Min forskning tog sin utgångspunkt i övertygelsen om att det finns en maktdistans i samtliga samhällen och att det har funnits genom alla tider. Från de mest uråldriga stammarna till dagens moderna samhälle. Problemformulering På vilket sätt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom ICA, distributionsenheten Stockholm? byggde på att ämnet var intressant när det diskuteras offensivt kvalitetsutveckling inom organisationen. Några av hörnstenarna i den offensiva kvalitetsutvecklingen är ett engagerat ledarskap och att skapa förutsättningar för delaktighet. Även organisationens egna kärnvärden som cheferna ska arbeta efter går att koppla till den offensiva kvalitetsutvecklingen. För att få fram ett underlag för forskningen utgick studien ifrån Hofstedes huvudfrågor som han använde när han studerade dimensionen maktdistans. Huvudfrågorna som användes i studien var; Hur ofta upplever Du att anställda är rädda för att uttrycka missnöje med sin chef? Hur upplever Du att din närmsta chef faktiskt fattar sina beslut? På vilket sätt att fatta beslut skulle Du föredra hos din närmsta chef? Syftet med forskningen var att kartlägga på vilket sätt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom processen expedition. Resultatet av forskningen ska användas för att sprida kunskapen kring ledarskap och maktdistans, inom organisationen. Studien genomfördes enligt Tonnquist projektmodell och mallar. Hela uppsatsen var uppbyggd som ett projekt med fyra olika steg; förstudie, planering, genomförande och ett avslutande. Studien genomfördes utifrån den kvantitativa designen och metoden surveyundersökning (pappersenkät). Dataanalyseringen skedde efter en sammanställning av enkäterna som gjordes enligt Likert-skalan. Det som var intressant i analyseringen var att hitta medelvärdet på de olika frågorna som ställdes. Slutsatsen av studien blev att det fanns tendenser att: Det fanns individer som upplevde att det fanns kollegor som var rädda för att uttrycka sitt missnöje till sin närmsta chef. Nästan hälften av respondenterna upplevde att deras närmsta chef fattar beslut i demokratisk ledarstil. De flesta önskade att deras närmsta chef skulle använda en demokratisk ledarstil. När det gällde själva slutsatsen på problemformuleringen; var tendensen att det fanns ett engagemang bland respondenterna och att maktdistansen inte upplevdes som stor inom organisationen. Att maktdistansen inte upplevdes som stor är positivt när det gäller organisationens fortsatta arbete med offensivt kvalitetsarbete. / My research started from the conviction that there is a power distance in all societies and that it has existed throughout all times, from the most ancient tribes to the modern society of today. The problem, how can the power distance explain participation within distribution unit Stockholm, was based on the theory that the subject was interesting when it discussed proactive development within the organization. The cornerstones of the proactive development of power are a committed leadership and a desire to create conditions for employee participation. The organization’s own core values that the managers should work with can be linked to the proactive quality development. In order to provide a basis for research, the study utilized Hofstedes main questions, which he used when he studied the dimension of power distance. The main questions used in the study were: How often do you find that employees are afraid to express disagreement with their manager? How do you feel about the way that your nearest manager actually makes his decisions? Which way of making decisions would you prefer your manager to use?  The purpose of this research was to identify how power distance can explain participation in the process expedition. The results of the research will be used to provide knowledge about leadership and power distance within the organization. The study was conducted according to the Tonnquist project model and templates. The essay was constructed as a project of four different stages: feasibility study, planning, implementation and a conclusion. The study was conducted based on the quantitative design and method of survey study (paper questionnaires). Data analysis was done after a compilation of surveys conducted according to the Likert scale. The interesting part of the analysis was finding the average of the various questions posed. The conclusion of the study was that there were the following tendencies: Some individuals felt that they had colleagues who were afraid to express their discontent to their nearest manager. Nearly half of respondents felt that their immediate manager made decisions in a democratic style of leadership. Most wanted their nearest manager to use a democratic style of leadership.  When it came to the conclusion of the defined problem, the tendency was that the respondents felt involved and that power distance was not perceived as high within the organization. The fact that the power distance was not perceived as high is very positive with regard to the organization's continuation with their proactive quality work.

