Stakeholders have for the past few years been interested in organizations' impact on sustainability, where economic, environmental, and social issues are prioritized. In 2017, the Annual Reports Act was amended. It now requires companies that meet the criteria to report their CSR activities and impact on sustainability-related issues annually. There is a growing demand and expectation for companies to take responsibility for actions that may negatively impact the society in which they operate. However, critics point out that sustainability reports could be used as a marketing tool for corporations to construct a beautified image of themselves. A corporation's social responsibility is a significant challenge for the business, as it requires them to adapt to society's expectations, which is why the amendment was implemented. Hence, the purpose of this thesis is to contribute to theory on CSR and sustainability reporting by evaluating how mandated reporting has affected the content of Swedish companies' sustainability reports. The thesis includes two different content analyses, one quantitative and one qualitative. The quantitative content analysis showcases the change in the frequency of sustainability-related keywords in sustainability reports, while the qualitative content analysis focuses on more in-depth content developments. The study concludes that there is a strong correlation between the amendment taking legal force and the improvement of all selected companies' sustainability reports. There has been a significant increase in the social and environmental dimensions, while the economic dimension is consistent throughout the period. Lastly, the study also concludes that mandatory reporting improves the information and content communicated in the sustainability reports to relevant stakeholders.

Background: Societies around the world have seen an increased willingness to contribute to social responsibilities activities. One way for corporations to commit to corporate social responsibility (CSR) have been to donate corporate assets. However, donating company assets has been questioned if justifiable. Arguments ranging from the missuses of assets to increased competitive advantage as a part of corporate strategy have been mentioned in connection to corporate donations. These different opinions have created an uncertainty of how corporate donations ultimately will affect a company’s market value. Objective: The objective of this thesis is to distinguish if corporate donations have a significant effect on a company’s market value. It is further examined if different amounts or recipient area of a donation significantly impacts the response to the donation. The aim is to understand if the donation amount is lost or if donating can create value for a company, possibly helping to motivate managers to donate and thus create value for our society. Method: An event-study methodology approach was used to examine abnormal returns associated with corporate donation announcements. Linear regressions were applied to distinguish if different donation amounts or if the recipient area played a significant role regarding how realised donation announcements is interpreted by the market. Result: No market significance regarding abnormal returns was found connected to donation announcements during any of the three studied event windows. The linear regressions performed revealed that the donation amounts significantly affect market reactions during a two day-period before an announcement as well as a seven day-period after the announcement day. Indicating information leakage and lagging reactions to the announcement. Recipient area was identified to not affect abnormal returns with the regressions for any of the investigated event windows. However, through an analysis of means, some specific cases where the donation amount and the recipient area resulted in a significant difference between groups were distinguished. Conclusion: No significant punishment to donating companies was found; hence no lost firm value was identified, indicating that the act of donating is not viewed as inappropriate by the market. Therefore, managers do not need to fear the market’s reactions when planning a corporate donation. Internal value can emerge from the act of donating, in the form of goodwill, brand image, reputation, company image, positioning or awareness. Further, it was determined that neither the donation amount nor the recipient area have a significant relation to the effect for any of the whole event windows tested. / Bakgrund: Samhällen runt om i världen har upplevt en ökad strävan att bidra till samhällsansvar. Ett sätt som företag bidrar till detta är genom att donera sina tillgångar. Dock har användningen av företagstillgångar till detta ändamål ifrågasatts. Där argument som felanvändning av företagstillgångar till konkurrensfördel som en del av företagsstrategi har använts i samband med företagsdonationer. Dessa skilda åsikterna har skapat oklarhet kring hur företagsdonationer verkligen påverkar ett företags marknadsvärde. Syfte: Syftet med denna uppsatts är att urskilja om företagsdonationer har en signifikant effekt på ett företags marknadsvärde. Vidare undersöks om mängden som doneras har betydelse och om mottagarområdet påverkar den initiala reaktionen. Målet är att förstå om donationsvärdet går förlorat eller om donationer kan skapa värde för företag, vilket möjligen kan bidra till att motivera chefer att donera och på så vis skapa värde för samhället. Metod: Event-studiemetoden används för att undersöka abnormal avkastning som förknippas med