I den svenska politiken är arbete av avgörande betydelse för människans liv då det ska förhindra utanförskap och inverka positivt på människans fysiska och psykiska hälsa. I och med detta har arbete fått en stor roll även i integrationspolitiken. Den 1 december 2010 reformerades mottagandet av nyanlända invandrare och Arbetsförmedlingen fick överta huvudansvaret för etableringsarbetet. Syftet med denna reform var bland annat att främja jämställdhet och öka kvinnors sysselsättning. Trots detta är nyanlända invandrade kvinnor bland de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Nu efterfrågas mer jämställdhetsintegrering. En metod som väckt skilda åsikter vad gäller dess omvandlande potential kontra dess förmåga att i själva verket befästa normer. För att undersöka jämställdhetens närvaro i etableringsuppdraget, och vilka effekter den får för kvinnorna har en kritisk policyanalys, med diskurser i fokus genomförts. Hur formar politiken jämställdhet och individer genom policy då kön inte är den enda diskrimineringsgrunden? Genom att studera jämställdhetsdiskurser som cirkulerar i etableringsuppdragets policydokument, samt i intervjuer med myndighetsanställda på arbetsförmedlingen. Visade resultaten i studien att istället för att jämställdhet hade den omvandlande effekt som den ofta förknippas med, var det begreppet jämställdhet som omvandlades från ambition till projekt då det skulle gå från policy till handling. Risken finns då att strukturer fortgår och kvinnornas förutsättningar förblir samma.

This paper examines, through questionnaire, how young students in upper secondary school in Malmo experience social integration. It also contain what they think should be done in order to improve the integration between youth that are ethnic Swedish and youth that have a foreign background. To understand the subject we started with a review over Swedish integration politic and its influence over Malmo and social integration in the country. We have used such theoretical starting points as identity and ethnicity in relations to the social surroundings, social affinity theory and flexible mindedness, making of groups among youth and factors to promote social integration. Our conclusion is that the experience of social integration between the two groups depends on how you experience yourself. If you feel like a Swedish person you more likely experience a mix of relationships but if you feel like an immigrant you feel like there’s a big division between both groups. Another conclusion is that the youth wants to be involved in the process of making their surrounding social integrated.