Syftet med denna studie är att förklara på vilket sätt och i vilken utsträckning småföretag arbetar med hållbarhet. Studien syftar även till att förklara hur hållbarhetsmål i småföretag relaterar till hur de faktiskt arbetar med hållbarhet. Genom att uppnå syftet bidrar studien med en förklaring av relationen mellan hållbarhetsmål och hållbarhetsbeteende och hur småföretag därigenom kan stärka sin konkurrenskraft. Utöver detta identifierar studien även om särkoppling finns. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna undersöks småföretag verksamma i Sverige. Studiens teoretiska referensram är framtagen från tidigare forskning och teorier och användes som stöd till förståelse av empirin och även till framtagandet av hypoteser. I den teoretiska referensramen identifierades tre hållbarhetsaktiviteter, som drivs av mål för att uppnå högre hållbarhetsprestation. Dessa hållbarhetsaktiviteter är verksamhetsstyrning, utveckling och lärande samt kommunikation. Studien undersöker hållbarhetsaktiviteterna i småföretag och utgår från småföretagarnas perspektiv. En kvantitativ metod användes, där den empiriska datan samlades in genom en enkätundersökning. Datan analyserades sedan med hjälp av en korrelationsanalys och en faktoranalys, vilka bidrog till att studiens hypoteser kunde bekräftas. Resultatet visade att relationen mellan hållbarhetsmål, hållbarhetsaktiviteter och hållbarhetsprestation var positiv. Resultatet visade även att det fanns en hög grad av särkoppling mellan hållbarhetsmål och hållbarhetsaktiviteter i småföretag. Vidare framgick det att småföretagen arbetade mer med hållbarhet än vad de uttrycker i målen. Av resultatet kunde det även utläsas att småföretag behövde förbättras inom kategorierna; hållbarhetsaktiviteter för utveckling och lärande och hållbarhetsaktiviteter för kommunikation. Slutligen genererar studien även praktiska implikationer för hur småföretag systematiskt kan gå tillväga för att ställa om till en mer hållbar verksamhet. Förhoppningen med examensarbetet är att fler studier ska genomföras på småföretag, vilket kan underlätta omställningen mot hållbarhet för dessa.

Syfte: Tidigare forskning ger uttryck för att fler och fler företag integrerar CSR i sin verksamhet men att utmaningar finns när medarbetare ska engageras. Trots detta saknas en modell som illustrerar dessa utmaningar. Syftet är att utveckla en integrerad modell bestående av både företags och medarbetares utmaningar gällande medarbetares engagemang i företags CSR-arbete. Metod: Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt och hermeneutiskt perspektiv. Genom en abduktiv forskningsansats ställdes empiri från tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare från fyra större företag mot tidigare forskning om utmaningar. Utifrån de utmaningar som framkom sammanställdes en tredelad modell. Resultat & slutsats: Vår tredelade modell illustrerar utmaningar som har framkommit med medarbetares engagemang i CSR. En första indelning utgår från utmaningar beroende på företag och/eller medarbetare. Den andra indelningen delar in utmaningarna i tre större kategorier utifrån följande gemensamma nämnare; synsätt, information och tillämpning. Avslutningsvis illustrerar modellen att olika utmaningar påverkar varandra. Examensarbetets bidrag: Vi har i detta arbete tagit fram en integrerad modell som omfattar tre dimensioner där vi tydliggör att utmaningar kan vara 1) företagsberoende, individberoende eller både-och 2) indelade i olika kategorier samt 3) relaterade till varandra. Ur ett teoretiskt perspektiv är modellen användbar i vidare forskning eftersom modellen både kan modifieras och kompletteras vid behov. Ur ett praktiskt perspektiv kan modellen användas som en övergripande karta och verktyg för företag att agera på olika sätt för att engagera medarbetare. Genom att illustrera om utmaningar relateras till företag eller medarbetare samt att olika utmaningar påverkar varandra menar vi bidrar till helhetsperspektivet och kan förenkla arbetet med CSR inom företag. Praktiska råd till företetagsledare är att bryta ner företags CSR-mål samt att ha information om CSR som en stående punkt på möten. Förslag till fortsatt forskning: Fler studier föreslås för att pröva modellens giltighet och relevans. Ett exempel skulle kunna vara att pröva modellens giltighet i andra kontexter såsom mindre företag. Ett annat exempel är att djupare studera företags- och medarbetarberoende i de utmaningar som framkom eller att identifiera nya utmaningar som skulle kunna adderas till modellen. / Aim: Previous studies indicate that a growing number of companies choose to incorporate CSR into their business. However, there are many challenges with engaging employees. Despite this, no model exists illustrating these challenges. The purpose of this study is to create a model illustrating companies and employee challenges with engaging employees in CSR. Method: This study is based on a social constructive and hermeneutic perspective. Empirical findings from ten qualitative interviews with employees from four larger companies were compared to previous research in an abductive approach. Based on challenges found empirically and theoretically, challenges were grouped together resulting in a three-part model. Result & Conclusion: Our three-part model illustrates challenges with engaging employees in CSR. First, it presents challenges related