Abstract Interest in the subject appeared from real events. We seemed to discern a trend in society. We have noted that the amount of social enterprises to a greater extent is formed in Sweden. Companies like GodEl, Postkodslotteriet and DEM Collective are typical illustrations of companies included in the category of social enterprise. It seemed as socially profiled companies is the new generation companies. The purpose of this essay is to make an inventory of possible competitive advantages that arise from social branding. As a result of our study the approach is inductive. We drew attention to a phenomenon that we observed in reality. We have conducted a qualitative study consisting of three focus groups and three interviews. We compiled empirical material and connected it to the appropriate theories. Respondent’s perception of traditional funds for charity and the desire for smarter solutions indicates that there is a new trend in society, a trend that is humanitarian, attractive, and here to stay. We believe that consumers are more aware of their consumption choices. We want to maintain that this awareness is not based in rational consumer choices, but more ethically conscious consumer choices, which fosters social branding. The timeliness of the social branding creates a competitive advantage. By profiling the brand of social entrepreneurship, create competitive advantage by providing an image that we think consumers want. It is an image based on contemporary values that attract today's and tomorrow's consumers.

Antalet sociala företag har ökat på senare år och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhällsproblem har därmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgångspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgår då denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt Utvärdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten från de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen på ett övergripande sätt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar även att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utsträckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande källa för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap.

Den forskningsfråga som uppsatsen tar sin utgångspunkt i är på vilket sätt entreprenörskap förekommer i Svenska kyrkan. Detta besvaras genom att betingelser och förekomst analyseras som ett fenomen i styrnings och ledningsfunktionen i Svenska kyrkans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka betingelser och förekomster i Svenska kyrkan genom de processer, system och former som finns i organisationen. Metoden som används är abduktion där den hypotetiskt deduktiva metoden växelspelar med den induktiva metoden. Olika teorier om entreprenörskap presenteras och teoridelen forsätter med en genomgång av Svenska kyrkans organisation samt uppbyggnaden av en offentlig och ideell organisation. Efter dessa delar följer ett kapitel om socialt entreprenörskap utifrån innebörden i både organisation och entreprenörskap. Teoridelen avslutas med analysmodeller som används i uppsatsens analys. Det empiriska materialet är uppdelat i sex kategorier. Dessa sex delar är: Entreprenörskap och organisation i styrningsfunktionen, entreprenörskap och organisation i ledningsfunktionen, entreprenörskap och organisation i verksamhet, entreprenörskap och organisation i styrdokument, samt socialt entreprenörskap i församlingarna. Resultatredovisningen sker genom att de fem fallförsamlingarna redovisas utifrån de ovan nämna katergorierna. Anlaysen av resultatet sker genom att entreprenörskap analyseras utifrån ett kollektiv- och individprespektiv. Det görs utifrån teorier om människor, resurser och situationer, sammanhang och system, tillfällen och processer samt avtal och former. I analysen går att utläsa flera olika förekomster och betingelser för entreprenörksap utifrån mänskliga, processinrikade och organisatoriska fenomen. Slutsatserna och den avslutande disskussionen utgår från de de betingelser som finns för entreprenörskap och hur förkomsten kan visa på entreprenörskap som fenomen i Svenska kyrkan. Entreprenörskap förekommer på flera olika nivåer i verksamheten och det finns förutsättningar för att utveckla entreprenörskapet ytterligare samtidigt som det kan finnas fenomen som motverkar entreprenröskap. Avslutningsvis sker en kort metodreflektion och förslag ges till fortsatt forskning. / The research question on which this thesis is based is in what way entrepreneurship occurs in the Church of Sweden. This question is answered by analyzing such conditions and occurrences as a phenomenon in the governance and leadership function in the operation of the Church of Sweden. The purpose of the thesis is to investigate conditions and occurrences of entrepreneurship in the Church of Sweden through existing processes, systems and ceremonial forms in the organisation. The abduction method is used interactively with the hypothetical deductive method and the inductive method.   Various theories of entrepreneurship are presented, as well as various types of organisations. The theoretical section concludes with analysis models that are used in the analysis in the thesis. The empirical material is presented based on various categories, which include entrepreneurship and organisation in the control function and leadership function in the Church of Sweden as well as in operations and governing documents.   The results are analyzed by viewing entrepreneurship based on a collective and an individual perspective. In the analysis it is possible to interpret a number of different occurrences and conditions for entrepreneurship based on human, process-oriented and organisational phenomena. The conclusions and concluding discussion proceed from the conditions that exist for entrepreneurship and how its occurrence may demonstrate entrepreneurship as a phenomenon in the Church of Sweden. Entrepreneurship occurs at several different levels in the organisation, and prerequisites exist for developing entrepreneurship further while there may also be phenomena that work against entrepreneurship. Finally there is a brief reflection on methodology, with proposals for continued research.

