Syftet med denna studie är att kartlägga i vilken omfattning samhällsansvar är en del av språkreseföretags verksamhet. Studien är baserad på intervjuer med personer i ledande position inom tre språkreseföretag som finns representerade i Sverige. Den teoretiska referensramen består av ett antal kategorier som är baserade på tidigare forskning om ”Corporate Social Responsibility” (CSR) inom olika typer av turismföretag. Dessa kategorier är ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet samt drivkrafter och hinder för turismföretags arbete med samhällsansvar. Studien visar att omfattningen av samhällsansvar inom språkresebranschen är varierande. Företagens roll som enbart mellanhand verkar i många fall påverka omfattningen negativt. I studien framkommer även att det finns uppfattningar om att engagemanget för samhällsansvar i branschen och bland resenärerna är lågt. Att ha uttryckliga policies och riktlinjer kring samhällsansvar verkar inte vara en självklarhet för språkreseföretag. Däremot uppfyller alla deltagande företag vissa kriterier som ingår i att ta samhällsansvar. Detta arbete sker dock ibland omedvetet, det vill säga utan att företagen har vetskap om att aktiviteterna faller inom ramen för samhällsansvar.

Att företag hållbarhetsredovisar har under 2000-talet ökat avsevärt och i takt med ökningen av företag som arbetar med hållbarhetsfrågor, så ökar också antalet företag som väljer att rapportera sitt hållbarhetsarbete. Lagändringar, FN-initiativ, viljan att uppnå och behålla legitimitet samt att tillfredsställa organisationens intressenter har i en större eller mindre utsträckning kommit att påverka företagen och deras rapportering kring hållbarhet. Det har under alla tider förekommit diskussioner kring företagens roll och ansvar i samhället. Företag hålls även alltmer ansvariga för hur de påverkar samhället, och hur de tolkar CSR (Corporate Social Responsibility), skiljer sig från företag till företag. Denna studies syfte är att undersöka vilka förändringar som har skett i hållbarhetsrapporteringen under det senaste decenniet hos svenska företag. Studien ämnar även söka förståelse kring vilka faktorer som kan ha kommit att påverka eventuella förändringar. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys med både en induktiv och deduktiv ansats tillämpats. Studien visar att de förändringar som skett i företagens hållbarhetsrapportering snarare är relaterade till omfattning än innehåll och att företag följer de lagar och globala initiativ som finns.

Those companies that have taken a stand in corporate social responsibility and work with these issues often experience difficulties orienting themselves in these areas. There is a picture of how companies want to be in their CSR commitment on corporate websites and a different reality which is reflected in the media. These different images are not in harmony with each other. The purpose of this study is to revise the CSR work of Sweden’s largest clothing companies. To answer the problem of this study a qualitative method has been used. The choice to explore a few clothing companies resulted in a multi-case study. The empirical data consists of material collected from the selected companies websites, newspapers articles and reports from NGOs (Non-Governmental Organisations). The result of this study demonstrates that the selected clothing companies communicating a CSR work that does not fully correspond with medias reflection. The main reason is the clothing companies’ inability to control the supply chain. The quest for profit is another aspect where other stakeholder’s parallel goals are neglected in favour of the big companies’ interest of generating profit. Yet another aspect that doesn't follow CSR is dishonest claim of following guidelines that aren't met in the reality. / De företag som tagit ställning för CSR och arbetar med dessa frågor upplever många gånger svårigheter att orientera sig på området. Det finns en bild av hur företagen vill vara i sitt CSR engagemang på företagens hemsidor och en annan bild som återspeglas i media. Dessa olika bilder harmonierar inte med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka CSR arbetet hos Sveriges största klädföretag. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts. Avgränsningen till ett fåtal klädföretag bidrog till att studien genomfördes som en flerfallstudie. Datamaterialet består av sekundärdata, såsom material inhämtat från de utvalda företagens hemsidor, klipp från granskande samhällsprogram, tidningsartiklar och rapporter från NGOs (Non-Governmental Organisations). Studiens resultat visar att de utvalda klädföretagen kommunicerar ett CSR arbete som inte helt överrensstämmer med medias reflektion av företagen då studien visar på ett flertal brister. En central del i den bristande överrensstämmelsen är klädföretagens oförmåga att kontrollera leverantörskedjan. En annan aspekt är vinstintresset, där andra intressenters parallella målsättningar åsidosätts framför storföretagens intresse att generera vinst. Ytterligare en orsak är oärliga åtaganden av riktlinjer, då de inte efterlevs.