Uppsatsen är en kvalitativ studie av maktdistansen i den turkiska banksektorn. Syftet är att beskriva hur maktdistansen ser ut i den turkiska banksektorn. Intervjuer har genomförts med sex personer i olika positioner inom en turkisk bank. Den teoretiska utgångspunkten är Geert Hofstedes kulturdimensionsteori, mer specifikt den dimension som behandlar maktdistans. Tre egna begrepp har skapats med utgångspunkt i Hofstedes teori om maktdistans i arbetslivet. Dessa begrepp ligger till grund för operationaliseringen och intervjufrågorna baserades på dessa. Begreppen rör frågor om hierarkier, beslutsfattande och relationer. Utifrån de resultat som sedan presenteras kan maktdistansen i den undersökta banken fastslås som relativt stor och med hjälp av jämförelser med tidigare studier finner vi stöd för att maktdistansen inom den turkiska banksektorn är stor. Maktdistansen inom den turkiska banksektorn är således stor och att det är viktigt för praktiker att känna till detta om de vill etablera sig i länder med liknande kultur.

ABSTRACT   Title: the Power distance star – A study on how cultural power distance affects the business relation between Japanese and multinational companies Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Therese Elofsson and Anna Nyström Supervisor: Jens Eklinder Frick and Jonas Molin Date: 2015 - January Aim: The purpose of this study is to compile available research regarding the cultural aspect power distance, as it is being displayed and handled in business-relations between Japanese and multicultural business contacts. The culture in Japan differs from the culture in the western world and several companies testify that the Japanese market is difficult to act and expand upon. This study aims to provide explanations to these difficulties from a power distance perspective. Method: This study has compiled the theoretical knowledge and research in a model called “the Power distance Star” (Figure 1), which is created and designed for this purpose. The theoretical model has been tested empirically through qualitative interviews with businessmen from Sweden and Japan. The model contains three sequential steps in the business relationship, from the first impression to a long-term relationship, as well as two independent aspects; conflict-management and decision-making. The model forms the structure for the theoretical and empirical chapters and the results and findings are discussed in a concluding analysis. Result and Conclusions: The results show that theoretical research and empirical data conforms in most ways, though theory fails to address and mediate the importance of some of the more abstract areas, like how to communicate. Information regarding manners and habits that may seem un-academic or prosaic is often omitted from academic research, although our empirical research stresses them as crucial for business-making in Japan. The study concludes that several aspects of Japanese behavior and tradition may seem odd if one does not understand the underlying reason to why Japanese behave the way they do. Suggestions for future research: This study has not taken into account the potential biases and anomalies caused by female interaction. Thus, it would be interesting to empirically test the Power distance Star on a company where some of the interviewees are female, to see if their experiences of power distance in Japanese-related businesses differ from that of our male respondents. It would also be interesting to conduct a study on power distance from the Japanese perspective where a high level of power distance would be the outset and standard throughout the complete study. Suggestions for future research and discussions regarding present gaps in academic research are presented in the analysis. Contribution of the thesis: The contribution of this study is that it has compiled available academic research regarding power distance into a model that