to both company and/or employee. Secondly, it demonstrates challenges in three main categories; viewpoint, information, and application. Finally, it illustrates that these challenges influence and are influenced by each other. Contribution of the thesis: In this thesis, we have developed an integrated model consisting of three dimensions where we demonstrate how challenges can be 1) associated with the company, employee, or both 2) classified in different categories and 3) related to one another. From a theoretical perspective, the model is useful in further research where it can both be modified and added to if needed. From a practical perspective, the model can be used as an overall map and tool for companies to act in different ways when engaging employees. By highlighting if challenges are associated to company or employee, as well as how different challenges relate to one another, we believe that a holistic view can be achieved which further simplifies the CSR-work. Practical advice to managers is to break down the company’s CSR-goal and to have regular information about CSR in meetings. Suggestions for future research: Further research is needed to test the model’s accuracy and relevance. A possible alternative to test the models’ accuracy and relevance is to apply it to different contexts such as smaller companies. Another alternative is to further study how challenges identified in this study relate to company or employee or to identify new challenges that could be included in this model.

Företags ansvar i samhället - Corporate Social Responsibility (CSR) - har varit föremål för diskussion sedan 1900-talets början. Företags samhällsansvar har sedan dess kommit att bli ett välkänt begrepp bland företagare världen över. Skillnader i ekonomiska, politiska, sociala och kulturella system påverkar däremot i vilken utsträckning företagen kommunicerar samhällsansvar i olika länder. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning företag kommunicerar CSR i den externa rapporteringen i Brasilien, Frankrike, Indien, Spanien och Sverige. Studien undersöker i vilken utsträckning de fem största företagen i undersökningsländerna kommunicerar CSR i sina årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Metoden som används är textanalys där förekomsten av tretton begrepp relaterade till CSR räknas. Undersökningen analyseras utifrån Freemans (1984) intressentmodell och Carrolls (1991) pyramid för företags samhällsansvar samt sekundärdata som beskriver de undersökta länderna. Studiens resultat visade att alla undersökta företag hade någon typ av kommunikation kring samhällsansvar men i olika utsträckning. Sverige var ledande i sin kommunikation kring CSR. Förvånande var att de brasilianska företagen hade näst flest träffar och var mer aktiv i sin kommunikation än de båda västerländska länderna Frankrike och Spanien. Även om Indien kommunicerade minst var resultatet ändå högre än vad man kan förvänta av ett land i tidigt skede av ekonomisk utveckling. De nationella skillnaderna klassificeras efter Carrolls olika typer av ansvar. Att skillnaderna länder emellan dock var relativt små förklaras sedan utifrån Freemans intressentmodell. Till följd av en ökad globalisering påverkas företag av intressenter från världen över, vilket slätar ut nationella variationer i företags samhällsansvar. Det leder till att det etiska ansvaret i Carrolls moralpyramid alltmer utformas av globala intressenter snarare än nationella. / Corporate social responsibility (CSR) has been a topic for discussion since the early 20th century. CSR has since become a familiar concept among entrepreneurs worldwide. Differences in economic, political, social and cultural system affect to which extent businesses are communicating social responsibility in different countries. The purpose of this thesis is to examine the extent to which companies communicate CSR in the external reporting in Brazil, France, India, Spain and Sweden. The study examines to what degree the five largest companies in the studied countries communicate CSR in their annual and sustainability reports. The method used is text analysis where the presence of thirteen concepts related to CSR are counted. Freeman's (1984) stakeholder model and Carroll’s (1991) pyramid of CSR are used for analysis. Secondary data is used to describe the countries surveyed. The results demonstrated that all the companies surveyed had some type of communication about social responsibility but to different extents. Sweden was the leader in its communication on CSR. Surprising was that the Brazilian companies had the second highest number of hits and was more active in their communication than the two Western countries, France and Spain. Although India communicated to a lower extent, the result was still higher than what one would expect of a country in the earlier stages of economic development. The main differences among the countries where classified according to Carroll's various responsibilities. That the differences between the countries were relatively small is explained on the basis of Freeman's stakeholder model. As a result of increased globalisation, companies are influenced of stakeholders from around the world, which smoothes out national variations in CSR. This leads to that global rather than national stakeholders increasingly shape the ethical responsibility of Carroll’s model.