offentliggörandet av företagsdonationer. Linjära regressioner används för att urskilja om olika donationsmängder eller mottagarområden har ett signifikant inflytande angående hur publikationen av en donation tolkas av marknaden. Resultat: Ingen marknadstäckande signifikans beträffande abnormal avkastning observerades kopplat till offentliggörandet av donationer under något av de tre testade eventfönstren. De linjära regressioner som utfördes avslöjar att donationsmängden signifikant påverkar marknadsreaktioner under en tvådagarsperiod innan offentliggörandet samt under en sjudagarsperiod efter annonseringsdagen. Detta indikerar att det finns informationsläckage och eftersläpande reaktioner kopplat till tillkännagivandet. Mottagarområde påverkade inte abnormal avkastning enligt de utförda regressionerna för något av de testade eventfönsterna. Däremot kunde vissa specifika fall urskiljas genom en medelvärdesanalys där donationsmängd och mottagarområde resulterade i en signifikant skillnad mellan grupperna. Slutsats: Ingen signifikant bestraffning mot donerande företag hittades, därav är inget förlorat företagsvärde identifierat; vilket indikerar att handlingen att donera inte anses som felaktig av investerare. Följaktligen behöver chefer inte bekymra sig för investerares reaktioner i samband med donationer. Inneboende värde kan skapas av akten att donera i form av goodwill, varumärke, rykte, företagssyn, positionering och/eller medvetenhet. Vidare kunde det fastställas att varken donationsmängden eller mottagarområdet har en signifikant relation till effekten under något av de testade eventfönsterna.

Social sustainability is one of the three dimensions that make up sustainable development. The social dimension has for long been seen as the weakest and has often been ignored in favour of the economic and ecological dimension. The importance of the social dimension is getting more recognition both by the private and the public sector and as a result of external pressures, companies have started to work with their social responsibility to strengthen their competitiveness on the market. From this way of working, the concept of creating shared value has been introduced by professor Michael E. Porter and lecturer Mark R. Kramer who suggests that companies can create economic value by creating societal value and thereby create shared value. They argue that companies can, by addressing a social issue and using their power, create shared values in our society. Employment requirements in public procurement is one way of addressing the social sustainability in the society and together with the prevailing construction boom and the shortage of manpower, companies must look for new places to recruit. Hence, the purpose of this descriptive research is to contribute with knowledge on how employment requirements are used in Sweden and study the development of the concept creating shared value. Additionally, it is investigated if employment requirements in public procurements can be used to create shared value. Two examples of varied character serve the basis of the empirics. The theory of creating shared value originates, as mentioned earlier, from creating social value and thereby creating economic value which, in turn, creates shared value. The study shows that, even though Porter and Kramer’s theory of creating shared value might not be fully applicable in public procurement, employment requirements can be a way of creating shared value in the society. Through collaboration between the private and the public sector, social issues such as unemployment, can be addressed and mitigated. / Social hållbarhet är en av tre dimensioner som utgör hållbar utveckling. Den sociala dimensionen har länge setts som den svagaste och har ofta ignorerats till förmån för den ekonomiska och ekologiska dimensionen. Betydelsen av den sociala dimensionen börjar uppmärksammas alltmer, både av den privata och offentliga sektorn och som ett resultat av yttre påtryckningar har företag börjat arbeta med sitt sociala ansvar för att därigenom stärka sin konkurrenskraft på marknaden. Från detta arbetssätt har konceptet creating shared value introducerats av professor Michael E. Porter och föreläsaren Mark R. Kramer som menar att företagen kan skapa ekonomiskt värde genom att skapa ett socialt värde vilket tillsammans i sin tur resulterar i ett delat värde. De menar att företag, genom att adressera ett socialt problem och använda sin makt, kan bidra till att skapa ett delat värde i samhället. Sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar är ett sätt på vilket den sociala hållbarheten i samhället kan adresseras och tillsammans med den rådande högkonjunkturen i byggbranschen och byggföretagens personalbrist måste de se till alternativa platser för rekrytering. Därför har syftet med denna beskrivande uppsats varit att utöka kunskapen om hur sysselsättningskrav används och studera utvecklingen av konceptet creating shared value. Dessutom har det undersökts om sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar kan skapa delat värde. Två exempel av varierande karaktär ligger således till grund för den empiriska inhämtningen. Teorin om att skapa delat värde utgår, som tidigare nämnt, från att skapa socialt värde och därigenom ekonomiskt värde vilket i sin tur skapar delat värde. Studien visar att även om Porter och Kramers teori om värdeskapande inte är helt applicerbart i offentlig upphandling, kan sysselsättningskrav vara ett sätt att skapa detta. Genom samarbete mellan den privata och offentliga sektorn kan sociala problem såsom arbetslöshet, adresseras och minskas.

