets has been refuted. Instead, after close scrutiny and detailed analysis, we have established that financial markets put great emphasis on forward-looking indicators and monetary policy. This emphasis was confirmed by a survey of local investors. Using expert opinion and analysis, the thesis charts an overview of select economic indicators and their over- (payrolls, consumer sentiment) or undervaluation (regional Fed activity indexes, CFNAI).

This thesis deals with the support of export and export financing, with a focus on international regulation of this area, namely the Consesus OECD, i.e. the Arrangement on Officially Supported Export Credits. The paper describes the general background of this Arrangement and its requirements on the financial terms of provided export credits. The above mentioned is demonstrated on the concrete practice in the Czech Republic. The paper includes a detailed overview of the institutional framework of official support of export credits and the most important export credits parameters are illustrated by concise indicative offer of export financing. This thesis also summarizes the process and possible outcomes of current negotiations concerning the Consensus OECD and possible future cooperation with non-participant countries.

Decentralized autonomous organizations, or DAOs, are spoken highly of in cryptocurrency spaces as a new way of organizing capital and labor. The basic concept is an organization with a shared vision or goal, where the participants and/or outside stakeholders own tokens that grant governing rights over resources through smart contracts. The smart contract usage allows the organization to govern resources without relying on any trusted third parties such as governments, banks, companies or other entities, at least in theory. It also allows the governing of resources without a legal entity. As the name suggests, DAOs have a large focus on decentralization, which raises the issue of how it moves in the right direction. Management control offers suggestions for how traditional organizations move in the right, or intended, direction, and this report tries to apply theory from that field to the DAO organization type. The purpose of this report is to investigate, describe and analyze how management control systems are used within DAOs. The report is an interpretive multiple case study, which gathers data from interviews, observations and a literature study. The data is analyzed by primarily using Malmi and Brown (2008), Olve and Nilsson (2018) and Simons (1994) to filter and identify management control systems. This report investigates three DAOs, DXdao, Index Coop and ENS DAO, that attempts to answer the question of how they use management control. DXdao develops products for the blockchain ecosystem, Index Coop creates index fund-like products that bundle together blockchain based assets and ENS DAO owns and furthers a product that lets users claim names on the Ethereum blockchain to be used as URLs, usernames or for other causes. The report identifies that many management control systems, such as budget, planing and values, are used in similar ways as in traditional companies. While some other systems such as rewards and compensation, and governance structure seem to have unique aspects to them though the use of tokens for compensation, and a governance process through blockchain based voting. Furthermore, the report identifies the different definition of Decentralization between the management control field and the blockchain industry. Where the blockchain industry focus on the distribution of decision-making and control, whereas in Management Controlthe focus is on the division of responsibility to managers. The report concludes that one can view decentralization as a position on a scale, between complete individual decision making to a completely collective decision-making, where most DAOs lay in between these two extremes.