<p>The purpose with the work is to study Fortums activities with hydro power plants, dams and reservoirs mainly in a premise jurisdictional perspective and to show how GIS would be a helpful tool for the future.</p><p>A great deal of the information that the Generation Hydro-division at Fortum are managing have a spatial element. That means that it is possible to spatially join this information to a geographical polygon, line or point. This information is today gathered from several different sources, such as files, paper maps and digital data of several kinds. A Geographic Information System (GIS), as and aid besides the ordinary tools should be an effective support in the everyday work with questions of a premise jurisdictional nature.</p><p>The goal of this work is to account for how to organize, present and analyse geographic information. We will show how to link from the map to traditional tools such as calculation- and register programs. Linking to documents of different formats and to pictures will also be demonstrated.</p><p>Gathered and processed data in different formats and from different sources will result in a GIS-application overlooking two separate control areas. For the lower parts of the river Ljusnan in the municipalities of Bollnäs and Söderhamn it will be accounted for the handling of hydro power plants. The other area includes the municipalities of Arvika and Eda in the county of Värmland, in which the handling of dams and reservoirs also will be incuded. In the attempt to give suggestions of different solutions the two areas diverge somewhat in the matter of drawing manners and scales.</p> / <p>Syftet med examensarbetet är att studera Fortums verksamhet med kraftstationer, dammar och regleringsmagasin ur i första hand ett fastighetsrättsligt perspektiv att visa hur GIS kan vara ett lämpligt hjälpmedel i den framtida verksamheten.</p><p>En betydande del av den information, som hanteras av avdelningen Generation Hydro på Fortum, har en geografisk anknytning. Det innebär att den går att koppla till en yta, en linje eller en punkt i geografin. Idag hämtas sådan information från flera olika källor, däribland pärmar, papperskartor och i olika former av dataformat. Ett geografiskt informationssystem, GIS, som hjälpmedel vid sidan av befintliga hjälpmedel bör vara ett effektivt stöd i det vardagliga arbetet med fastighetsrättsliga frågor.</p><p>Målsättningen med examensarbetet är dels att redovisa hur man kan organisera, presentera och analysera geografisk information. Dels ska redovisning göras av hur man länkar från kartan till traditionella verktyg och information i form av kalkyl- och registerprogram samt dokument i olika format och länkningar till bilder. Användningen av kartor i olika format ska visas.</p><p>Utifrån diverse data i olika format från olika källor tas förslag på GIS-lösningar fram över två testområden. För Ljusnans nedre del i Bollnäs och Söderhamns kommuner redovisas hantering av kraftstationer. Det andra området innefattar Arvika och Eda kommuner i Värmland, i vilka även hantering av dammar och regleringsmagasin innefattas. För att ge exempel på olika lösningar skiljer sig utformningen av förslagen av de två områdena något vad gäller ritmanér och skalområden.</p>

The purpose with the work is to study Fortums activities with hydro power plants, dams and reservoirs mainly in a premise jurisdictional perspective and to show how GIS would be a helpful tool for the future. A great deal of the information that the Generation Hydro-division at Fortum are managing have a spatial element. That means that it is possible to spatially join this information to a geographical polygon, line or point. This information is today gathered from several different sources, such as files, paper maps and digital data of several kinds. A Geographic Information System (GIS), as and aid besides the ordinary tools should be an effective support in the everyday work with questions of a premise jurisdictional nature. The goal of this work is to account for how to organize, present and analyse geographic information. We will show how to link from the map to traditional tools such as calculation- and register programs. Linking to documents of different formats and to pictures will also be demonstrated. Gathered and processed data in different formats and from different sources will result in a GIS-application overlooking two separate control areas. For the lower parts of the river Ljusnan in the municipalities of Bollnäs and Söderhamn it will be accounted for the handling of hydro power plants. The other area includes the municipalities of Arvika and Eda in the county of Värmland, in which the handling of dams and reservoirs also will be incuded. In the attempt to give suggestions of different solutions the two areas diverge somewhat in the matter of drawing manners and scales. / Syftet med examensarbetet är att studera Fortums verksamhet med kraftstationer, dammar och regleringsmagasin ur i första hand ett fastighetsrättsligt perspektiv att visa hur GIS kan vara ett lämpligt hjälpmedel i den framtida verksamheten. En betydande del av den information, som hanteras av avdelningen Generation Hydro på Fortum, har en geografisk anknytning. Det innebär att den går att koppla till en yta, en linje eller en punkt i geografin. Idag hämtas sådan information från flera olika källor, däribland pärmar, papperskartor och i olika former av dataformat. Ett geografiskt informationssystem, GIS, som hjälpmedel vid sidan av befintliga hjälpmedel bör vara ett effektivt stöd i det vardagliga arbetet med fastighetsrättsliga frågor. Målsättningen med examensarbetet är dels att redovisa hur man kan organisera, presentera och analysera geografisk information. Dels ska redovisning göras av hur man länkar från kartan till traditionella verktyg och information i form av kalkyl- och registerprogram samt dokument i olika format och länkningar till bilder. Användningen av kartor i olika format ska visas. Utifrån diverse data i olika format från olika källor tas förslag på GIS-lösningar fram över två testområden. För Ljusnans nedre del i Bollnäs och Söderhamns kommuner redovisas hantering av kraftstationer. Det andra området innefattar Arvika och Eda kommuner i Värmland, i vilka även hantering av dammar och regleringsmagasin innefattas. För att ge exempel på olika lösningar skiljer sig utformningen av förslagen av de två områdena något vad gäller ritmanér och skalområden.

