Syftet med detta arbeta var att undersöka och kartlägga vilka marknadsföringsåtgärder som gymnasieskolorna använde sig av för att locka potentiella elever till just deras skola och analysera hur detta kan påverka eleverna. För att besvara syftet användes dessa frågeställningar Hur uppfattar gymnasieskolorna behovet av marknadsföring? Hur ser marknadsföringsåtgärderna ut vid berörda gymnasieskolor? samt Hur påverkar marknadsföring eleverna enligt teorin? Undersökningen genomfördes genom sex stycken semistrukturerade djupintervjuer med marknadsföringsansvariga vid respektive gymnasieskola. Utifrån sammanställningen av intervjuerna framkom det att behovet av marknadsföring hade förändrats under de senaste tio åren i samband med att konkurrensen förändrats. Konkurrensen har förändrats i och med en del politiska beslut, minskat elevunderlag samt en ökning av fristående gymnasieskolor. Gymnasieskolorna använder sig av ett flertal olika kommunikationskanaler och marknadsföringsåtgärder för att marknadsföra sin skola. Resultatet visade på att de medverkande skolorna gått från att nästan enbart använda sig av extern marknadsföring (till exempel radio-, bio och bussreklam) till använda sig mer av intern marknadsföring. Den interna marknadsföringen innebar bland annat att de satsat mer resurser på de egna eleverna, och på så sätt skapade de sig egna nöjda ambassadörer. Dessa ambassadörer används bland annat att för att förmedla och sprida en god information om skolan. Resultatet är sedan analyserat utifrån hur trovärdigt olika kommunikationsbudskap uppfattas. Ser man marknadsföringen utifrån dessa kommunikationsbudskap har gymnasieskolorna gått från planerade budskap (icke trovärdig, t.ex. masskommunikation) till att försöka planera de oplanerade budskapen (trovärdiga, t.ex. skvaller och nyheter).

<p>Att ta ett större ansvar inom miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor blir en allt viktigare punkt på många företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hänsyn till när de överväger köp av produkter eller tjänster. Företagsansvar, internationellt benämnt som corporate social responsibility eller CSR, har också fått ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ såsom FN och EU, som jobbar för att underlätta för företag genom olika riktlinjer och redovisnings­standarder för CSR. Fristående intresseorganisationer har också en viktig del i CSR-frågan, både som samarbetspartner och som granskare. Många av företagens intressenter är intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar på CSR-frågor? Hur kan företag använda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stärka sitt varumärke och nå ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregås av noggranna strategiska överväganden och diskussioner om hur CSR påverkar varumärket, är det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter.</p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjänster riktar sig mot ­– konsu­menterna. I en form av nulägesanalys har fallstudier utförts på två svenska konsumentföretag, Arla och Löfbergs Lila, som båda har inledda CSR-åtaganden och har certifierade produkter i sitt sortiment. I fallstudierna ingick djupintervjuer med företagens CSR-ansvariga, kvalitativa innehålls­analyser av deras marknadsföringsmaterial och en enkätundersökning om konsumenternas kännedom och agerande inom området samt deras uppfattning av fallstudieföretagens ansvarstagande. Kopplat till en referens­ram innehållandes teorier om CSR som begrepp, CSR i dagens samhälle och hur CSR-orienterad kommunikation kan ske har frågor och modeller för dessa metoder tagits fram och analyserats.</p><p>Analysen visar på att inget av företagen ännu har en tydlig strategi för sin CSR-kommunikation. Företagen har implementerat CSR-arbetet väl internt inom företaget, men kommunicerar bara i liten utsträckning externt mot konsumenter. Det finns en svårighet i att involvera konsumenter i CSR-frågan och låta denna dialog influera och ingå i CSR-kommunika­tionen. Båda företagen ger tillgång till mycket information kring sitt ansvarstagande via sina webbsidor, men webbsidornas information tycks inte nå fram till konsumenterna då de inte är en välintegrerad del av marknadsföringen. Primärt knyts CSR-värden till företagens pro­dukter, och konsumenter relaterar företagens ansvarstagande med deras certifierade produkter framför­allt. Företagen använder sig av olika typer av kommunikations­budskap, vilka i Arlas fall är för vaga och visionsfokuserade, och i Löfbergs Lilas fall har svårt att väcka känslor för varumärket och ansvarstagandet. Konsumenterna visar på ett intresse för att agera i ansvars­frågor samt en viss kunskap inom området, men när det kommer till hur de uppfattar företagens ansvars­tagande finns det en stor osäkerhet och låg kännedom om vad företagen faktiskt gör inom CSR-området. En stor del av respondenterna har inte fått reda på någon information om hur företagen tar ansvar, och det är ännu inte många bland konsumenterna som aktivt söker upp information eller deltar i en dialog med företagen.