Företags samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) är ett väl debatterat begrepp som uppmärksammats allt mer i bland annat media, men även av företag. Däremot är begreppet konsumenters samhällsansvar inte lika uppmärksammat trots att det finns en interaktion mellan konsumenters- och företags samhällsansvar. Forskare framhåller att det finns bristfälligt med teorier om konsumenters samhällsansvar samt att definitionen är viktig för att fortsätta driva CSR-debatten, vilket gör ämnet relevant att studera. Studien syfte är att med utgångspunkt i samhällsansvarsmodeller på företagsnivå, utveckla en definition och en tentativ samhällsansvarsmodell på konsumentnivå. Slutsatsen baseras på en kvalitativ undersökning utifrån 15 intervjuer samt teorier som behandlar definitioner och modeller om samhällsansvar. De ansvarsområden som identifierats och illustreras i KSA-modellen, konsumentens samhällsansvarsmodell, är det legala ansvaret som är tvingande och de två frivilliga områdena socialt ansvar och miljöansvar. Dessa tre områden består av en etisk grund och ett hållbart tidsperspektiv. Det sociala ansvaret och miljöansvaret består även av två underkategorier, ekonomi som visar förutsättningarna för att ta samhällsansvar och filantropi som visar på hur de två ansvarsområdena kan tas. De ansvarsområden som illustreras i KSA-modellen har framtagits med hjälp av konsumenters faktorer och motiv till att ta samhällsansvar. De faktorer som har identifierats är kunskapsfaktorn, hälsofaktorn, omsorgsfaktorn, tvingande faktorn, ”ta-ställningsfaktorn”, certifieringsfaktorn, självkänslofaktorn, empatifaktorn och inkomstfaktorn. / Corporate Social Responsibility, CSR, is a concept that is gaining more attention in the media as well as by companies. However, the consumer social responsibility has not gained the same attention, even though there exists an interaction between the corporate social responsibility and the consumer social responsibility. Researchers emphasize that there is a shortage of theories on consumer social responsibility, and that there is a need for a definition to drive the CSR debate. The purpose of this thesis report is to define such a definition as well as define a tentative social responsibility model on a consumer level, based on models for social responsibility on a corporate level. The conclusion is based on 15 interviews as well as theories, definitions and models of social responsibility. The areas of responsibilities that have been identified and that are illustrated by our CNSR (consumer social responsibility) model are the enforcing legal responsibility and the two voluntary social responsibility and environmental responsibility. These three areas of responsibility consist of an ethical foundation as well as dimension of sustainability. The social and environmental responsibilities further consist of an economical aspect that show the conditions to take responsibility and philanthropic aspect that show how these responsibilities can be taken. The areas of responsibility in the KSA model have been derived from consumer factors and motives for taking a social responsibility. The factors that have been identified are knowledge factor, health factor, care factor, enforcement factor, "take-a-stand"-factor, certification factor, self-esteem factor, empathy factor and income factor.