Energibranschen är en mansdominerad bransch som står inför många utmaningar, både gällande omställning av energisystemet samt framtidens kompetensförsörjning. Detta medför att branschen efterfrågar ett breddat perspektiv av olika kompetenser och vill locka fler, framförallt kvinnor, till branschen. Ingenjör är ett av de vanligaste förekommande yrkena inom energibranschen och där andelen kvinnor tenderar att vara som minst. Syftet med studien är således att ur ett genusperspektiv undersöka hur företag inom energibranschen arbetar med extern employer branding för att attrahera ingenjörsstudenter. Studien bygger på sammanlagt nio intervjuer med personer från de valda fallföretagen Vattenfall, E.ON och Fortum, som är tre av de största företagen i branschen. För att bredda perspektivet av företagens arbete med extern employer branding har de tre personerna som intervjuats på respektive företag haft olika befattningar. Studiens resultat visar på att alla företagen i någon grad arbetar ur ett genusperspektiv med extern employer branding för att attrahera ingenjörsstudenter. Dock finns det både likheter och skillnader i hur de arbetar mot studenter samt graden av genusperspektiv i deras employer branding aktiviteter. Konstaterbart är att det finns en del genusmedvetenhet i företagens externa employer branding aktiviteter, där det i vissa sammanhang finns en uttalad strategi medan det i andra sammanhang saknas.

<p>Prestationsutvärderingssystem är tänkta att främja uppfyllandet av ett företags strategi. För att uppnå avsedd styreffekt bör prestationsutvärderingssystemen enligt teorin ej vara beroende av sådant som ligger utanför den anställdes kontroll. I företag som agerar i en osäker omgivning, såsom väderberoende företag, kan det vara svårt att välja ut relevanta mått som inte i onödan belastas av vädereffekter som de anställda inte kan kontrollera. Om valda mått ändå belastas av vädereffekter uppstår frågan om och hur den anställdes belöning ska skyddas från vädereffekter. Vårt syfte är att fördjupa förståelsen för hur väderberoende hanteras i prestationsutvärderingssystem. För att uppnå detta syfte har vi genomfört en serie intervjuer med personer som på olika sätt är ansvariga för skapandet av prestationsutvärderingssystem på företag inom energibranschen som är väderberoende i hög utsträckning.</p><p>Det vi kommit fram till är att vid val av mått beaktas väderberoendet på så sätt att mått som i allt för stor utsträckning är utsatta för vädereffekter väljs bort samtidigt som väderberoende mått tillåts om de speglar för företaget kritiska framgångsfaktorer. De prestationsmål som sedan kopplas till bonus är inte flexibla och är i allmänhet tufft satta men då bonus kan utgå även om mål inte uppfylls fullt ut ges möjlighet att påverka sin egen situation även om vädret har negativ inverkan. Belöningssystemen är konstruerade med en hög grad av formalisering som grund, vilket innebär att det finns en formelbaserad koppling mellan måluppfyllelse och utbetald belöning samtidigt innebär de valda måtten att en viss grad av subjektivitet är nödvändig.</p>

