I den svenska politiken är arbete av avgörande betydelse för människans liv då det ska förhindra utanförskap och inverka positivt på människans fysiska och psykiska hälsa. I och med detta har arbete fått en stor roll även i integrationspolitiken. Den 1 december 2010 reformerades mottagandet av nyanlända invandrare och Arbetsförmedlingen fick överta huvudansvaret för etableringsarbetet. Syftet med denna reform var bland annat att främja jämställdhet och öka kvinnors sysselsättning. Trots detta är nyanlända invandrade kvinnor bland de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Nu efterfrågas mer jämställdhetsintegrering. En metod som väckt skilda åsikter vad gäller dess omvandlande potential kontra dess förmåga att i själva verket befästa normer. För att undersöka jämställdhetens närvaro i etableringsuppdraget, och vilka effekter den får för kvinnorna har en kritisk policyanalys, med diskurser i fokus genomförts. Hur formar politiken jämställdhet och individer genom policy då kön inte är den enda diskrimineringsgrunden? Genom att studera jämställdhetsdiskurser som cirkulerar i etableringsuppdragets policydokument, samt i intervjuer med myndighetsanställda på arbetsförmedlingen. Visade resultaten i studien att istället för att jämställdhet hade den omvandlande effekt som den ofta förknippas med, var det begreppet jämställdhet som omvandlades från ambition till projekt då det skulle gå från policy till handling. Risken finns då att strukturer fortgår och kvinnornas förutsättningar förblir samma.

På grund av de otrygga och oroliga omständigheterna i vissa länder väljer människorna, tvångsmässigt, att lämna sina ursprungsländer. Detta har lett till att antalet invandrare har rekordökat under de senaste åren i, bland annat, Sverige. Integrationsfrågan diskuteras alltmer i den svenska politiskadebatten. Invandrings- och integrationspolitiska mål är att stärka nyanländas samhällsgemenskap och arbetsmarknadsintegration. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att etablera nyanlända genom olika insatser.Studiens huvudsyfte är att få en djupare förståelse för studie- och yrkesvägledningsfunktionen och vad den har för betydelse för de nyanlända, samt förstå de faktorerna som hindrar och försvårar nyanländas arbetsmarknadsintegration. Studien utgår från arbetsförmedlarperspektiv på respektive frågeställning. För att nå syftet med studien används en kvalitativ intervjumetod med 6 verksamma arbetsförmedlare (etableringshandläggare) på Arbetsförmedlingen. Det undersökta ämnesområdet analyseras utifrån systemteori som ramverk STF och funktionalismen.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledningen uppfyller en viktig funktion som behöver stärkas under nyanländas etableringsperiod. Vidare visar resultatet att faktorer i form av socialt kapital, socialt nätverk, humankapitalet, krav på språk och utbildning och egen vilja och motivation påverkar individens integration i såväl samhället som arbetsmarknaden.

The purpose of this study is to investigate/evaluate how employment officers handle the refugees who have different backgrounds and therefore different conditions for entering the labour market. Semi-structured interview was used and a total of seven employment officers participated and the result shows that all the participants experienced cultural clashes in their work. Everyone has their own way for solving this issue, for example to inform the clients how the employment officer works or helping the clients with their issues and questions. The aspects of ethnicity and gender are important especially for female clients during conversation for establishment since the living conditions between the genders are not always equally. Depending on the clients individually qualifications the employment officers will decide how to help the clients. Furthermore, the employment officers considered that those efforts offered to the clients are sufficient. However, establishment within two years is hard to achieve, especially for clients who are illiterates and women who have been housewives their whole life. The result should be interpreted with caution due to the few participants.

Inledning: Antalet nyanlända flyktingar ökade kraftigt i Sverige efter den stora flyktingströmmen 2015. Arbetsförmedlingen är den myndighet, som sedan etableringsreformen togs i kraft 2010, är ansvariga för att tillsammans med den nyanlända flyktingen, myndigheter, företag och organisationer skapa en etableringsplan. Uppdraget syftar till att hjälpa nyanlända flyktingar till att så snabbt som möjligt lära sig svenska språket och hitta ett arbete för att klara sin försörjning. Antalet sysselsatta nyanlända flyktingarna i etableringsuppdraget var år 2016 endast 5 %. Tidigare forskning och den politiska debatten visar på vikten av sysselsättning för att minska utvecklingen av ett segregerat svenskt samhälle. Syfte: Studien undersöker dels arbetsgivares upplevelser och inställning till integration av nyanlända flyktingar genom arbete, dels arbetsgivares erfarenheter och möjligheter till rekrytering av nyanlända flyktingar. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv forskningsansats. Forskningsprocessen är av hermeneutiskt slag där helheten och kontexten utgörs av lagar och insatser i det svenska samhället, tillsammans med intervjuer med Arbetsförmedlingen och Svenskt Näringsliv. De undersökta delarna utgörs i studien av 16 intervjuer med arbetsgivare från privata företag. Slutsats: Det teoretiska bidrag studien gör är att arbetsgivare upplever att insatser och möjligheter till rekryteringsbeslut som leder till integration av nyanlända flyktingar är starkt beroende av arbetsgivarens personliga intresse. Detta efter att studiens visat att den ekonomiska nytta rekrytering av nyanlända flyktingar ger för företag inte avgör rekryteringsbeslutet. Enligt studien är det den sociala nyttan som avgör om en arbetsgivare vid ett rekryteringsbeslut aktivt väljer att integrera en nyanländ flykting genom arbete. Det leder till att studiens praktiska bidrag är att Arbetsförmedlingens fokus på ekonomisk nytta bör kompletteras med resurser till att framhäva den sociala nytta integration av nyanlända flyktingar genom arbete leder till. / Introduction: The number of newly arrived refugees increased rapidly in Sweden after the major arrival of refugees in 2015. Arbetsförmedlingen, the Swedish public employment office, is since 2010 the responsible authority to create an introduction plan together with the newly arrived refugee, authorities, companies and organizations. The establishment mission aim to help newly arrived refugees to learn the Swedish language, and to find a job as quickly as possible to be able to meet economic needs. The number of employed newly arrived refugees in the introduction plan was 5 % in the year of 2016. Earlier research and the political debate show the importance of employment in order to reduce segregation in the Swedish society. Purpose: The study partly examines employers' attitude and experiences of integration of newly arrived refugees through work, and partly examines employers' experiences and opportunities for recruitment of newly arrived refugees. Method: The study is made with a qualitative research method with abductive approach. The research process is a hermeneutical process, in which the context consisted of laws and actions from the Swedish society, together with interviews with Arbetsförmedlingen and Svenskt Näringsliv. The investigated parts in the study are created by 16 interviews with employers in private companies. Conclusion: The theoretical contribution of the study is that employers experience that efforts and opportunities for recruitment decisions that leads to integration of newly arrived refugees are strongly dependent on the employer's personal interest. This means the economic utility that newly arrived refugees gives to the company is not what determines the recruitment decision. According to the study, social utility is what determine that an employer in a recruitment decision actively chooses to integrate newly arrived refugees through work. This means that the practical contribution of the study is that Arbetsförmedlingen ́s focus on economic utility should be supplemented with resources to emphasize the social utility of integration of newly arrived refugees in Sweden through work for.