Den ökade oron för olika miljö- och samhällsrisker i kombination medföretagsskandaler har medfört ett ökat intresse för företagens sociala ansvar. Ettsamhällsansvar har därmed blivit en ny nödvändighet för företag, där företagbland annat förväntas arbeta mot och hantera hållbarhet. En förutsättning föratt styra mot hållbarhet är att företagen skapar en balans mellan ekonomiska,ekologiska och sociala målsättningar. Styrsystem är ett verktyg med olikakontrollmekanismer för att styra mot organisatoriska målsättningar. För att styramot hållbarhet bör styrsystem kontrollera och styra mot ekonomiska, ekologiskaoch sociala målsättningar. Tidigare studier visar emellertid på en betydandeproblematik, där traditionellt utformade MSC drivs av ett ekonomiskt intressemed en potentiell påverkan på samhällets välfärd. Dessutom tenderar denekologiska och sociala dimensionen av hållbarhet att inte tas i beaktning. Syftet med denna studie är således att skapa en förståelse för hur stora företagmed ett hållbarhet- och intressentperspektiv styr verksamheten mot hållbarhet.Malmi och Browns (2008) styrsystemramverk och tidigare forskning inomområdet styrsystem tillämpades för att skapa förståelse för hur stora företagintegrerar ett intressent- och hållbarhetsperspektiv i styrpaket, samt vilkakontrollmekanismer som företagen tillämpar vid hantering av hållbarhetens tredimensioner. För att besvara studiens syfte har studien antagit en kvalitativdesign med datainsamlingsmetoden dokument, där elva stora företags års- ochhållbarhetsredovisning analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Studiensresultat indikerar att stora företag hanterar dess ekonomiska, ekologiska ochsociala påverkan med en styrning med utgångspunkt från samhället ochintressenters behov. Detta påvisar att ekologiska och sociala frågor kanintegreras och hanteras med företagens styrpaket. Resultatet indikerar vidare entillämpning av samtliga fem kontroller i Malmi och Browns (2008)styrsystemramverk vid styrning mot hållbarhet. Studien främsta bidrag är enutökad förståelse kring ramverkets konfiguration vid hållbarhetsstyrning, därföreställningen om prestation innefattar en bredare uppsättning av intressenter. / The increased concern about various environmental and societal risks incombination with corporate scandals has resulted in an increased interest incorporate social responsibility. Corporate social responsibility has become anew necessity for companies, where companies are expected to managesustainability. Sustainability management requires companies to manage andcreate a balance between economic, ecological, and social goals. Managementcontrol systems (MCS) refers to different controls in managing organizationalgoals. A MCS should manage economic, ecological, and social goals in order tosteer towards sustainability. Previous studies, however, highlight that traditionalMCSs are driven by an economic self-interest with a potential impact onsociety’s well-being. In addition, the ecological and social dimension ofsustainability tends to be underrepresented. The purpose of this study is to identify how large companies with a sustainabilityand stakeholder perspective steer their operations towards sustainability. Malmiand Brown's (2008) MCS framework and previous research in the field of MCSare applied to generate an understanding of how large companies integrate astakeholder- and sustainability perspective in the MCS package, as well as whichcontrol mechanisms companies apply when managing the three dimensions ofsustainability. To achieve the purpose, a qualitative design with a documentstudy has been used. The document study consists of eleven large companies'annual and sustainability reports and were analysed with a qualitative contentanalysis. The results of the study indicate that large companies manage theireconomic, ecological, and social impact with a MCS package based on the needsof society and stakeholders. This demonstrates that ecological and social issuescan be integrated and managed with companies' MCS packages. The resultfurther indicates an application of all five controls in Malmi and Brown's (2008)MCS framework when steering towards sustainability. The main contributionof the study is an expanded knowledge about the framework's configuration insustainability management, where the notion of performance includes a broaderset of stakeholders.