easily and transparently explains and addresses the importance of some prosaic actions and traditions that the Japanese have. Key words: Power distance, Japan, Communication, Culture / Sammanfattning Titel: Maktdistansstjärnan – En studie om hur kulturell maktdistans påverkar affärsrelationen mellan japanska och multinationella företag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Therese Elofsson och Anna Nyström Handledare: Jens Eklinder Frick och Jonas Molin Datum: 2015– januari Syfte: Syftet med studien har varit att sammanställa forskning rörande den kulturella aspekten maktdistans såsom den uttrycks och hanteras i affärsrelationer mellan japanska och multinationella företagsparter. Kulturen ser olika ut i Japan och västvärlden och ett flertal företag vittnar om att den japanska marknaden är svår att agera och växa på. Den här studien söker svar på anledningarna till detta utifrån ett maktdistansperspektiv. Metod: Studien har sammanställt den teoretiska forskningen i den nyskapade syntesmodellen Maktdistansstjärnan (Figur 1) vilken sedan testats empiriskt genom kvalitativa intervjuer med affärsmän från Sverige och Japan. Modellen innefattar tre sekventiella steg från första intrycket till en långsiktig relation samt två fristående aspekter, konflikthantering och beslutsfattande. Både teoretiska och empiriska data presenteras utifrån modellens struktur och sammanförs sedan i en diskussionsanalys. Resultat & slutsats: Resultatet visar att teori och empiri överensstämmer i de flesta fall, men att teorin misslyckas med att fånga upp och förmedla betydelsen av en del abstrakta och svårforskade områden som till exempel hur man kommunicerar. Information som kan anses vara trivial och vardaglig har vi inte funnit mycket akademisk forskning om, vår empiriska undersökning visar dock att kunskap om även dessa aspekter är nödvändiga vid affärer med japanska företag. Studien visar att flertalet aspekter angående japaners beteende och traditioner kan uppfattas som ologiska och udda om man inte har kunskap om dess bakomliggande innebörd. Förslag till fortsatt forskning: Den här studien har inte tagit hänsyn till eventuella kvinnliga bias och skillnader vilket innebär att forskning rörande hur kvinnor upplever maktdistans i affärer med Japan vore intressant att studera. Vidare skulle det vara möjligt att studera maktdistans mellan japaner och västerlänningar ur ett omvänt perspektiv, det vill säga med det japanska tankesättet som utgångspunkt. Ytterligare förslag på vidarestudier och forskningshål diskuteras i analysen. Uppsatsens bidrag: Studies bidrag är att den sammanställt forskningen rörande maktdistans i en lättöverskådlig modell samt att den förklarar och belyser vikten av en del vardagliga handlingar och traditioner som japaner har.   Nyckelord: Maktdistans, Japan, Kommunikation, Kultur

I denna studie undersöks vilken inverkan kulturskillnader har på kunskapsöverföringsprocessen över nationsgränser i mindre svenska företag. Detta görs genom en fallstudie av det svenska elektronikföretaget CrossControl, som nyligen startat en fabrik i Malaysia. Efter att ha observerat att det finns viss problematik med att bli ett multinationellt företag så såg vi ett behov av att undersöka om några av de många hinder som finns vad gäller kunskapsöverföring kan kopplas till kulturella skillnader. Ett antal nyckelpersoner inom företaget har intervjuats gällande kunskapsöverföring i företaget och kulturskillnader länderna emellan. Den insamlade datan har sedan analyserats för att se hur de kulturella skillnaderna påverkar kunskapsöverföringen. Datan har även analyserats utifrån resultat från studier som tidigare är gjorda inom området. Studien visar att den mest markanta skillnaden mellan Sverige och Malaysia, ur ett kulturellt perspektiv, är den stora skillnaden i maktdistans. Slutsatsen är att skillnaden i maktdistans har störst inverkan på kunskapsöverföringen mellan de två länderna.

