Spelling suggestions: "subject:"spelbolag""
1 |
Elbolag i blåsväder : Investering för att säkra eldriftenSköld, Magnus, Hultström, Mattias, Stighagen, Johan January 2005 (has links)
Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Det pratas om höga kostnader vid nedgrävning av elledningar men det måste finnas anledning till att ett antal elbolag valt att inte gräva ner sina elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering. Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn till vid planläggande av investeringar Metod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer där fokuspunkter användes. Dessa var framtagna utifrån uppsatsens frågeställning med intention att uppfylla uppsatsens syfte. Vår avsikt var att granska Sydkraft Nät ABs agerande utifrån deras eget perspektiv och tolka dessa med hjälp av på området vedertagna teorier. Resultat Sydkraft Nät AB tar hänsyn till en rad olika faktorer vid planläggande av en investering: • Vilken investeringstyp det är, det vill säga om ett nät behöver bytas ut/byggas ut eller så projekteras ett helt nytt nät fram. • Vilket syfte investeringen har. • Vilken sorts elledning som passar bäst till investeringens syftet. • Kostnader för investeringen. • Vilka intäkter investeringen förväntas generera. • Vilken nättariff som är skälig enligt Statens reglering. / Problem On January 8 2005, a major storm past Sweden causing substantial devastation. Many landowners lost numerous acres of forest as trees fell from the powerful wind. Many power lines stretching through the forests of Sweden’s southern parts got damaged from the falling trees. Some power companies have earlier taken safety precautions by digging the cables into the ground. Discussions are frequent about the high costs associated with this process but some companies have still done it. To commence such a radical change in system structure, a company need years of planning and major capital resources. Purpose The purpose of this report is to find answer to what factors Sydkraft Nät AB has to consider in their investment process. Method This report has been made with a qualitative method based on interviews. These interviews were based on focus points made from the problem statement in intention to fulfil the purpose of the report. Our intention is to investigate actions taken by Sydkraft Nät AB, from their own perspective, and interpret these utilizing commonly used investment theories. Results Sydkraft Nät AB has to take several factors into consideration when planning their investments: • What kind of investment it is. Is the system in need of extension or replacement? • The purpose of the investment • What kind of cable would be appropriate • Investment cost • How much revenue will the investment generate • What tariff can be used according to government regulations
|
2 |
Elbolag i blåsväder : Investering för att säkra eldriftenSköld, Magnus, Hultström, Mattias, Stighagen, Johan January 2005 (has links)
<p>Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof</p><p>ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna</p><p>som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En</p><p>del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Det pratas om</p><p>höga kostnader vid nedgrävning av elledningar men det måste finnas anledning till att ett</p><p>antal elbolag valt att inte gräva ner sina elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring</p><p>av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering.</p><p>Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn</p><p>till vid planläggande av investeringar</p><p>Metod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer</p><p>där fokuspunkter användes. Dessa var framtagna utifrån uppsatsens frågeställning</p><p>med intention att uppfylla uppsatsens syfte. Vår avsikt var att granska Sydkraft Nät ABs</p><p>agerande utifrån deras eget perspektiv och tolka dessa med hjälp av på området vedertagna</p><p>teorier.</p><p>Resultat Sydkraft Nät AB tar hänsyn till en rad olika faktorer vid planläggande av en investering:</p><p>• Vilken investeringstyp det är, det vill säga om ett nät behöver bytas ut/byggas ut eller</p><p>så projekteras ett helt nytt nät fram.</p><p>• Vilket syfte investeringen har.</p><p>• Vilken sorts elledning som passar bäst till investeringens syftet.</p><p>• Kostnader för investeringen.</p><p>• Vilka intäkter investeringen förväntas generera.</p><p>• Vilken nättariff som är skälig enligt Statens reglering.</p> / <p>Problem On January 8 2005, a major storm past Sweden causing substantial devastation.</p><p>Many landowners lost numerous acres of forest as trees fell from the powerful wind. Many</p><p>power lines stretching through the forests of Sweden’s southern parts got damaged from</p><p>the falling trees. Some power companies have earlier taken safety precautions by digging</p><p>the cables into the ground. Discussions are frequent about the high costs associated with</p><p>this process but some companies have still done it. To commence such a radical change in</p><p>system structure, a company need years of planning and major capital resources.</p><p>Purpose The purpose of this report is to find answer to what factors Sydkraft Nät AB has</p><p>to consider in their investment process.</p><p>Method This report has been made with a qualitative method based on interviews. These</p><p>interviews were based on focus points made from the problem statement in intention to</p><p>fulfil the purpose of the report. Our intention is to investigate actions taken by Sydkraft</p><p>Nät AB, from their own perspective, and interpret these utilizing commonly used investment</p><p>theories.</p><p>Results Sydkraft Nät AB has to take several factors into consideration when planning their</p><p>investments:</p><p>• What kind of investment it is. Is the system in need of extension or replacement?</p><p>• The purpose of the investment</p><p>• What kind of cable would be appropriate</p><p>• Investment cost</p><p>• How much revenue will the investment generate</p><p>• What tariff can be used according to government regulations</p>
|
3 |