SAMMANFATTNING Titel: Den sociala entreprenörens karaktäriserande egenskaper Nivå: Kandidatuppsats, C-nivå, företagsekonomi, ledarskap och organisation Författare: Pontus Alm & Yrsa Fällström Handledare: Pär Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi, Maria Fregidou--‐Malama Examinator: Jens Eklinder Frick Datum: 2015-06-02 Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka karaktäriserande egenskaper som går att finna hos sociala entreprenörer. Problem och bakgrund: Sociala företag och socialt entreprenörskap är ett område som har fått undermålig uppmärksamhet i forskningen med betoning på drivande egenskaper hos sociala entreprenörer. Förståelsen för ämnet kommer med denna studie öka, och befintlig teori kommer att bekräftas eller motsägas. Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod och deskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt på tidigare forskning inom socialt entreprenörskap men även på forskning inom traditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorin för att jämföra denna studies utfall med tidigare forskning. Resultat & diskussion: Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktäriserar sociala entreprenörer i Sverige och som är grundade på de sociala entreprenörernas egenskaper. Studien stärker även tidigare forskning med enkätundersökningens utfall. Förslag till fortsatt forskning: Det har kommit förslag från en handfull respondenter att det bör göras en mer djupgående undersökning över vissa typer av organisationer. Eftersom denna studie har riktats till alla sociala företag enligt Sofisams register innebär det att organisationerna skiljer sig åt vad gällande bransch och företagsform. Då det finns bristfällig forskning angående könsskillnader inom begreppet risktagande för sociala företagare ges även detta som förslag till vidare forskning. Nyckelord: Socialt entreprenörskap, social entreprenör, entreprenör, socialt företag, tredje sektorn.

Aim of the thesis: The aim of this thesis is to describe and gain a deeper understanding of how companies use communication as a tool to overcome the gap between the company and the consumer. The aim is also to clarify some of the factors contributing to this gap.Method:  This thesis has been made from a qualitative approach with quantitative influences. The qualitative primary data collection was gathered through six in-depth interviews with companies in Gothenburg either selling organic and fair-trade produced clothes or marketing towards sustainable consumption. The quantitative part consists of a consumer questionnaire given to 100 women in the inner city of Gothenburg.  Frame of references: Related researches within the field of the subject are presented in the beginning of this chapter. Further theories presented are the consumer’s awareness and the consumer´s responsiveness to CSR. The consumer buying process connects the consumer to the company and how the company reacts and communicates.    Conclusions: The consumer lack adequate information to consume organic and fair-trade clothes. Social Entrepreneurs can help them overcome the issue, but needs to improve their CSR-communication. The gap between the company and the consumer can be describes by factors like supply, labeling, preconceptions, buying behavior and marketing.Keywords: Corporate Social Responsibility (CSR), Organic and Fair-trade clothes, Social entrepreneur.

<p><strong>Aim of the thesis: </strong>The aim of this thesis is to describe and gain a deeper understanding of how companies use communication as a tool to overcome the gap between the company and the consumer. The aim is also to clarify some of the factors contributing to this gap.<strong>Method:  </strong>This thesis has been made from a qualitative approach with quantitative influences. The qualitative primary data collection was gathered through six in-depth interviews with companies in Gothenburg either selling organic and fair-trade produced clothes or marketing towards sustainable consumption. The quantitative part consists of a consumer questionnaire given to 100 women in the inner city of Gothenburg.  <strong>Frame of references: </strong>Related researches within the field of the subject are presented in the beginning of this chapter. Further theories presented are the consumer’s awareness and the consumer´s responsiveness to CSR. The consumer buying process connects the consumer to the company and how the company reacts and communicates.    <strong>Conclusions: </strong>The consumer lack adequate information to consume organic and fair-trade clothes. Social Entrepreneurs can help them overcome the issue, but needs to improve their CSR-communication. The gap between the company and the consumer can be describes by factors like supply, labeling, preconceptions, buying behavior and marketing.<strong>Keywords: </strong>Corporate Social Responsibility (CSR), Organic and Fair-trade clothes, Social entrepreneur.<strong> </strong></p>