<p>The most recent couple of years the boundaries of the world have been erased and we have come to live in a more global environment. It has been even more evident since the European Union has got a more prominent role in the society. It appears as obvious for most of us that we live in a changeable time and that a new, global perspective has been developed. Companies have to focus on the effect globalization and differences in culture have, to be competitive in the market today. Because of that business managers more often can come to work in other countries than their country of origin, it becomes interesting whether these managers adapt their management style or if they continue to work the same way as they did in their native country.</p><p>This thesis aims to investigate if business managers with a foreign background bring along their national culture when managing a company in Sweden. Further more we want to revise which these factors could be and in what way they affect the leadership in a different country than the country of origin.</p><p>To answer our purpose we have carried out a survey in four French companies in Sweden which are led by a French leader. With these leaders we have performed draught interviews and we have also sent out a questionnaire to two co-workers in each company. We have got an insight in the national distinctive features that characterize the respective culture by going through theories about stereotyped Swedish and French management styles. Besides that, theories about organisational culture have been studied from different perspectives.</p><p>After we analyzed our empirical data against chosen theories we have been able to draw conclusions to answer our purpose. From the survey it emerged that leadership in different cultures can be problematic if certain adaptation to the host country does not occur. It also came to light that what the managers bring from their national culture is a sort of French base structure regarding how the company is led generally.</p> / <p>Ces dernières années, les frontières nationales sont devenues de plus en plus floues, et nous vivons aujourd’hui dans un environnement de plus en plus global. Ce phénomène est devenu encore plus évident depuis que l’importance de l’Union Européenne dans notre société s’accentue. La plupart de nous voient le fait de vivre dans une ère changeable, comme un fait évident, et nous voyons apparaître une nouvelle perspective globale. Les entreprises doivent par conséquent être attentives aux effets de la globalisation et des différences culturelles pour pouvoir être compétitives sur le marché d’aujourd’hui. Puisque les leaders d’entreprises peuvent être amenés à travailler dans d’autres pays que leurs pays d’origine, il est intéressant de voir s’ils adaptent leur manière de diriger l’entreprise ou s’ils continuent de travailler de la même manière que dans leurs pays natal.</p><p>Ce mémoire vise à examiner si un leader d’entreprise étranger apporte des éléments de sa culture nationale lorsqu’il dirige une entreprise en Suède. Nous voulons pour cette raison examiner quels peuvent être ces éléments et de quelle(s) manière(s) ils influencent le leadership dans un autre pays que leur pays natal.</p><p>En vue de répondre à notre objectif avec ce dossier, nous avons effectué une recherche sur quatre entreprises françaises en Suède, dirigées par un leader d’origine française. Nous avons effectué une entrevue avec chaque leader et avons en plus de cela distribué une enquête à deux employés de chaque entreprise. En analysant des théories sur les styles de leadership propre à la Suède et à la France, nous avons eu un aperçu des caractéristiques nationales qui marquent les deux cultures. Nous avons ensuite étudié différentes théories sur la culture de l’organisation sous plusieurs angles.</p><p>Après avoir étudié les données qui portent sur nos entrevues et nos enquêtes, et les avoir comparées aux théories choisies, nous avons pu en tirer les conclusions suivantes. Il s’est montré que des problèmes peuvent apparaître dans le leadership dans d’autres cultures si aucune adaptation à la nouvelle culture ne se fait. Il s’est également avéré que le principal élément que les leaders emportent de leurs propres cultures nationales est une sorte de structure de base qui porte sur la manière générale de diriger l’entreprise.</p> / <p>De senaste åren har världens gränser suddats ut och vi har kommit att leva i en alltmer global omgivning. Det har blivit än mer påtagligt sedan EU har fått en i högre grad framträdande roll i samhället. Det framstår som självklart för de allra flesta att vi lever i en föränderlig tid och att ett nytt globalt perspektiv vuxit fram. Företag måste fokusera på den effekt globalisering och kulturskillnader har för att kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden idag. I och med att företagsledare allt oftare kan komma att jobba i andra länder än deras ursprungsland blir det då intressant huruvida dessa ledare anpassar sin ledarstil eller om de fortsätter att arbeta på samma sätt som i deras hemland.