Konkurrensmiljön i populära destinationer skapar ett behov för hotell att differentiera sig. Implementering av CSR är ett alternativ för att skapa mervärde och bättre relationer med det omgivande samhället. Därav får kommunikationen av CSR en strategisk betydelse. Hotell kan både påverka och bli påverkade av det omgivande samhället, även vad det gäller CSR. Samhället kan se olika ut i exempelvis Nord- och Sydeuropa, där länderna har sociokulturella och finansiella skillnader. Stockholm och Rhodos är två populära resmål i Sverige och Grekland, med annorlunda lokala omständigheter. Syftet med denna uppsats är att komparativt undersöka hur väletablerade hotell i Rhodos och Stockholm kommunicerar CSR. Vidare syftar undersökningen till att skapa förståelse om lokala omständigheter påverkar hotellens CSR-initiativ. Denna studie består av sex strukturerade intervjuer, varav tre i respektive destination, samt en text- och bildanalys av hotellens webbsidor och sociala medier. Det framkom att majoriteten av de undersökta hotellen i Rhodos och Stockholm kommunicerar CSR-initiativen primärt genom sociala medier, i synnerhet Instagram och Facebook. Innehållet i CSR-kommunikationen berör mestadels miljörelaterade initiativ. CSR är inte ett krav i hotellbranschen, endast en fördel för hotellet och den omgivande miljön. Lokala omständigheter kan påverka hotellens implementering och kommunikation av CSR. Den ekonomiska aspekten har störst påverkan på invånarna och hur hotell hjälper lokalinvånarna, främst gällande hotellen i Grekland. Vidare framkom det att en standardiserad CSR-mall inte kan gälla internationellt eftersom hotell påverkar och blir påverkade av det omgivande samhället. / The competitive environment in popular destinations creates a need for hotels to differentiate. Implementing CSR is an option for added value and better relationships with the surrounding community. Hence, the promotion of CSR has a strategic importance. Hotels can both affect and be influenced by the surrounding community, even when it comes to CSR. For example the society may look different in northern and southern Europe, where the countries have socio-cultural and financial differences. Stockholm and Rhodes are two popular destinations in Sweden and Greece, with different local circumstances. The purpose of this paper is to compare how well-established hotels in Rhodes and Stockholm promote CSR. Furthermore, the survey aims to create an understanding of how local circumstances affect the hotel's CSR initiatives. This study consists of six structured interviews, whereof three in each destination, and a text and image analysis of the hotel's websites and social media accounts. The results showed that the majority of the investigated hotels in Rhodes and Stockholm promote their CSR initiatives primarily through social media, in particular Instagram and Facebook. The content of their CSR promotion is mostly about environment-related initiatives. CSR is not a requirement in the hotel industry, only an advantage for the hotel and the surrounding environment. Local circumstances can affect the hotel's implementation and promotion of CSR. The economic aspect has the greatest impact on local residents and affect how hotels adjust their CSR-initatives, particularly in the greek hotels. Moreover, it was found that a CSR policy can’t be standardized internationally as hotels affect and are influenced by the surrounding community.

Problem: The increased environmental awareness among people as well as businesses has led to the development of new concepts such as sustainable development and environ-mental marketing. One way of practising environmental marketing, which is based on the three principles social responsibility, holism and sustainability, is to use eco-labels on prod-ucts and services. Many companies see the usage of eco-labels as a means to gain competi-tive advantage. The number of eco-labelled products and services constantly increases, but does it mean that the number of companies practising corporate social responsibility also increases? The thesis strives to find out how a company through the usage of eco-labels contributes to a sustainable society by practising environmental marketing and thus social responsibility. The more specific purpose of this thesis is to: Explore the relationship between the usage of eco-labels on products and services and the implementation of corporate social responsibility (CSR) within three different companies. Method: A qualitative research approach was applied. Data was collected through six semi-structured interviews with the responsible of environmental/sustainability questions of three different companies (Scandic, Arla Foods and JC) and with the representatives within information/PR from two third party organisations (the Nordic Swan and KRAV). Results: We have drawn the conclusion that in order to have CSR incorporated within the organisation of the company, there is a need to have a balance between the different di-mensions (economic, environmental and social) of the company. The company also needs to take responsibilities that go beyond economic, legal, and ethical responsibilities. Scandic and Arla Foods have CSR fully incorporated within their organisations. JC have an imbal-ance between the different dimensions and have therefore not fully incorporated CSR. When it comes to the relationship between the eco-label and CSR, we can conclude that for the explored companies the relationship is dependent on the environmental philosophy and the environmental culture of the company having the eco-label. Scandic and Arla Foods have strong environmental cultures and their eco-labellings are seen as being the output of their