</p> / <p>To take greater responsibility in environmental, economic and social issues is an increasingly important item on many companies' agendas, and an increasingly important aspect for consumers to take into account when considering purchase of a product or a service. This field, internationally called corporate social responsibility or CSR, has also made a breakthrough among authorities and other official orga­nizations such as the UN and the EU, which are facilitating for companies engaging in CSR by provi­ding various guidelines and accounting standards for CSR. Non-governmental organizations are also an important part of the CSR issue, both as partners and as reviewers. Many of the companies' stakehol­ders are interested in statistics and results, but how do consumer businesses communicate to their customers that they are investing in CSR issues? How can companies use different kinds of strategies, channels and messages to strengthen their brand and make the public notice their responsibility? Although the work with CSR is often preceded by careful strategic considerations and discussions about how CSR affects the brand, not all companies have a clear plan how to communicate CSR to consumers.</p><p>This thesis paper aims to examine how information concerning the companies' CSR initiatives is communicated, designed and perceived by the stakeholder group which the products or services are made for – the consumers. In the form of a situation analysis, case studies have been conducted on two Swedish consumer companies, Arla and Löfbergs Lila, both of which have initiated CSR commitments and have certified products in their range. The case studies included interviews with corporate CSR managers, qualitative content analysis of the companies' marketing materials and a survey of consumer knowledge and behavior in CSR issues as well as of the customers' view of the case study companies' responsibility. Linked to a theoretical framework including theories of CSR as a concept, CSR in today's society and how CSR-oriented communication can be designed, the issues and models for these methods have been developed and analyzed.</p><p>The analysis shows that neither of the companies have a clear strategy for their CSR communication. The companies have implemented CSR well within the organisation, but communicate only to a small extent externally. There is a difficulty in involving consumers in CSR issues and making this dialogue influence and be part of the CSR communication. Both companies provide access to much information about their responsibility through their web pages, but this information does not appear to reach consumers as the web pages are not well-integrated in the marketing. Primarily, the CSR values are connected to the companies' products, and consumers in particular relate the companies' CSR involvement to their certified products. The companies use different types of communication messages, which in Arla's case are too vague and vision focused, and in Löfbergs Lila's case have difficulties to arouse fee­lings for the brand and the CSR issues. Consumers show an interest to act on CSR issues and have a certain knowledge in the field, but when it comes to how they perceive the companies' CSR initiatives, there is a great uncertainty and low knowledge of what companies actually do in the CSR field. A large proportion of the respondents has not found out any information about how the companies are taking responsibility, and it is at this time not many among the consumers who actively seek out information or participate in a dialogue regarding CSR issues with companies.</p>

Sociala medier har inneburit en skillnad i det vardagliga kommunikationsmönstret hos människor och på senare tid också alltmer för företagen. Eftersom att företag hela tiden bör befinna sig där kunderna befinner sig innebär detta en nödvändig förändring av företagens kommunikationsmönster. Det bör speciellt ha betydelse för en organisation som enbart planerat existera på Internet. I de sociala medierna minskar företagets kontroll över kommunikationsbudskapet samtidigt som målgruppen är med och påverkar det i allt större utsträckning.   Denna uppsats syftar till ta reda på hur sociala medier kan användas ur ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv för att möjliggöra att matbloggen Chefs’ Table får genomslag hos målgruppen. Kvalitativa intervjuer har gjorts för att ta reda på hur målgruppen upplever sociala medier och hur de vill bli tilltalade via dem. Vidare undersöks deras reaktioner på Chefs’ Table och hur bloggens kommunikation bör utformas för att tilltala dem.    Analysen av de kvalitativa intervjuerna visar att sociala medier främst används för att få utbyte och bekräftelse från andra människor. Utbytet kan gälla idéer, att följa eller delta i diskussioner, att få inspiration eller tips via länkning. Det som lockar målgruppen till en matblogg är recepten, möjlighet till interaktion, möjlighet att påverka innehåll och att andra tipsar om dess existens. Målgruppen vill bemötas och tillåtas interagera.   