Under det senaste decenniet har CSR blivit ett alltmer vedertaget begrepp, både inomföretagssektorn men också i samhället. CSR agerar idag verktyg för främjandet av hållbarutveckling och dess allt mer framträdande roll på marknaden tillsammans med företags behovav att förhålla sig till de marknadsanpassade förändringar som sker. Det har skapat ett behovav att företag implementerar, men också förstår vikten av att inneha att engagemang församhällsansvar. Uppsatsen ger en bred teoretisk referensram kring CSRs främsta grundpelarevilka beskrivs ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv där varje område är likaviktigt för ett lyckat CSR-arbete. Idag råder det mindre forskning om CSR inom SMEs, änvad det gör i multinationella företag. Det har lett till att uppsatsen främst syftar till attbehandla CSR-arbete inom SMEs med förhoppning av att kunna ta fram en CSR-policy förvalt fallföretag och en implementeringsmodell för CSR-arbete till liknande företag. Attanvända CSR som ett strategiskt verktyg inom SMEs kan vara det som idag urskiljersamhällets syn på ett företag som tar sitt samhällsansvar gentemot ett som inte gör det trots attde i grunden agerar med likadana metoder.Den empiriska undersökning som ligger till grund för uppsatsens resultat baseras på enintervju med vald nyckelperson från företag X. Respondentens svar på ställda frågor hartillsammans med teori om CSR resulterat i en framtagen CSR-policy för företag X baserat påföretagets verksamhet, dess värderingar och resurser. Resultatet i form av policyn visar attföretag X bör tänka på att bedriva CSR-arbete utifrån ett ekonomiskt ansvar medutgångspunkt ur företagets arbetssätt, handel samt hur de ser på etik och moral. De bör ävenagera ur ett miljömedvetet perspektiv med ett hållbart framförande vilket anspelar påföretagets påverkan på miljön, både i Sverige och i produktionsländer vid frakt av varor, samttillämpning av socialt ansvar genom att se efter sina anställda och övriga intressenter som pånågot sätt har en relation till verksamheten. Uppsatsen resulterar också i framtagen modell förliknande företag att följa vid implementering och uppföljning av CSR-arbete.Uppsatsens slutsats påvisar att resultatets bidrag ännu inte kan mätas men att det är av högrelevans att företag X, genom uppsatsens bidrag, kan komma att integrera CSR i sinkärnverksamhet och på så sätt stå sig höga på marknaden gentemot konkurrenter. Samtidigtsom de tar samhällsansvar, säkerställer och kvalitetssäkrar produktion och tillverkning samtexpanderar till att bli en verksamhet som lever upp till de förväntningar som finns från bådekonsumenter och samhället.