Socialt entreprenörskap används för att beteckna organisationer som med inslag av affärsmässiga strategier försöker lösa olika samhällsproblem. Syftet med denna studie är att utforska hur social-entreprenöriella diskurser inom sådana organisation upprätthålls och produceras utifrån följande frågeställningar: Hur orienterar sig sociala entreprenörer mellan diskurser om socialt entreprenörskap? Hur legitimeras socialt entreprenörskap inom sådana diskurser? Studien vilar på en socialkonstruktivistisk grund och tillämpar metodologiskt och teoretiskt en hybridansats utgjord av diskursanalys med socialpsykologiska inslag. Sju intervjuer har genomförts med personer som arbetar inom teknik-orienterat socialt entreprenörskap och driver organisationer vars verksamhetsmål kan beskrivas som socialt gynnsamma, utöver ekonomiska. Fokus har legat på att utforska det som av diskursanalytiker beskrivits som tolkningsrepertoarer (interpretative repertoires), det vill säga hur olika retoriska och diskursiva resurser används för att legitimera och upprätthålla en diskurs. Resultatet visar på förekomsten av tre tolkningsrepertoarer; en entreprenörsrepertoar, en förbättrarrepertoar och en harmonirepertoar. Var och en av dessa repertoarer inrymmer diskursiva resurser som kan tillämpas, samt multipla subjektspositioner som kan intas, för att representera och legitimera olika aspekter av fenomenet. En avslutande diskussion behandlar studieresultaten i förhållande till tidigare studier på området och redogör för möjligheterna till framtida forskning. I synnerhet framhålls behovet av att studera relationen mellan resultatet och den mer övergripande samhällsdiskursen om fenomenet.

<p>Ansvarstagande i företag har fått ökad uppmärksamhet i och med utvecklingen av begreppet <em>Corporate Social Responsibility (CSR).</em> Intressenter har idag större förväntningar på företags ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande. Risken med CSR är att företag inte gör operationella bidrag mot samhällsproblem utan endast ser detta som ett sätt att öka sin vinst genom att förbättra företagets image. På senare tid har begreppet <em>Socialt Entreprenörskap</em> utvecklats där det främsta målet är det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten. Delsyftet var att undersöka hur detta påverkas av de olika bolagens relation med respektive intressenter och ledarskapsstil. Undersökningen visar att de bolag som framgångsrikt integrerar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden drivs av en vision att göra en förändring i samhället.</p>

Ansvarstagande i företag har fått ökad uppmärksamhet i och med utvecklingen av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Intressenter har idag större förväntningar på företags ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande. Risken med CSR är att företag inte gör operationella bidrag mot samhällsproblem utan endast ser detta som ett sätt att öka sin vinst genom att förbättra företagets image. På senare tid har begreppet Socialt Entreprenörskap utvecklats där det främsta målet är det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten. Delsyftet var att undersöka hur detta påverkas av de olika bolagens relation med respektive intressenter och ledarskapsstil. Undersökningen visar att de bolag som framgångsrikt integrerar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden drivs av en vision att göra en förändring i samhället.

Bakgrund: Socialt företagande utmärks av entreprenörens förmåga att identifiera samhällsproblem och tillmötesgå de sociala behoven i samhället. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrån de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna återspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en påverkan i strävan efter företagets uppsatta mål, vare sig deär socialt, miljömässigt eller ekonomiskt motiverade. Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen är att genom fallstudie skapa ökad förståelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten. Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras på en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgår ifrån socialt entreprenörskap. Data har samlats in via ett abduktivt tillvägagångssätt, genom semi-strukturerade intervjuer, observationer och teoretisk insamling. Slutsats: Uppsatsen påvisar de drivkrafter som finns hos den sociala entreprenören. Exempelvis att det primära målet är att uppnå en positiv social-och miljömässig påverkan i samhället, snarare än att generera en ekonomisk vinst. Andra drivkrafter är samtidigt att motivera och utbilda personalen inom medvetenhet om hållbarhet, säkerhet och kvalitet.