Innehållet på bloggen Chefs’ Table bör ha ett personligt anslag, vara professionellt och utbildande men samtidigt lättsamt och underhållande. Dessutom ska det vara möjligt för besökaren att själv bestämma när och hur denne vill ta del av innehåll. Det är därutöver viktigt att det är möjligt att göra detta via flera olika sociala medier.     Rekommendationerna till bloggen Chefs’ Table som görs är att hålla en lättsam, men ändå professionell ton, erbjuda recept oavsett tillfälle samt ge instruktioner på ett pedagogiskt sätt men utan att vara för strikt. Chefs’ Table bör ha ett personligt anslag som inte försöker passa alla. Dessutom bör användarna uppmuntras till att delta i diskussioner samt tillåtas att ibland påverka innehållet.     Nyckelord: Sociala medier, blogg, Internet, målgrupp, kommunikation, kommunikationsbudskap, interaktion / Social media has led to a difference in people’s daily communication patterns, recently also increasingly so for businesses. This means a change in how the marketing and communication among companies should be carried out, since a company always should be present where its customers are. This is probably especially important for an organization planning to exist on the Internet alone. In social media, the target group is particularly important in the development of communication messages. However, for the company, this also means decreased control over the communication with customers.   This thesis aims to find out how social media can be used from a marketing and communications perspective to enable the food blog Chefs' Table to reach and maintain a successful relation with the target group. Qualitative interviews have been used in order to find out how the target group perceives social media and how they want to be contacted through them. Further, their reactions to the blog Chefs' Table and how the communication of the blog should be designed to appeal to them were investigated.   The analysis of the qualitative interviews shows that social media primarily are used to receive feedback and acknowledgement from other people. This could include participation in discussions or exchange of inspiration, ideas and tips through linking. The recipes, the opportunity for interaction or to influence the content and that others spread the word of its existence are the features that attract the target audience to a food blog. The target group would like to receive feedback and be allowed to interact.   The content on the blog should have a personal appropriation, be professionally educational but easy going and entertaining. In addition it should be possible to decide when and how to view content, thus it is important that the target group is offered the possibility to choose among several different communication channels.   The recommendations for Chefs’ Table are that they should have a light-hearted, yet professional tone, offer recipes whatever the occasion and give instructions in an educational way wihout being too strict. Chefs’ Table should have a personal touch that does not try to fit everyone. In addition, users should be encouraged to participate in discussions and sometimes be allowed to influence the contents of the blog.   Keywords: Social media, blog, Internet, target group, communication, communication messages, interaction / TEXJOB

Att ta ett större ansvar inom miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor blir en allt viktigare punkt på många företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hänsyn till när de överväger köp av produkter eller tjänster. Företagsansvar, internationellt benämnt som corporate social responsibility eller CSR, har också fått ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ såsom FN och EU, som jobbar för att underlätta för företag genom olika riktlinjer och redovisnings­standarder för CSR. Fristående intresseorganisationer har också en viktig del i CSR-frågan, både som samarbetspartner och som granskare. Många av företagens intressenter är intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar på CSR-frågor? Hur kan företag använda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stärka sitt varumärke och nå ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregås av noggranna strategiska överväganden och diskussioner om hur CSR påverkar varumärket, är det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter. Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjänster riktar sig mot ­– konsu­menterna. I en form av nulägesanalys har fallstudier utförts på två svenska konsumentföretag, Arla och Löfbergs Lila, som båda har inledda CSR-åtaganden och har certifierade produkter i sitt sortiment. I fallstudierna ingick djupintervjuer med företagens CSR-ansvariga, kvalitativa innehålls­analyser av deras marknadsföringsmaterial och en enkätundersökning om konsumenternas kännedom och agerande inom området samt deras uppfattning av fallstudieföretagens ansvarstagande. Kopplat till en referens­ram innehållandes teorier om CSR som begrepp, CSR i dagens samhälle och hur CSR-orienterad kommunikation kan ske har frågor och modeller för dessa metoder tagits fram och analyserats. Analysen visar på att inget av företagen ännu har en tydlig strategi för sin CSR-kommunikation. Företagen har implementerat CSR-arbetet väl internt inom företaget, men kommunicerar bara i liten utsträckning externt mot konsumenter. Det finns en svårighet i att involvera konsumenter i CSR-frågan och låta denna dialog influera och ingå i CSR-kommunika­tionen. Båda företagen ger tillgång till mycket information kring sitt ansvarstagande via sina webbsidor, men webbsidornas information tycks inte nå fram till konsumenterna då de inte är en välintegrerad del av marknadsföringen. Primärt knyts CSR-värden till företagens pro­dukter, och konsumenter relaterar företagens ansvarstagande med deras certifierade produkter framför­allt. Företagen använder sig av olika typer av kommunikations­budskap, vilka i Arlas fall är för vaga och visionsfokuserade, och i Löfbergs Lilas fall har svårt att väcka känslor för varumärket och ansvarstagandet. Konsumenterna visar på ett intresse för att agera i ansvars­frågor samt en viss kunskap inom området, men när det kommer till hur de uppfattar företagens ansvars­tagande finns det en stor osäkerhet och låg kännedom om vad företagen faktiskt gör inom CSR-området. En stor del av respondenterna har inte fått reda på någon information om hur företagen tar ansvar, och det är ännu inte många bland konsumenterna som aktivt söker upp information eller deltar i en dialog med företagen. / To take greater responsibility in environmental, economic and social issues is an increasingly important item on many companies' agendas, and an increasingly important aspect for consumers to take into account when considering purchase of a product or a service. This field, internationally called corporate social responsibility or CSR, has also made a breakthrough among authorities and other official orga­nizations such as the UN and the EU, which are facilitating for companies engaging in CSR by provi­ding various guidelines and accounting standards for CSR. Non-governmental organizations are also an important part of the CSR issue, both as partners and as reviewers. Many of the companies' stakehol­ders are interested in statistics and results, but how do consumer businesses communicate to their customers that they are investing in CSR issues? How can companies use different kinds of strategies, channels and messages to strengthen their brand and make the public notice their responsibility? Although the work with CSR is often preceded by careful strategic considerations and discussions about how CSR affects the brand, not all companies have a clear plan how to communicate CSR to consumers. This thesis paper aims to examine how information concerning the companies' CSR initiatives is communicated, designed and perceived by the stakeholder group which the products or services are made for – the consumers. In the form of a situation analysis, case studies have been conducted on two Swedish consumer companies, Arla and Löfbergs Lila, both of which have initiated CSR commitments and have certified products in their range. The case studies included interviews with corporate CSR managers, qualitative content analysis of the companies' marketing materials and a survey of consumer knowledge and behavior in CSR issues as well as of the customers' view of the case study companies' responsibility. Linked to a theoretical framework including theories of CSR as a concept, CSR in today's society and how CSR-oriented communication can be designed, the issues and models for these methods have been developed and analyzed. The analysis shows that neither of the companies have a clear strategy for their CSR communication. The companies have implemented CSR well within the organisation, but communicate only to a small extent externally. There is a difficulty in involving consumers in CSR issues and making this dialogue influence and be part of the CSR communication. Both companies provide access to much information about their responsibility through their web pages, but this information does not appear to reach consumers as the web pages are not well-integrated in the marketing. Primarily, the CSR values are connected to the companies' products, and consumers in particular relate the companies' CSR involvement to their certified products. The companies use different types of communication messages, which in Arla's case are too vague and vision focused, and in Löfbergs Lila's case have difficulties to arouse fee­lings for the brand and the CSR issues. Consumers show an interest to act on CSR issues and have a certain knowledge in the field, but when it comes to how they perceive the companies' CSR initiatives, there is a great uncertainty and low knowledge of what companies actually do in the CSR field. A large proportion of the respondents has not found out any information about how the companies are taking responsibility, and it is at this time not many among the consumers who actively seek out information or participate in a dialogue regarding CSR issues with companies.