</p><p>Uppsatsen syftar till att undersöka om en företagsledare med utländsk bakgrund för med sig sin nationella kultur vid styrning av ett företag i Sverige. Vidare vill vi granska vilka dessa faktorer skulle kunna vara och på vilket sätt de påverkar ledarskapet i ett annat land än hemlandet.</p><p>För att besvara vårt syfte har vi genomfört en undersökning på fyra franska företag i Sverige som leds av en fransk ledare. Med dessa ledare har djupgående intervjuer utförts och vi har även skickat ut enkätfrågor till två medarbetare på respektive företag. Genom att sedan studera teorier om stereotypa svenska och franska ledarstilar har vi fått en inblick i de nationella särdrag som präglar respektive kultur. Därtill har sedan teorier om organisationskultur studerats ur olika perspektiv.</p><p>Efter att ha analyserat våra empiriska data mot valda teorier har vi kunnat dra följande slutsatser för att besvara vårt syfte. Från vår undersökning framkom det att ledarskap i andra kulturer kan vara problematiskt om inte viss anpassning till värdlandet sker. Det visade sig även att det som ledarna för med sig från sin nationella kultur är en slags fransk grundstruktur som handlar om hur företaget ska styras generellt.</p>

The most recent couple of years the boundaries of the world have been erased and we have come to live in a more global environment. It has been even more evident since the European Union has got a more prominent role in the society. It appears as obvious for most of us that we live in a changeable time and that a new, global perspective has been developed. Companies have to focus on the effect globalization and differences in culture have, to be competitive in the market today. Because of that business managers more often can come to work in other countries than their country of origin, it becomes interesting whether these managers adapt their management style or if they continue to work the same way as they did in their native country. This thesis aims to investigate if business managers with a foreign background bring along their national culture when managing a company in Sweden. Further more we want to revise which these factors could be and in what way they affect the leadership in a different country than the country of origin. To answer our purpose we have carried out a survey in four French companies in Sweden which are led by a French leader. With these leaders we have performed draught interviews and we have also sent out a questionnaire to two co-workers in each company. We have got an insight in the national distinctive features that characterize the respective culture by going through theories about stereotyped Swedish and French management styles. Besides that, theories about organisational culture have been studied from different perspectives. After we analyzed our empirical data against chosen theories we have been able to draw conclusions to answer our purpose. From the survey it emerged that leadership in different cultures can be problematic if certain adaptation to the host country does not occur. It also came to light that what the managers bring from their national culture is a sort of French base structure regarding how the company is led generally. / Ces dernières années, les frontières nationales sont devenues de plus en plus floues, et nous vivons aujourd’hui dans un environnement de plus en plus global. Ce phénomène est devenu encore plus évident depuis que l’importance de l’Union Européenne dans notre société s’accentue. La plupart de nous voient le fait de vivre dans une ère changeable, comme un fait évident, et nous voyons apparaître une nouvelle perspective globale. Les entreprises doivent par conséquent être attentives aux effets de la globalisation et des différences culturelles pour pouvoir être compétitives sur le marché d’aujourd’hui. Puisque les leaders d’entreprises peuvent être amenés à travailler dans d’autres pays que leurs pays d’origine, il est intéressant de voir s’ils adaptent leur manière de diriger l’entreprise ou s’ils continuent de travailler de la même manière que dans leurs pays natal. Ce mémoire vise à examiner si un leader d’entreprise étranger apporte des éléments de sa culture nationale lorsqu’il dirige une entreprise en Suède. Nous voulons pour cette raison examiner quels peuvent être ces éléments et de quelle(s) manière(s) ils influencent le leadership dans un autre pays que leur pays natal. En vue de répondre à notre objectif avec ce dossier, nous avons effectué une recherche sur quatre entreprises françaises en Suède, dirigées par un leader d’origine française. Nous avons effectué une entrevue avec chaque leader et avons en plus de cela