I den här uppsatsen har en fallstudie genomförts i syfte att ta reda på hur ett företag iservicehandeln med hjälp av utvalda marknadsföringsstrategier kan påverka konsumenter tillatt välja ett mer hälsosamt alternativ vid inköp av livsmedel, samt om detta är något somefterfrågas av kunderna själva. De teorier som ligger till grund för arbetet är teorier omföretags frivilliga samhällsansvar, även kallad Corporate Social Responsibility, butikenspåverkan på ett köp samt kunders köpbeteende och impulsköp. Syftets företagsperspektiv harundersökts genom två intervjuer med en franchisetagare hos Reitan Convenience Sweden ABoch genom en intervju med verkställande direktör för branschorganisationen SvenskServicehandel & Fast Food. Data från kundperspektivet har samlats in genom enkäter ochintervjuer med ett urval av butikens kunder. För att skapa en helhetsbild av de bådaperspektiven har även en observationsstudie genomförts. Studiens resultat visar attfallföretaget kan arbeta med strategier som produktexponering, skyltning och hälsokampanjerför att tillsammans med personalens inverkan på kundernas impulsbenägenhet påverka demtill att i en högre utsträckning välja ett mer hälsosamt livsmedelsalternativ. Detta är ävennågot som kunderna själva uppger sig efterfråga.

The increasing environmental problems have today become global and changes are dras-tically needed in all levels of society. Customers’ buying behaviour can play a big partand it is possible to both contribute to a more sustainable world and add economic valueto a business, but new sustainable business models are needed. In this research projectThe Lobby, a new innovative marketplace owned by AMF Fastigheter, has been usedas a case study to find the key areas in retail business where change is most important.Furthermore, a life cycle assessment has been conducted to see where in a T-shirt’s lifecycle the most CO2equivalents are released and what the difference between a T-shirtbought at a physical store and e-commerce is. This research project has found that themost important area to focus on if sustainability is to be integrated successfully in aretail business is the company management. The commitment and attitude the companymanagement mediates to their employees is crucial for success. For The Lobby it is alsoimportant to evaluate which retailers they choose to approve due to the fact that its in-directly affecting their sustainability. The Lobby should also try to be more transparentand informative. By promoting their sustainability actions they can attract both cus-tomers and future retailers. But the research and knowledge in the field of influencingand changing customers’ behaviour is still limited and more research is needed. / De ökade miljöproblemen har blivit globala och drastiska förändringar måste ske på allanivåer i samhället. Konsumenters köpbeteende kan ha stor inverkan och det är möjligatt både bidra till en mer hållbar värd och öka företagets ekonomiska tillväxt. Men nyaföretagsmodeller behövs. I detta examensarbete har The Lobby, en ny innovativ han-delsplats som ägs av AMF Fastigheter, använts i en fallstudie för att hitta de områdendär hållbarhet kan integreras. En livscykelanalys har även blivit utförd där en T-shirtsCO2ekvivalenter blev beräknade för att se skillnader om T-shirten köps via e-handeleller i en butik. Examensarbetet har hittat att de viktigaste områdena att fokusera påför en lyckad integration av hållbarhet är företagets ledningsgrupp. Engagemanget ochinställning som ledningen förmedlar till sina anställda är den viktigaste faktorn för attlyckas. För The Lobby är det även viktigt att utvärdera de företag de väljer att expon-era i The Lobby då det indirekt påverkar deras hållbarhet. The Lobby borde även blimer transparenta och ge mer information. Genom att förmedla vilka hållbara val de görkan de attrahera både nya konsumenter och företag. Men kunskapen om hur man bästinfluerar och påverkar kunders beteende är begränsad och mer forskning inom områdetbehövs.

<p><strong>Problemformulering: </strong>Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor:</p><p>- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen?</p><p>- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen?</p><p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.</p><p><strong>Metod: </strong>En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR.</p><p><strong>Teori:</strong> De teorier som använts är Carrolls CSR – pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR. Carrolls CSR pyramid tar hänsyn till olika ansvar som måste uppfyllas i CSR arbetet medan den andra teorin tar upp företags olika ståndpunkter till CSR samt hur ståndpunkten kan påverka i vilken utsträckning samt grad man arbetar med CSR.</p><p><strong>Slutsats:</strong> När det gäller CSR arbetet finns det mer likheter än skillnader mellan företagen. Kommunikationen skiljer sig i omfattning mellan företagen.</p>

Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor: - Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen? - Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen? Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det. Metod: En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR. Teori: De teorier som använts är Carrolls CSR – pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR. Carrolls CSR pyramid tar hänsyn till olika ansvar som måste uppfyllas i CSR arbetet medan den andra teorin tar upp företags olika ståndpunkter till CSR samt hur ståndpunkten kan påverka i vilken utsträckning samt grad man arbetar med CSR. Slutsats: När det gäller CSR arbetet finns det mer likheter än skillnader mellan företagen. Kommunikationen skiljer sig i omfattning mellan företagen.