Prestationsutvärderingssystem är tänkta att främja uppfyllandet av ett företags strategi. För att uppnå avsedd styreffekt bör prestationsutvärderingssystemen enligt teorin ej vara beroende av sådant som ligger utanför den anställdes kontroll. I företag som agerar i en osäker omgivning, såsom väderberoende företag, kan det vara svårt att välja ut relevanta mått som inte i onödan belastas av vädereffekter som de anställda inte kan kontrollera. Om valda mått ändå belastas av vädereffekter uppstår frågan om och hur den anställdes belöning ska skyddas från vädereffekter. Vårt syfte är att fördjupa förståelsen för hur väderberoende hanteras i prestationsutvärderingssystem. För att uppnå detta syfte har vi genomfört en serie intervjuer med personer som på olika sätt är ansvariga för skapandet av prestationsutvärderingssystem på företag inom energibranschen som är väderberoende i hög utsträckning. Det vi kommit fram till är att vid val av mått beaktas väderberoendet på så sätt att mått som i allt för stor utsträckning är utsatta för vädereffekter väljs bort samtidigt som väderberoende mått tillåts om de speglar för företaget kritiska framgångsfaktorer. De prestationsmål som sedan kopplas till bonus är inte flexibla och är i allmänhet tufft satta men då bonus kan utgå även om mål inte uppfylls fullt ut ges möjlighet att påverka sin egen situation även om vädret har negativ inverkan. Belöningssystemen är konstruerade med en hög grad av formalisering som grund, vilket innebär att det finns en formelbaserad koppling mellan måluppfyllelse och utbetald belöning samtidigt innebär de valda måtten att en viss grad av subjektivitet är nödvändig.

Studien syftar till att förklara hur de miljömässiga, sociala och ekonomiska målen som framställs i hållbarhetsredovisningen påverkar prestation. Vidare ämnar studien undersöka svenska företag som är verksamma inom energibranschen. Detta är en bransch med stor miljöpåverkan. Hållbarhetsprestation, allmän prestation och tillväxt var de mått som mättes för att studien skulle uppfylla sitt syfte. Studien besvarar forskningsfrågan: På vilket sätt kan hållbarhetsredovisning bidra till att företag inom energibranschen i Sverige uppnår högre prestation? Den teoretiska referensramen låg till grund för framställningen av studiens hypoteser. Dessa testades sedan empiriskt med hjälp av data som samlades in genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Data analyserades både genom en korrelationsanalys, en variansanalys samt regressionsanalyser. Analyserna bidrog till att studiens hypoteser kunde bekräftas eller förkastas. En hållbarhetsredovisning ska främst presentera ett företags arbete med de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna av dess verksamhet. I resultatet presenteras att de tre dimensionerna av hållbarhetsarbetet har en relation till hållbarhetsprestation. Ju mer företagen arbetar med hållbarhetsmålen desto högre hållbarhersprestation kan de uppnå. För att företagen ska uppnå hållbarhetsprestation på lång sikt måste de följa upp deras uppnådda hållbarhetsmål och utvärdera dessa. Däremot har energiföretagen ännu inte lyckats implementera hållbarhetsarbetet i affärsmodellen så att de även uppnår högre allmän prestation och tillväxt. Studien visar även på att den miljömässiga hållbarheten är prioriterad bland företagen inom energibranschen.

Bakgrund: Aktiviteten av fusioner och förvärv har ökat världen runt. Samtidigt har även förutsättningarna för att driva en organisation förändrats. I en så omvälvande organisatorisk förändring som företagsförvärv, kan närvaron av dessa förändrade förutsättningar tänkas ta sig uttryck i integrationsprocessen. Syfte: Syftet är att beskriva integrationsprocessen vid förvärv av svenska energibolag, samt att belysa om motsättningen mellan beslutsrationalitet och handlingsrationalitet påverkar integrationsprocessen i dessa förvärv, och i så fall hur den påverkas. Avgränsningar: Undersökningen är begränsad till energibranschen i Sverige och inga juridiska aspekter på fusioner och förvärv kommer att beaktas. Genomförande: Studien genomfördes med hjälp av sju intervjuer från tre olika fall av förvärv inom den svenska energibranschen. Resultat: Vi har uppmärksammat att integrationsprocessen i de studerade fallen påvisar motsättningen mellan beslutsrationalitet och handlingsrationalitet. Att medvetandegörande motsättningen i fusioner och förvärv kan underlätta för ett företag att uppnå legitimitet. Ett sätt att behandla motsättningen på är att beslutsrationalitet och handlingsrationalitet organisatoriskt separeras och behandlas åtskilt av olika delar i organisationen.