CSR. JC do not have such a strong environmental culture and their eco-labelling is seen as the input of CSR. Third party organisations play an important role for CSR within the explored companies, both for the development and for the continuous im-provements of CSR. Third party organisations emphasise the development of CSR when the eco-label is seen as being the input of CSR, as in the case of JC. When the eco-label is seen as the outcome, as for Scandic and Arla Foods, the third party organisations help the companies to make continuous improvements. / Problem: Den ökade medvetenheten hos människor såväl som hos företag när det kom-mer till miljöfrågor har bidragit till att nya koncept som till exempel hållbar utveckling och grön marknadsföring har uppkommit. Grön marknadsföring bygger på de tre principerna: socialt ansvarstagande, holism och hållbarhet. Ett sätt att tillämpa grön marknadsföring är att använda miljömärkningar på varor och tjänster. Användandet av miljömärkningar ses som en konkurrensfördel av många företag och antalet miljömärkta varor och tjänster ökar konstant. Betyder detta att även antalet företag som tar ett samhällsansvar ökar? Denna uppsats söker ta reda på hur ett företag med hjälp av miljömärkningar bidrar till ett hållbart samhälle genom tillämpning av grön marknadsföring och därmed också socialt ansvarsta-gande. Det mer specifika syftet med den här uppsatsen är att: Undersöka förhållandet mellan användandet av miljömärkningar på varor och tjänster och tillämpningen av företagens samhällsansvar (CSR) i tre olika företag. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod tillämpades. Data samlades in genom sex styck-en semistrukturerade intervjuer med de ansvariga inom miljö- och hållbarhetsfrågor på tre olika företag (Scandic, Arla Foods och JC) och med informatörerna från två tredjeparts or-ganisationer (Svanen och KRAV). Resultat: Vi har kommit till slutsatsen att det måste finnas en balans mellan de olika di-mensionerna (ekonomiska, sociala och miljö) inom företaget för att CSR ska vara inkorpo-rerat i dess organisation. Företaget måste också ta ett ansvar utöver de ekonomiska, lagliga och etiska ansvar som företag har. Scandic och Arla Foods har fullt ut inkorporerat CSR i sina organisationer. JC har en obalans mellan de olika dimensionerna och har därför inte fullt ut inkorporerat CSR. När det kommer till förhållandet mellan miljömärkningen och CSR hos de undersökta företagen, har vi dragit slutsatsen att detta förhållande är beroende på miljöfilosofin och miljökulturen hos företaget som har miljömärkningen. Scandic och Arla Foods har starka miljökulturer och deras miljömärkningar ses som ett resultat av deras CSR. JC har inte någon stark miljökultur och deras miljömärkning ses som ett bidrag till CSR. Tredje parts organisationer spelar en viktig roll både för utvecklandet och för det kontinuerliga förbättrandet av CSR inom de undersökta företagen. När miljömärkningen ses som ett bidrag till CSR, som i fallet med JC, fokuseras tredje parts organisationers infly-tande på utvecklandet av CSR. När miljömärkningen ses som ett resultat av CSR, som hos Scandic och Arla Foods, hjälper tredje parts organisationer företagen att göra kontinuerliga förbättringar.

The environmental situation is becoming increasingly critical. The energy sector and other industries have a big impact on our climate and the public is raising their voice for companies to admit their responsibility towards the environment and society. Companies engage in corporate social responsibility (CSR) and happily disclose their responsible performance in annual reports. But what messages are they conveying in their CSR-reporting, and what attitudes towards CSR can be found underneath the explicit content?  The aim of this study is to discover which discourses exist in CSR-reports from Swedish energy companies, and how these discourses operate. Based on a social constructionist perspective a discourse analysis derived from the discourse theory of Laclau and Mouffe was selected to meet this certain aim.  The result of the discourse analysis showed that three different discourses figure in the CSR-reports of the Swedish energy sector. These were a responsibility discourse, an economic discourse and a discourse on development. The discourses found were not mutually exclusive rather than complementing each other to enclose the whole concept of CSR as depicted in the reports examined. As a final point this study confirms the idea of CSR as a socially constructed phenomenon. / Tillståndet för vårt klimat blir alltmer kritiskt. Energibranschen och andra industrier står för stor miljöpåverkan och allt fler röster höjs för att företagen ska ta sitt ansvar gentemot miljö och samhälle. Företag engagerar sig i corporate social responsibility (CSR), på svenska företags samhällsansvar, och talar gärna om sina ansvarsfulla satsningar i årliga rapporter. Men vad säger de egentligen i rapporterna och vad är det för syn på CSR de förmedlar?  Studiens syfte är att undersöka vilka diskurser som förekommer i svenska energibolags CSR-rapporter, och hur dessa diskurser fungerar. Med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv valdes en diskursanalys utvecklad från Laclau och Mouffes diskursteori som undersökningsmetod.  Resultatet visade att CSR-rapporter i den svenska energibranschen innehåller tre övergripande diskurser: en ansvarsdiskurs, en ekonomisk diskurs och en utvecklingsdiskurs. De övergripande diskurserna var inte ömsesidigt uteslutande utan kompletterade varandra för att tillsammans omfatta hela CSR-begreppet som det förmedlades i de undersökta rapporterna. Studien bekräftar slutligen idén om CSR som ett social konstruerat fenomen.