distribué une enquête à deux employés de chaque entreprise. En analysant des théories sur les styles de leadership propre à la Suède et à la France, nous avons eu un aperçu des caractéristiques nationales qui marquent les deux cultures. Nous avons ensuite étudié différentes théories sur la culture de l’organisation sous plusieurs angles. Après avoir étudié les données qui portent sur nos entrevues et nos enquêtes, et les avoir comparées aux théories choisies, nous avons pu en tirer les conclusions suivantes. Il s’est montré que des problèmes peuvent apparaître dans le leadership dans d’autres cultures si aucune adaptation à la nouvelle culture ne se fait. Il s’est également avéré que le principal élément que les leaders emportent de leurs propres cultures nationales est une sorte de structure de base qui porte sur la manière générale de diriger l’entreprise. / De senaste åren har världens gränser suddats ut och vi har kommit att leva i en alltmer global omgivning. Det har blivit än mer påtagligt sedan EU har fått en i högre grad framträdande roll i samhället. Det framstår som självklart för de allra flesta att vi lever i en föränderlig tid och att ett nytt globalt perspektiv vuxit fram. Företag måste fokusera på den effekt globalisering och kulturskillnader har för att kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden idag. I och med att företagsledare allt oftare kan komma att jobba i andra länder än deras ursprungsland blir det då intressant huruvida dessa ledare anpassar sin ledarstil eller om de fortsätter att arbeta på samma sätt som i deras hemland. Uppsatsen syftar till att undersöka om en företagsledare med utländsk bakgrund för med sig sin nationella kultur vid styrning av ett företag i Sverige. Vidare vill vi granska vilka dessa faktorer skulle kunna vara och på vilket sätt de påverkar ledarskapet i ett annat land än hemlandet. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en undersökning på fyra franska företag i Sverige som leds av en fransk ledare. Med dessa ledare har djupgående intervjuer utförts och vi har även skickat ut enkätfrågor till två medarbetare på respektive företag. Genom att sedan studera teorier om stereotypa svenska och franska ledarstilar har vi fått en inblick i de nationella särdrag som präglar respektive kultur. Därtill har sedan teorier om organisationskultur studerats ur olika perspektiv. Efter att ha analyserat våra empiriska data mot valda teorier har vi kunnat dra följande slutsatser för att besvara vårt syfte. Från vår undersökning framkom det att ledarskap i andra kulturer kan vara problematiskt om inte viss anpassning till värdlandet sker. Det visade sig även att det som ledarna för med sig från sin nationella kultur är en slags fransk grundstruktur som handlar om hur företaget ska styras generellt.

Att arbeta ombord på fartyg innebär ofta att man måste leva och samarbeta med människor från andra länder som har en annan kultur och andra värderingar. Med en besättning där flera kulturer finns närvarande kan detta påverka arbetet såväl som det sociala umgänget ombord. Svenska fartygsbefäl som jobbar med filippinskt manskap har upplevt denna interaktion. I denna studie undersöktes fartygsbefälens upplevelse om den maktdistans som finns mellan dem själva och det svenska respektive filippinska manskapet och hur denna distans påverkar livet ombord. Studien genomfördes med personliga intervjuer med sex informanter för att ge en djupare och mer ingående bild av deras åsikter och upplevelser ombord. Under arbetet framkom det att det var en stor skillnad i maktdistans mellan dem som svenskt fartygsbefäl och svenskt respektive filippinskt manskap. Det var en gemensam upplevelse av informanterna att det skedde en förändring i tankesättet hos det filippinska manskapet med ökad erfarenhet av svenska fartygsbefäl. Det upplevdes som att de hade anammat en mer svensk förhållningssätt. / Working on board ships today often means that you have to live and work with people from other countries that have different cultures and values. With a crew where several cultures are present, the work as well as the social life on board is affected, Swedish officers who work with Filipino crew have experienced this interaction. This study examined the officers' views and experience of the power distance that exists between the Swedes and Filipinos and how this affects the life on board. A semi-structured interview was used with six informants, to provide a wider and more detailed picture of the opinions and experiences on board. During the interviews the informants gave the opinion that the power distance between the Swedish officers and the Filipino deck crew was bigger than between them and the Swedish deck crew. It was a common experience that when the Filipino deck crew had worked with Swedish officers during an extensive time they often adapted themselves to Swedish approach.

