Konkurrensen för att synas på marknaden blir allt hårdare och metoderna för att sticka ut frånmängden blir mer och mer drastiska. Det blir viktigare för de olika företagen på marknaden attdra till sig uppmärksamheten till tänkbara konsumenter för att kunna öka försäljningen ochdärmed även lönsamheten. Ett sätt att skapa intresse på är att använda marknadskommunikationför att göra människor uppmärksamma på ett bestämt förmål eller varumärke. Metoderna somanvänds med avseende att skapa uppmärksamhet kan anses vara opassande att använda imarknadskommunikation, vad gäller stötande eller diskriminerande marknadsföring.I dagens samhälle kan det verka som om det inte finns några gränser för vad som anses varalämpligt att använda i marknadsföringssyfte. Vi har valt att undersöka vilken effekt denna typ avmarknadskommunikation har på unga konsumenter i vår uppsats. För att få svar påproblemställningen visade vi sex reklambilder som vi ansåg vara stötande eller diskriminerandeför en fokusgrupp med fem deltagare i åldrarna 20-25.Syftet med uppsatsen är att ta reda på och beskriva hur marknadsföringens etik och moralpåverkar kunderna. Vi vill undersöka hur långt en marknadsförare kan eller bör gå för att fångakunders uppmärksamhet och få kunderna att komma ihåg reklambudskapen. Vi granskar dettautifrån kunders perspektiv.Uppsatsen visade att konsumenterna ansåg att reklambilderna inte var lämpliga att använda imarknadsföring. Reklambilderna bidrog till att skapa en viss frustation och avsky gentemotföretaget. Samt att konsumenterna inte ville skapa någon kontakt med företaget somreklambilderna representerade, i form av till exempel ett köp.

<p>Konkurrensen för att synas på marknaden blir allt hårdare och metoderna för att sticka ut frånmängden blir mer och mer drastiska. Det blir viktigare för de olika företagen på marknaden attdra till sig uppmärksamheten till tänkbara konsumenter för att kunna öka försäljningen ochdärmed även lönsamheten. Ett sätt att skapa intresse på är att använda marknadskommunikationför att göra människor uppmärksamma på ett bestämt förmål eller varumärke. Metoderna somanvänds med avseende att skapa uppmärksamhet kan anses vara opassande att använda imarknadskommunikation, vad gäller stötande eller diskriminerande marknadsföring.I dagens samhälle kan det verka som om det inte finns några gränser för vad som anses varalämpligt att använda i marknadsföringssyfte. Vi har valt att undersöka vilken effekt denna typ avmarknadskommunikation har på unga konsumenter i vår uppsats. För att få svar påproblemställningen visade vi sex reklambilder som vi ansåg vara stötande eller diskriminerandeför en fokusgrupp med fem deltagare i åldrarna 20-25.Syftet med uppsatsen är att ta reda på och beskriva hur marknadsföringens etik och moralpåverkar kunderna. Vi vill undersöka hur långt en marknadsförare kan eller bör gå för att fångakunders uppmärksamhet och få kunderna att komma ihåg reklambudskapen. Vi granskar dettautifrån kunders perspektiv.Uppsatsen visade att konsumenterna ansåg att reklambilderna inte var lämpliga att använda imarknadsföring. Reklambilderna bidrog till att skapa en viss frustation och avsky gentemotföretaget. Samt att konsumenterna inte ville skapa någon kontakt med företaget somreklambilderna representerade, i form av till exempel ett köp.</p>

En ständig konkurrens har gjort att det för företag gäller att utforma marknadsföring som uppmärksammas mer än andras, vilket medfört att de improviserar och ibland går över etiska riktlinjer. Könsdiskriminerande inslag är ett resultat av dessa improvisationer och det har ur samhällsperspektiv bidragit till ökat våld och en negativ syn på dagens idealkropp, samtidigt som det ur ett företagsperspektiv kan leda till att en negativ attityd skapas till marknadsföringen. På grund av dessa problem är det av stor betydelse för företag att anpassa sin marknadsföring efter konsumenters reaktioner, genom att lyssna på dem kan det nämligen utformas marknadsföring som är positiv för både företag och konsumenter.   Med syftet att undersöka hur unga konsumenter i åldrar mellan 18 och 25 år reagerar på könsdiskriminerande inslag i reklamfilmer, genomfördes två öppna gruppintervjuer med fem respektive åtta konsumenter. Av intresse var inte endast konsumenters reaktioner, utan även vilka följder inslagen kan få för de företag som använder dem i sin kommunikation. Som teoretisk grund för uppsatsen finns information om vad som framkommit under tidigare undersökningar av hur konsumenter reagerat på könsdiskriminerande inslag, men även vad det är för regler som gäller vid användning av inslagen samt hur konsumenter uppmärksammar den marknadsföring de exponeras för. Makro- och mikromålkedjorna används även, för att kunskap ska fås angående hur företag bör fastlägga kommunikationssatsningar för att lyckas med dem.   Undersökningen visar att de unga konsumenterna inte anser att det är lämpligt att använda sig av könsdiskriminerande inslag i sin marknadsföring. Stor skillnad kan ses på reaktioner vad gäller sexistisk respektive schabloniserande marknadsföring, då de blir mycket starkare vid sexistiska reklamfilmer där ohälsosamma ideal används för att öka försäljningen. Det kan konstateras att användningen på kort sikt straffar sig för företag då konsumenter ogillar reklamfilmen, men även på lång sikt då det resulterar i försämrat varumärke. På grund av de negativa påföljder könsdiskriminerande inslag resulterar i kan det rekommenderas till företag att inte använda sig av dem, utan andra marknadsföringsknep bör hittas för att fånga uppmärksamhet. Om företag trots allt behöver använda sig av sexistiska inslag bör det samband som finns mellan produkt och modell framgå bättre, för att en negativ attityd inte ska skapas på grund av missuppfattning.