There is an increasing demand for the private sector to include corporate social responsibility in their business and everyday work. This thesis has studied the corporate responsibility of firms in the Nordic countries (Denmark, Finland, Norway and Sweden), compared with firms in 18 other OECD countries. The results are then analysed by referring to the institutional framework that firms operate in; national and international institutions. In particular, the thesis aims at examining whether there is a distinctive Nordic approach towards CSR. The Nordic countries are argued to operate in a specific national business system, influenced by the welfare state model which also impact firms’ approach towards CSR. Furthermore, the role of multi-stakeholder initiatives (MSIs) is emphasized. National institutions are, due to increased globalization and awareness of global governance gaps, increasingly challenged by international institutions. To address this issue variables are collected from the MSI UN Global Compact (UNGC) Implementation Survey from 2017, the main variable being overall CSR actions the companies take, and more specifically with regard to human rights (HR), labour rights (LR), environment (EN) and anti-corruption (AC). A simple OLS with robust standard errors was performed to define the relationship between the variables. The result show both similarities and differences between the Nordic and OECD companies, but also differences to a larger extent than expected between the Nordic countries. The main contribution of this study is thus to highlight factors that influences companies’ CSR, with possible implications for policy makers as well as managers on a national and international level. Further research should elaborate and expand the CSR actions and compare on a cross-country level instead of a Nordic and OECD level and include companies in other MSIs. / Det finns ett ökat krav på den privata sektorn att inkludera CSR (corporate social responsibility = företags samhällsansvar) i deras verksamhet och dagliga arbete. Detta arbete har studerat de nordiska ländernas (Danmark, Finland, Norge och Sverige) företags hållbarhetsarbete och jämfört med företag i 18 OECD länder. Resultatet är sedan analyserat genom att referera till vilka institutionella ramverk som företag verkar inom; nationella och internationella institutioner. Framförallt, detta arbete har studerat om det finns ett distinkt nordiskt förhållningssätt till CSR. De nordiska länderna är omtalade av att verka i en speciell nationell struktur (national business system), påverkad av välfärdsmodellen och som i sin tur påverkar förtagens förhållningssätt till CSR. Följande, vilken roll multi-stakeholder initiatives (MSIs) har är diskuterat. De nationella institutionerna är i dagenens kontext, med ökad globalisering och medvetenhet om globala problem som kräver globala lösningar, konfronterade med internationella institutioner. För att undersöka detta hämtades variablerna från MSI UN Global Compact (UNGC) Implementation Survey 2017 och huvudvariabeln är CSR aktiviteter inom hela CSR arbetet, men framförallt inom mänskliga rättigheter (human rights, HR), arbetsrättigheter (labour rights, LR), miljö (environment, EN) och anti-korruption (anti-corruption, AC). En vanlig OLS med robust standard errors användes för att bestämma sambandet mellan variablerna. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan de nordiska och OECD länderna, men däremot visar resultatet mer skillnader mellan de nordiska länderna än förväntat. Det viktigaste bidraget med denna studie är att uppmärksamma de faktorer som påverkar företagets CSR, med vidare rekommendationer till beslutsfattare och managers på en nationell och internationell nivå. Fortsatta studier kan utveckla CSR aktiviteterna, jämföra på en nationell nivå istället för på en nordiska och OECD nivå, samt inkludera företag från andra MSIs.

Bakgrund och problem: Sverige är ett av de mest hållbarhets medvetna länderna i världen (Robecosam, 2021) med ett stort antal företag som prioriterar och rapporterar CSR-aktiviteter. Med det i åtanke är CSR ett växande intressant ämne vilket är ett omdiskuterat inom akademisk forskning, framförallt vilken effekt den har för företag som implementerar det. Vi valde att utforska vidare på detta i Sverige i förväntan av att se ett samband med förbättrat ekonomiskt resultat för de företag som engagerar sig i CSR.Syfte och bidrag: Föreliggande studie har syftet att undersöka vilken påverkan corporate social responsibility (CSR) har på corporate financial performance (CFP) hos svenska börsnoterade små- och medelstora företag under år 2019. Det forskningen är tänkt att bidra till är ökad förståelse för CSR och vilken betydelse det har för företag som implementerar det. De som kan dra nytta av den informationen är investerare, forskare och företag.Metod: Det valda metodvalet var multipel linjär regression med 1 oberoende variabel, vilket representerar CSR, och 3 kontrollvariabler. Den oberoende variabeln som användes var ESG. De kontrollvariabler