<p>Problem: The increased environmental awareness among people as well as businesses has led to the development of new concepts such as sustainable development and environ-mental marketing. One way of practising environmental marketing, which is based on the three principles social responsibility, holism and sustainability, is to use eco-labels on prod-ucts and services. Many companies see the usage of eco-labels as a means to gain competi-tive advantage. The number of eco-labelled products and services constantly increases, but does it mean that the number of companies practising corporate social responsibility also increases? The thesis strives to find out how a company through the usage of eco-labels contributes to a sustainable society by practising environmental marketing and thus social responsibility. The more specific purpose of this thesis is to:</p><p>Explore the relationship between the usage of eco-labels on products and services and the implementation of corporate social responsibility (CSR) within three different companies.</p><p>Method: A qualitative research approach was applied. Data was collected through six semi-structured interviews with the responsible of environmental/sustainability questions of three different companies (Scandic, Arla Foods and JC) and with the representatives within information/PR from two third party organisations (the Nordic Swan and KRAV).</p><p>Results: We have drawn the conclusion that in order to have CSR incorporated within the organisation of the company, there is a need to have a balance between the different di-mensions (economic, environmental and social) of the company. The company also needs to take responsibilities that go beyond economic, legal, and ethical responsibilities. Scandic and Arla Foods have CSR fully incorporated within their organisations. JC have an imbal-ance between the different dimensions and have therefore not fully incorporated CSR. When it comes to the relationship between the eco-label and CSR, we can conclude that for the explored companies the relationship is dependent on the environmental philosophy and the environmental culture of the company having the eco-label. Scandic and Arla Foods have strong environmental cultures and their eco-labellings are seen as being the output of their CSR. JC do not have such a strong environmental culture and their eco-labelling is seen as the input of CSR. Third party organisations play an important role for CSR within the explored companies, both for the development and for the continuous im-provements of CSR. Third party organisations emphasise the development of CSR when the eco-label is seen as being the input of CSR, as in the case of JC. When the eco-label is seen as the outcome, as for Scandic and Arla Foods, the third party organisations help the companies to make continuous improvements.</p> / <p>Problem: Den ökade medvetenheten hos människor såväl som hos företag när det kom-mer till miljöfrågor har bidragit till att nya koncept som till exempel hållbar utveckling och grön marknadsföring har uppkommit. Grön marknadsföring bygger på de tre principerna: socialt ansvarstagande, holism och hållbarhet. Ett sätt att tillämpa grön marknadsföring är att använda miljömärkningar på varor och tjänster. Användandet av miljömärkningar ses som en konkurrensfördel av många företag och antalet miljömärkta varor och tjänster ökar konstant. Betyder detta att även antalet företag som tar ett samhällsansvar ökar? Denna uppsats söker ta reda på hur ett företag med hjälp av miljömärkningar bidrar till ett hållbart samhälle genom tillämpning av grön marknadsföring och därmed också socialt ansvarsta-gande. Det mer specifika syftet med den här uppsatsen är att:</p><p>Undersöka förhållandet mellan användandet av miljömärkningar på varor och tjänster och tillämpningen av företagens samhällsansvar (CSR) i tre olika företag.</p><p>Metod: En kvalitativ undersökningsmetod tillämpades. Data samlades in genom sex styck-en semistrukturerade intervjuer med de ansvariga inom miljö- och hållbarhetsfrågor på tre olika företag (Scandic, Arla Foods och JC) och med informatörerna från två tredjeparts or-ganisationer (Svanen och KRAV).</p><p>Resultat: Vi har kommit till slutsatsen att det måste finnas en balans mellan de olika di-mensionerna (ekonomiska, sociala och miljö) inom företaget för att CSR ska vara inkorpo-rerat i dess organisation. Företaget måste också ta ett ansvar utöver de ekonomiska, lagliga och etiska ansvar som företag har. Scandic och Arla Foods har fullt ut inkorporerat CSR i sina organisationer. JC har en obalans mellan de olika dimensionerna och har därför inte fullt ut inkorporerat CSR. När det kommer till förhållandet mellan miljömärkningen och CSR hos de undersökta företagen, har vi dragit slutsatsen att detta förhållande är beroende på miljöfilosofin och miljökulturen hos företaget som har miljömärkningen. Scandic och Arla Foods har starka miljökulturer och deras miljömärkningar ses som ett resultat av deras CSR. JC har inte någon stark miljökultur och deras miljömärkning ses som ett bidrag till CSR. Tredje parts organisationer spelar en viktig roll både för utvecklandet och för det kontinuerliga förbättrandet av CSR inom de undersökta företagen. När miljömärkningen ses som ett bidrag till CSR, som i fallet med JC, fokuseras tredje parts organisationers infly-tande på utvecklandet av CSR. När miljömärkningen ses som ett resultat av CSR, som hos Scandic och Arla Foods, hjälper tredje parts organisationer företagen att göra kontinuerliga förbättringar.</p>