No description available.

Lidls nya butik på Norremark i Växjö har uppnått miljöcertifieringen BREEAM:S högsta nivå “outstanding” (Food Supply 2016), vilket visar att de är på rätt väg mot den hållbara butiken. Alla Lidls nybyggda butiker kommer certifieras med BREEAM och alla de äldre butikerna kommer genomgå ett lyft. Lyftet innebär både visuell uppfräschning av konceptet men också miljöfrämjande förbättringar ( Hultén 2017). I studien framgår att Lidl arbetar med CSR (corporate social responsibility) och tar ekonomiskt-, socialt-, miljömässigt- och etiskt ansvar.  Trots hållbarhetsengagemanget uppfattas varumärket inte som grönt av svenska konsumenter, enligt undersökningen “Sveriges grönaste varumärke 2016”, som årligen genomförs av Differ (2016). En annan undersökning genomförd av Råd och Rön (2013), visar att Lidl saknar transparens i sitt CSR-arbete. Därför behöver Lidl bli mer öppna och göra konsumenterna medvetna om hur de arbetar med CSR. Detta för att ändra konsumenternas uppfattning om Lidls varumärke.  En kvalitativ studie har genomförts, med syfte att förtydliga Lidls CSR-arbete och leda kunden till hållbarare köp, genom butikskommunikation. Intervjuer har genomförts med Emelie Hansson, hållbarhetsansvarig för Lidl Sverige, Mattias Tas, byggprojektledare för Lidl Sverige och Peter Skoog, butikschef för butiken på Norremark. Även mini-intervjuer med fem besökare och observation av butiken har skett. För att utforma butikskomponenter till butiken på Norremark i Växjö, finns ett teorikapitel som behandlar butikskommunikation. Utifrån analys av det empiriska materialet genom teorin, framgår att Lidl kan bli tydligare i sin kommunikation genom att ha större skyltar som berättar om Lidls CSR-arbete, låta de ekologiska och svenska produkterna ta mer plats i butiken, bli tydligare i färgkodning och ge miljömässiga budskap större uppmärksamhet. I resultatet presenteras en designlösning i form av fyra butikskomponenter, två sorters skyltar och förtydligad färgkodning. “Näringsblomman” för det ekologiska utbudet av frukt- och grönsaker, “Gröna linjen” för gröna val i kyldiskarna, “Kunskapsgaveln” som kommunicerar hur Lidl arbetar med CSR, “Fyndiga granen” för varor med kort bäst-före-datum och “Infobladen” för att sprida budskap. Designförslagen är framtagna för Lidls butik på Norremark i Växjö, men utformade för att passa alla Sveriges Lidlbutiker.

Syftet med studien är att förklara om arbetet med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som avspeglas i hållbarhetsredovisning leder till högre prestation. Studien har en generös inkludering av prestationsmått för att ligga nära så många av de relevanta forskningsområden som möjligt. I studiens prestationsmått inkluderas såväl subjektiva faktorer som objektiva nyckeltal. För att uppnå syftet utgår studien från den svenska energibranschen vilket är en bransch med stor miljöpåverkan. En teoretisk modell utvecklas och framställs utifrån tidigare forskning inom ämnesområdet. Den teoretiska modellen och studiens hypoteser prövas genom en enkätundersökning och analys av företagsspecifik finansiell information. Enkäten består till största del av beprövade frågeställningar men även några egenproducerade frågeställningar. Totalt deltog 105 respondenter i undersökningen och energibranschens alla åtta näringsgrenar är representerade i studien. Analysen bygger på stegvisa multipla regressionsanalyser. Diskussionen antyder att forskningsfrågan inte var så enkel att besvara eftersom det förekommer stora variationer på definitioner av studiens centrala begrepp. I resultatet presenteras att hållbarhetsredovisning som talar om hur företaget arbetar och ska arbeta för en hållbar utveckling är tidskrävande och kostsamt på kort sikt. Denna kortsiktiga kostnad övergår på lång sikt till en högre prestation för företagen som implementerat hållbarhet i verksamheten. Arbetet med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som avspeglas i hållbarhetsredovisning för på lång sikt inte bara med sig etiska och moraliska fördelar. Vi visar även att det finns prestationsmässiga fördelar.