Denna studie behandlar fenomenet anpassning av internationell marknadskommunikation. Tidigare studier har visat på att en anpassning av marknadsföring bör göras, speciellt gällande marknadskommunikation (Mooij, 2004). Samtidigt tas inte kulturteorier i beaktning när man studerar internationell marknadsföring, vilket vi tycker är oroväckande. I samband med denna studie har vi varit i kontakt med flera företag som berättar att de vill skapa marknadsföring som fungerar globalt, men att de inte vill anpassa sin marknadsföring. Vi tycker att det är av värde att studera anpassning av reklambudskap och hur kulturella aspekter speglas, då detta är av värde såväl för forskare som näringsliv.  Vår frågeställning är vilket samband mellan interkulturell anpassning av reklambudskap och Hofstedes Kulturella dimensioner kan ses?  Vår teoretiska grund består av definitioner som rör ämnena vi berör samt Hofstedes (2010) kulturella dimensioner, som ligger till grund för operationalisering och analys.  Detta är en kvalitativ fallstudie av IKEAs katalog för vår 2015. Kärnan i vår metod är djupgående analyser med hjälp av semiotik, där vi har studerat reklambudskap för samma produkt från länderna: Australien, Dominikanska Republiken, Japan, Kina samt USA. Därefter har vi analyserat detta material med hjälp av vår teoretiska grund och kunnat dra slutsatserna att: Man i anpassning av reklambudskap internationellt kan se ett samband till de kulturella dimensionerna, men att vissa speglas tydligare än andra. Vi har kommit fram till att anpassning till femininet, högt osäkerhetsundvikande och eftergivenhet kan användas i båda polerna, då vi anser att dessa justeringar inte har en negativ inverkan om de finns i reklambudskap och kan därför vara en bra grund. Därav kan vi dra slutsatsen att dessa anpassningar kan vara genomgående och att man kompletterar med anpassningar till motpolerna till dessa samt de övriga dimensionerna.

Problemformulering och syfte: Social medier-influencers har blivit mer användbara i företags marknadsföringsstrategier, tack vare deras höga följarantal och möjlighet att skapa stor spridning till en bred allmänhet. YouTube är en populär plattform som innehåller mycket reklamsamarbeten och marknadsföring från just influencers. YouTube har en strikt 13-årsgräns, men trots det är plattformen välbesökt av yngre barn. I Sverige ställs särskilt höga krav på marknadsföring som riktar sig till eller berör barn på grund av barnens bristande förmåga att förstå vad som är reklam och inte. Digitaliseringens framfart har dock resulterat i att barn utsätts för reklaminnehåll som de egentligen inte bör utsättas för, vilket upplevs problematiskt. Denna studie är kvalitativ, av explorativ karaktär, och syftar med grund i problemformuleringen till att bidra med kunskap om reklam som flickor och pojkar i tolvårsåldern exponeras för på YouTube. Huvudresultat: Alla de studerade influencerna anspelar mycket på trovärdighet och använder sig av strategier för att skapa och förstärka parasociala interaktioner och relationer till sina följare. Eftersom influencerna kommunicerar på liknande sätt oavsett om det är öppen eller inbäddad reklam, är det generellt svårt att skilja de olika budskapen åt. Det upplevs problematiskt eftersom barn har svårare att avgöra vad som är reklam och inte. Gällande genus och könsstereotyper stämmer innehållet överlag överens med de teorier som finns, men det finns även vissa typer av könsstereotypiska anspelningar som inte går att finna i det undersökta materialet.