Inledning: Antalet nyanlända flyktingar ökade kraftigt i Sverige efter den stora flyktingströmmen 2015. Arbetsförmedlingen är den myndighet, som sedan etableringsreformen togs i kraft 2010, är ansvariga för att tillsammans med den nyanlända flyktingen, myndigheter, företag och organisationer skapa en etableringsplan. Uppdraget syftar till att hjälpa nyanlända flyktingar till att så snabbt som möjligt lära sig svenska språket och hitta ett arbete för att klara sin försörjning. Antalet sysselsatta nyanlända flyktingarna i etableringsuppdraget var år 2016 endast 5 %. Tidigare forskning och den politiska debatten visar på vikten av sysselsättning för att minska utvecklingen av ett segregerat svenskt samhälle. Syfte: Studien undersöker dels arbetsgivares upplevelser och inställning till integration av nyanlända flyktingar genom arbete, dels arbetsgivares erfarenheter och möjligheter till rekrytering av nyanlända flyktingar. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv forskningsansats. Forskningsprocessen är av hermeneutiskt slag där helheten och kontexten utgörs av lagar och insatser i det svenska samhället, tillsammans med intervjuer med Arbetsförmedlingen och Svenskt Näringsliv. De undersökta delarna utgörs i studien av 16 intervjuer med arbetsgivare från privata företag. Slutsats: Det teoretiska bidrag studien gör är att arbetsgivare upplever att insatser och möjligheter till rekryteringsbeslut som leder till integration av nyanlända flyktingar är starkt beroende av arbetsgivarens personliga intresse. Detta efter att studiens visat att den ekonomiska nytta rekrytering av nyanlända flyktingar ger för företag inte avgör rekryteringsbeslutet. Enligt studien är det den sociala nyttan som avgör om en arbetsgivare vid ett rekryteringsbeslut aktivt väljer att integrera en nyanländ flykting genom arbete. Det leder till att studiens praktiska bidrag är att Arbetsförmedlingens fokus på ekonomisk nytta bör kompletteras med resurser till att framhäva den sociala nytta integration av nyanlända flyktingar genom arbete leder till. / Introduction: The number of newly arrived refugees increased rapidly in Sweden after the major arrival of refugees in 2015. Arbetsförmedlingen, the Swedish public employment office, is since 2010 the responsible authority to create an introduction plan together with the newly arrived refugee, authorities, companies and organizations. The establishment mission aim to help newly arrived refugees to learn the Swedish language, and to find a job as quickly as possible to be able to meet economic needs. The number of employed newly arrived refugees in the introduction plan was 5 % in the year of 2016. Earlier research and the political debate show the importance of employment in order to reduce segregation in the Swedish society. Purpose: The study partly examines employers' attitude and experiences of integration of newly arrived refugees through work, and partly examines employers' experiences and opportunities for recruitment of newly arrived refugees. Method: The study is made with a qualitative research method with abductive approach. The research process is a hermeneutical process, in which the context consisted of laws and actions from the Swedish society, together with interviews with Arbetsförmedlingen and Svenskt Näringsliv. The investigated parts in the study are created by 16 interviews with employers in private companies. Conclusion: The theoretical contribution of the study is that employers experience that efforts and opportunities for recruitment decisions that leads to integration of newly arrived refugees are strongly dependent on the employer's personal interest. This means the economic utility that newly arrived refugees gives to the company is not what determines the recruitment decision. According to the study, social utility is what determine that an employer in a recruitment decision actively chooses to integrate newly arrived refugees through work. This means that the practical contribution of the study is that Arbetsförmedlingen ́s focus on economic utility should be supplemented with resources to emphasize the social utility of integration of newly arrived refugees in Sweden through work for.