Varför väljer företagen inom tillverkningsindustri- och energibranschen att tillämpa frivilligt hållbarhetsarbete och tillhandahålla frivillig hållbarhetsredovisning? Vilka är deras drivkrafter? För de flesta förefaller det vara en självklarhet att det är en fråga om lönsamhet, men vilka bakomliggande faktorer kan ge en bredare förklaring till varför tillämpningen av hållbarhetsaspekterna är så pass relevanta för lönsamheten? Vi har studerat ett flertal påverkningsbara element för att ge läsaren en djupare förståelse kring varför företag arbetar med frivilliga hållbarhetsaspekter. Intressenternas, konkurrensförhållandets och enskilda kritiska händelsers påverkan är faktorer som ställts i fokus. Vidare har vi även granskat betydelsen av GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och FN:s Global Compact innehållandes principer för en hållbar utveckling samt undersökt kopplingen mellan hållbarhetsaspekternas tillämpning och företagens vitala strävan efter livsnödvändiga resurser. Som stöd för våra resonemang har vi använt oss av fyra organisatoriska teorier, legitimitetsteorin, intressentteorin, den nyinstitutionella teorin och resursberoendeteorin. Vi har gjort en kvalitativ empirisk undersökning med en semistrukturerad intervjumetod som grund. Studien innefattar sex företag, en fristående miljökonsult som tidigare arbetat som researcher på den ideella organisationen Swedwatch samt generalsekreteraren för Näringslivets Miljöchefer. Vi har sett att företagen började med hållbarhetsarbete som en effekt av ökade krav från intressenthåll, främst från ägare och investerare. Intressentergruppers åsikter är en central punkt som påverkar företagens arbetsprocess på hållbarhetsområdet. Vidare har vi konstaterat att media har en betydande påverkan där företaget kan tvingas ta ställning till medias rubriker och anpassa sitt hållbarhetsarbete därefter. De intervjuade företagen anser att användet av GRI:s riktlinjer och Global Compacts principer underlättar i interaktion med affärspartners då det skapar en gemensam etisk plattform att utgå ifrån. Studien har även nått slutsatsen att konkurrenters agerande på hållbarhetsområdet kan påverka det enskilda företaget då företagen ofta hämtar inspiration från varandra. Likaså kan enskilda kritiska händelser sätta sina spår och innebära påverkan. Vi konstaterar att tillämpningen av hållbarhetsaspekterna också kan anses vara en legitimitetsnyckel i strävan efter livsnödvändiga resurser. I slutänden hamnar legitimitetsbegreppet oftast i centrum. Förtagen måste kontinuerligt upprätthålla sin legitimitetsstatus genom att främja överstämmandet mellan sina egna och det omgivande samhällets värderingar. Här spelar idag hållbarhetsarbetet och hållbarhetsrapporterna en viktig roll.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två företag inom energibranschen arbetar och kommunicerar Corporate Social Responsibility (CSR) internt. Vi har i vår studie undersökt, genom dels intervjuer och dels annat material, hur två kommunalt ägda energiföretag arbetar med CSR, samt undersökt varför de arbetar som de gör. Vidare undersöks hur dessa företag kommunicerar CSR inom företaget och om det finns några skillnader och likheter i sättet att arbeta med CSR-frågor. Tidigare forskning indikerar att arbetet med CSR ser likartat ut för företag inom samma bransch. Vårt resultat pekar dock på att så inte alltid är fallet. Anledningarna till att det kan se olika ut är flera. Dels att företagen bedömer arbetet med CSR på olika sätt, att de har olika intressenter som de anser har mer eller mindre inflytande och att de kommunicerar CSR på olika sätt. Då denna uppsats endast undersöker hur två kommunalt ägda företag arbetar med CSR kan det vara intressant för framtida studier att undersöka två privata företag alternativt ett kommunalt och ett privat företag inom samma bransch och jämföra om det finns skillnader och likheter i deras sätt att ta och arbeta med socialt ansvar.

<p>Bakgrund: Aktiviteten av fusioner och förvärv har ökat världen runt. Samtidigt har även förutsättningarna för att driva en organisation förändrats. I en så omvälvande organisatorisk förändring som företagsförvärv, kan närvaron av dessa förändrade förutsättningar tänkas ta sig uttryck i integrationsprocessen. </p><p>Syfte: Syftet är att beskriva integrationsprocessen vid förvärv av svenska energibolag, samt att belysa om motsättningen mellan beslutsrationalitet och handlingsrationalitet påverkar integrationsprocessen i dessa förvärv, och i så fall hur den påverkas.</p><p>Avgränsningar: Undersökningen är begränsad till energibranschen i Sverige och inga juridiska aspekter på fusioner och förvärv kommer att beaktas. </p><p>Genomförande: Studien genomfördes med hjälp av sju intervjuer från tre olika fall av förvärv inom den svenska energibranschen. </p><p>Resultat: Vi har uppmärksammat att integrationsprocessen i de studerade fallen påvisar motsättningen mellan beslutsrationalitet och handlingsrationalitet. Att medvetandegörande motsättningen i fusioner och förvärv kan underlätta för ett företag att uppnå legitimitet. Ett sätt att behandla motsättningen på är att beslutsrationalitet och handlingsrationalitet organisatoriskt separeras och behandlas åtskilt av olika delar i organisationen.</p>