som användes var kapitalstruktur, företagsstorlek och ålder. De valda beroende variabler var Return on equity (ROE), Return on assets (ROA) och Tobins Q vilket representerade finansiell prestation (CFP).Slutsats: Föreliggande studiens slutsats var att metodvalet visade sig vara insignifikant och därför kunde inte syftet visa om CSR påverkar CFP positivt. Det rekommenderas därför att använda andra metodval vid undersökning av CSR-CFP relationen hos små- och medelstora företag (SME) i framtida studier. / Background and problems: Sweden is one of the most sustainability-conscious countries in the world (Robecosam, 2021) with a large number of companies prioritizing and reporting CSR activities. With that in mind, CSR is a growing topic of interest which is debated within academic research, especially the effect it has on companies that implement it. We chose to explore this further in Sweden in the expectation of seeing a connection with improved financial results for the companies that engage in CSR.Purpose and contribution: The purpose of this study is to investigate the impact corporate social responsibility (CSR) has on corporate financial performance (CFP) in Swedish listed SMEs during the year 2019. What the research is intended to contribute to, is increased understanding of CSR and what significance it has for companies that implement it. Those who can benefit from the findings of this research paper are investors, researchers and companies.Method: The choice of method was a multiple linear regression with 1 independent variable, that represented CSR, and 4 control variables. The variables used were ESG as the independent variable. For control variables, capital structure, company size and age were used. The selected dependent variables were return on equity (ROE), return on assets (ROA) and tobin's Q which represented corporate financial performance (CFP).Conclusion: The conclusion of the present study was that the choice of method was found to be insignificant and therefore the aim of showing that CSR affects CFP positively could not be confirmed. It is recommended to use other methodological choices when examining CSR-CFP from small- and medium sized enterprises (SME) in future studies.

Abstract Title: Organic Coffee for a sustainable development in Peru -­‐ A qualitative study on how Peruvian coffee farmers’ development is affected by choosing organic cultivation and certification Seminar date: 2013-­‐05-­‐31 University: Mälardalen University Västerås Institution: School of Business, Society and Engineering Level: Bachelor Thesis in Business Administration Course name: Bachelor Thesis in Business Administration, FÖA 300, 15 ECTS Author: Marcus Brink 1987-­‐05-­‐10 Tutors: Birgitta Schwartz Examiner: Peter Dobers Pages: 145 Attachments: List of interviews, Interview questions to coffee farmers Key words: Sustainable development, organic, coffee, certifications, coffee farmers, small scale farmers, Peru, bachelor, conventional coffee, organic certification, profitability, environment, social entrepreneurship, context, coffee producers Research question: In what way are small-­‐scale coffee farmers in the region of Junín, Peru, able to benefit from “Organic” certifications or conventional coffee cultivation to develop sustainable? Purpose: The purpose of this field study was to get an understanding of how and if organic farming is an adequate solution for sustainable development of small-­‐scale coffee farmers in developing countries or not. Method: This bachelor thesis was done as a field study financed by the Swedish International Development Agency (Sida) under the program of Minor Field Studies provided by the International Programme Office for Education and Training. For the field study a qualitative method has been used to better submit how the people involved understand and interpret their surrounding reality and to get a deep insight in their lives. The nature of the research question and the test subjects provided for a qualitative method rather than a quantitative. Qualitative measuring methods used for primary data gathering were, in-­‐depth interviews, observations, participations, spontaneous conversations, videos and photographs. Secondary sources used include literature, news magazines, public documents, and statistical data provided by organizations, institutions, webpages, and libraries through both Internet and physical form. The theoretical framework that lays a ground for the study has been based upon scholarly journals, scientific studies, scientific articles and other relevant existing research. The data that was gathered were later analyzed by qualitative methods. Conclusion: Small-­‐scale coffee farmers in developing countries are able to benefit from organic certification but it cannot be considered a sustainable development. There’s too little emphasis on the social and economical aspects and too much focus on the environmental factors by the organic certification to make it interesting to many farmers. For a small-­‐scale coffee