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar på att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort från den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstått som framgångsrik. I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa är maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hänt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förändrats efter införandet av New public management med hjälp av de centrala dragen. Vi har valt att begränsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgått ifrån är den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management. Vi har utfört en kvalitativ tvärsnittsanalys där vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet på förskolan. Denna uppsats avser att visa i vilken mån de tre centrala dragen i den svenska ledarskapsmodellen har förändrats och på vilket sätt. Resultatet vi fann är att den låga maktdistansen har blivit hög och i samband med detta har även delaktighet och konsensus påverkats negativt. Slutsatsen som dragits är att vi rör oss bort från den svenska ledarskapsmodellen.

Denna studie behandlar fenomenet anpassning av internationell marknadskommunikation. Tidigare studier har visat på att en anpassning av marknadsföring bör göras, speciellt gällande marknadskommunikation (Mooij, 2004). Samtidigt tas inte kulturteorier i beaktning när man studerar internationell marknadsföring, vilket vi tycker är oroväckande. I samband med denna studie har vi varit i kontakt med flera företag som berättar att de vill skapa marknadsföring som fungerar globalt, men att de inte vill anpassa sin marknadsföring. Vi tycker att det är av värde att studera anpassning av reklambudskap och hur kulturella aspekter speglas, då detta är av värde såväl för forskare som näringsliv.  Vår frågeställning är vilket samband mellan interkulturell anpassning av reklambudskap och Hofstedes Kulturella dimensioner kan ses?  Vår teoretiska grund består av definitioner som rör ämnena vi berör samt Hofstedes (2010) kulturella dimensioner, som ligger till grund för operationalisering och analys.  Detta är en kvalitativ fallstudie av IKEAs katalog för vår 2015. Kärnan i vår metod är djupgående analyser med hjälp av semiotik, där vi har studerat reklambudskap för samma produkt från länderna: Australien, Dominikanska Republiken, Japan, Kina samt USA. Därefter har vi analyserat detta material med hjälp av vår teoretiska grund och kunnat dra slutsatserna att: Man i anpassning av reklambudskap internationellt kan se ett samband till de kulturella dimensionerna, men att vissa speglas tydligare än andra. Vi har kommit fram till att anpassning till femininet, högt osäkerhetsundvikande och eftergivenhet kan användas i båda polerna, då vi anser att dessa justeringar inte har en negativ inverkan om de finns i reklambudskap och kan därför vara en bra grund. Därav kan vi dra slutsatsen att dessa anpassningar kan vara genomgående och att man kompletterar med anpassningar till motpolerna till dessa samt de övriga dimensionerna.

När sjömän från olika länder arbetar tillsammans finns alltid risk för missförstånd. Detta påverkar säkerheten ombord på fartyg. Syftet med studien var att utreda om det finns någon ökad säkerhetsrisk på fartyg då den kulturella aspekten hög maktdistans hamnar i konflikt med högt säkerhetstänk. Detta gjordes med en systematisk litteraturstudie med inriktning på kvalitativ forskningsmetod. Resultateten visar att nationell kultur starkt påverkar till mänskliga fel, även däcksbefäls säkerhetsbeteenden. Vidare så visar studien att befälhavares ledarskap har en stor påverkan på däcksbefälens säkerhetsbeteende och säkerhetsattityder. Auktoritära, respektlöst och oärligt ledarskap är inget bra för däcksbefäl från länder med hög maktdistans, ej heller för multinationella däcksbefäl som arbetar tillsammans. Dessutom visar studien att Crew Resource Management inte alltid fungerar på däcksbefäl från länder med hög maktdistans. / When seamen from different countries work together there is always a risk of misunderstanding. This affects safety aboard ships. The purpose of this study was to investigate whether there is any increased safety risk to ships where the cultural aspect high power distance conflicts with high safety approach. This was done with a systematic literature study with focus on qualitative research methodology. The result shows that national culture strongly influences human error, including safety behaviors. Furthermore, the study shows that masters leadership has a major impact on the deck officer's safety behavior and safety attitudes. Authoritarian, disrespectful and dishonest leadership is not beneficial for deck officers from countries with high power distances, nor for multinational deck officers working together. In addition, the study shows that Crew Resource Management does not always work on deck officers from countries with high power distances.