farmer to benefit from the organic certifications he need to have a very low intense cultivation from the beginning, before becoming certified. The organic certification incurs increased costs for the farmer and is more labor intense while it at the same time provides limited productivity ability and only gives a slightly better price to the farmer for his product. Farmers that grows conventional coffee and have a somewhat managed plantation will not benefit from certifying organic as it would give them the same income or less. The organic growing procedure also prohibits the use of important pesticides as insecticides and herbicides that makes organic farmers further susceptible and sensible for diseases and plagues on their crop. The numerous facts that make organic growing low productive labor intense makes it more motivating for many farmers to chose conventional coffee cultivation instead of organic and working with certification. / Resumen  Titulo: Café Orgánico para un desarrollo sostenible en el Perú – Un estudio cualitativo sobre como el desarrollo de los agricultores peruanos de café es afectado por elegir trabajar con café orgánico y certificaciones Fecha de examen: 2013-05-31 Universidad: Universidad de Mälardalen Facultad: Facultad de Negocios, Sociedad e Ingeniería Nivel: Tesis de licenciatura en Administración de Empresas Nombre de curso: Tesis de licenciatura en Administración de Empresas, FÖA 300, 15 ECTS Autor: Marcus Brink 1987-05-10 Tutor: Birgitta Schwartz Examinador: Peter Dobers Paginas: 145 Adjuntos: Lista de las entrevistas, Preguntas de entrevista para agricultores de café Palabras clave: Desarrollo sostenible, orgánico, café, certificaciones, agricultores de café, agricultores de pequeña escala, Perú, bachiller, café convencional, certificación orgánica, rentabilidad, medio ambiente, empresariado social, contexto, productores de café. Pregunta de investigación: ¿De que manera se pueden beneficiar los productores de café en la región Junín, Perú, con las certificaciones orgánicos o con los cultivo de café convencional para desarrollarse de una manera sostenible? Propósito: El propósito de este estudio fue obtener conocimientos sobre si es y como la agricultura orgánica es una solución adecuada para desarrollo sostenible de pequeños agricultores de café en países de desarrollo o no. Método: Esta tesis de licenciatura se realizó como un estudio de campo financiado por la Agencia Sueca de Desarrollo Internacional (ASDI) bajo el programa de “estudio de campo de menor envergadura” proveído por la Oficina del Programa Internacional de Educación y Formación. Para el estudio de campo un método cualitativo ha sido usado para de una mejor manera presentar como la gente involucrada entiende y interpreta su realidad circundante y para obtener una visión profunda de sus vidas. La naturaleza de la pregunta de investigación y los sujetos dio razones e hizo relevante usar un método cualitativo en vez que un cuantitativo. Métodos cualitativos usados para coleccionar datos primarios eran entrevistas en profundidad, observaciones, participaciones, conversaciones espontáneas, vídeos y fotografías. Las fuentes secundarias utilizadas incluyen literatura, revistas de actualidad, documentos públicos y datos estadísticos de empresas, instituciones, paginas web y bibliotecas a través de internet y de la forma física. El marco teórico que establece una base para el estudio se ha basado en revistas especializadas, estudios científicos, artículos científicos y otras investigaciones de interés al respecto. Después los datos coleccionados han ido analizados con métodos cualitativos. Conclusión: Los agricultores pequeños de café en países en desarrollo pueden beneficiar de la certificación orgánica, pero no se le puede considerar un desarrollo sostenible. Hay poco énfasis en los aspectos sociales y económicos en comparación con los factores ambientales en la certificación orgánica que desmotiva a los agricultores a adaptarlo. Para que un pequeño agricultor se beneficie de la certificación tiene que ser un agricultor con muy baja productividad y falta de manejo adecuado antes de volverse certificado. La certificación orgánica aumenta los gastos o costos para el agricultor, parte de esto por el incrementado de la mano de obra y la capacidad de productividad limitada mientras el café orgánico solo recibe un precio que es un poco mejor que la del café convencional. Agricultores convencionales que tienen una chacra un poco o bien manejado no van a beneficiarse al volverse certificados orgánicos porque les daría el mismo ingreso o menos. El manejo orgánico de café también prohíbe diferentes pesticidas como herbicidas y insecticidas que hacen a los agricultores orgánicos mas susceptibles y vulnerables de enfermedades y plagas en sus cultivos. Los numerosos hechos que hacen que el cultivo orgánico tenga baja productividad y necesita mano de obra intensa y pesada motiva a muchos agricultores a escoger cultivar café convencional en lugar de trabajar con la certificación orgánica.

With global emissions of human activities that drive climate change on the rise, global institutions and authorities are trying to introduce new regulations in the industry, in order to accomplish a significant reduction of carbon emissions. In order for companies to be more effective in reducing carbon emissions, not only from their products but also along their value chains and product portfolios, it is of vital importance to understand and quantify them. Following that need, tools that can measure the carbon footprint of various corporate operations (carbon calculators) have risen in popularity in the latest years. A sector in which companies can significantly improve their environmental impact is their IT equipment portfolio. WeCycle, as developed by Greener Scandinavia AB (partner of this project), is a platform that facilitates reselling of old IT equipment, while aiming to reduce its environmental impacts. This project then, in cooperation with WeCycle, aims to develop a software tool that calculates the environmental benefits (kg of CO2 eq. avoided) when reusing old IT equipment. This can help clients estimate this benefit, while also providing a CSR incentive. The specific methodological steps needed in order to complete the project included literature review concerning the state of e-waste and initiatives to minimize its environmental impacts, guidelines, and procedures related to LCA of IT equipment and various other carbon calculators, developing calculation model and assumptions in order to compile the database, interface design, and finally using and testing the software tool against a real case scenario - case study provided by WeCycle. The results, and design process of the project, were enlightening in the matter of understanding potential benefits of reusing IT equipment, but also in identifying the “hotspot” stages of an electronic device’s lifecycle. Even though variations were noticed depending on the type of the device (e.g. smartphones vs desktop computers), it is evident that the emissions that occur during the production phase are considered of major importance (ranked either 1st or 2nd most important/emission heavy stage), and therefore the benefits of reusing are of a high relative magnitude. All in all, this project resulted in a useful tool for WeCycle to measure the benefits of their practices, as well as for any user or company that would like to measure the carbon emissions that can be avoided when they give their old IT equipment up for resell. Hopefully, by easily quantifying these benefits, this tool can motivate both a behavioral change in the industry, as well as researchers to expand it in order to cover all sectors of the industry and everyday life. / När globala utsläpp av mänskliga aktiviteter stiger, försöker globala institutioner och myndigheter att införa nya regler för att minska koldioxidutsläppen. För att företagen ska vara mer effektiva när det gäller minskade koldioxidutsläpp, inte bara från sina produkter men också med sina värdekedjor och produktportföljer, är det viktigt att förstå och kvantifiera dem. För att uppnå detta, har verktyg som kan mäta koldioxidavtrycket av olika företagsverksamheter (kolkalkylatorer) ökat i popularitet de senaste åren. En sektor i vilken företag kan förbättra sin miljöpåverkan är deras IT-utrustning. WeCycle, ett projekt som utvecklats av Greener Scandinavia AB (partner för detta projekt), är en plattform som underlättar återförsäljning av gammal IT-utrustning medan den siktar på att minska miljöpåverkan. Projektet, i samarbete med WeCycle, syftar till att utveckla ett mjukvaruverktyg som beräknar miljöfördelar (kg CO2-ekv.) vid återanvändning av gammal IT-utrustning. Detta kan hjälpa kunder att uppskatta denna fördel, samtidigt som de ger ett CSR-incitament. Projektets resultat var till hjälp för att förstå de potentiella fördelarna med att återanvända IT-utrustning, men också för att identifiera "hotspot" -stadierna i en elektronisk apparats livscykel. Även om det märktes variationer beroende på enhetens typ (t.ex. smartphones jämfört med stationära datorer) är det uppenbart att utsläpp som uppstår under produktionsfasen är av stor betydelse (rankad antingen viktigaste eller näst viktigaste fasen) och därför ger återanvändning relativt stor miljönytta. Förhoppningsvis, genom att kvantifiera dessa fördelar med ett lättanvänt verktyg, kan detta projekt motivera både en beteendemässig förändring i branschen och forskare att vidareutveckla verktyget till att omfatta alla industrisektorer och hushållens konsumtion.