Elbolag som en kraft för gott? : En kvalitativ studie om ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagandeRask, Gabriella, Cubas Manfredini, Juan January 2010 (has links)
<p>Ansvarstagande i företag har fått ökad uppmärksamhet i och med utvecklingen av begreppet <em>Corporate Social Responsibility (CSR).</em> Intressenter har idag större förväntningar på företags ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande. Risken med CSR är att företag inte gör operationella bidrag mot samhällsproblem utan endast ser detta som ett sätt att öka sin vinst genom att förbättra företagets image. På senare tid har begreppet <em>Socialt Entreprenörskap</em> utvecklats där det främsta målet är det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten. Delsyftet var att undersöka hur detta påverkas av de olika bolagens relation med respektive intressenter och ledarskapsstil. Undersökningen visar att de bolag som framgångsrikt integrerar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden drivs av en vision att göra en förändring i samhället.</p>
|
4 |
Avfallshantering : På Härjeåns Nät AB, med fokus på energi- och materialåtervinningHärjebäck, Anders January 2012 (has links)
This thesis was conducted at Mälardalen University in Västerås and Härjeåns Nät AB, mainly in Sveg. Härjeåns Nät AB is a network company that delivers electricity in Härjedalen municipality, Ånge Municipality, Ragunda and Bräcke municipality. The maintenance and dismantling of electricity and broadband networks generates a lot of waste. The purpose of this work is to present proposals on the management of the waste. The goal is that all of Härjeåns offices should have equal management for the waste and an overview of how to manage the various wastes. This will be a step toward ISO certifications ISO 9001:2008 for quality and ISO 14001:2004 for environment. Companies are obliged to know the laws and regulations that apply to operate the business and the waste generated as a result. The alignment of the work lays on the management suggestions, which has led to a short description of today’s situation, with deeper information of all laws and regulations that affects Härjeåns waste. Today’s state at the office in Sveg is that much different waste is placed in the same container that give rise to high costs for the company. Impregnated poles lack good management and hazardous waste needs concrete guidelines to follow. Metals are sorted well but may need an overhaul. Signs exist but are old and faulty. Waste occurs with many different characteristics and handling varies depending on the type of waste, geographic location and how well it is sorted. Sorting the materials correctly reduces disposal costs and may instead generate a replacement, for example sorting iron and other metals and sell them. The laws that affects waste management is the Environmental Code, Waste Regulation, Environmental Protection Agency's Code of Statutes 2004:10 and local directives. Härjeåns are required to have the right knowledge of hazardous waste and how it affects health and the environment, rules for handling and classification, documentation, and prevention. All hazardous waste requires entrepreneurs that have a special permit to transport it from the County Council. Other waste should be transported in an environmentally sound manner using approved and conscious entrepreneurs. Management suggestions of the waste is presented, requirements for entrepreneurs and waste stations is proposed, which partitions that are necessary, which laws that must be followed and what solutions there are. / Detta examensarbete har utförts vid Mälardalens Högskola i Västerås och Härjeåns Nät AB, främst i Sveg. Härjeåns Nät AB är ett elnätsföretag som står för eldistributionen i bl.a. Härjedalens kommun, Ånge kommun, Ragunda kommun och Bräcke kommun. Vid underhåll och rasering av el- och bredbandsnät uppkommer en hel del avfall. Syftet med detta examensarbete är att lägga fram förslag på hantering av avfallet. Målet är att alla Härjeåns arbetsplatser ska ha likvärdig hantering av avfallet och en översikt om hur man ska hantera de olika avfallen. Arbetet ska bedrivas som ett steg mot ISO-certifieringarna SS-EN ISO 9001:2008 för kvalitet och SS-EN ISO 14001:2004 för miljö. Företag är skyldiga att känna till vilka lagar och regler som gäller för att bedriva verksamheten och avfallet som genereras som följd av denna. Tyngden i arbetet ligger på hanteringsförslag, vilket har lett till att nulägesbeskrivningen hållits kort med desto mer tid för informationssökning av alla lagar och förordningar som berör Härjeåns avfallshantering. Dagsläget på linjekontoret i Sveg innebär att mycket avfall läggs i en osorterad container som ger upphov till höga kostnader för företaget. Impregnerade stolpar saknar god hantering och farligt avfall behöver konkreta riktlinjer att följa. Metaller sorteras bra men kan behöva en översyn. Skyltning finns men är gammal och bristfällig. Avfall förekommer med många olika egenskaper och hanteringen varierar beroende på vilken typ av avfall det handlar om, geografiskt läge samt hur välsorterat det är. Att sortera material rätt minskar kostnader för omhändertagande och kan istället generera en ersättning, till exempel att sortera järn och metaller och sälja dessa. De styrmedel som främst berör avfallshantering är Miljöbalken, Avfallsförordningen, Naturvårdsverkets författningssamling 2004:10 och kommunala direktiv. Innehållet i dessa författningar granskas för material som uppkommer inom elnätsbranschen. Vid uppkomst av farligt avfall är företaget skyldigt att ha rätt kunskaper om avfallet och hur det påverkar hälsa och miljö, regler för hantering och klassning, dokumentering samt förebygga uppkomsten. Allt farligt avfall kräver en entreprenör som har särskilt tillstånd att transportera och/eller förvara det från Länsstyrelsen. Övrigt avfall bör transporteras och omhändertas på ett miljöriktigt sätt med godkända och medvetna entreprenörer. Förslag på hantering av avfallet läggs fram, krav på entreprenörer och mottagningsstationer föreslås, vilka partitioner som är nödvändiga, vilka lagar som måste följas och vilka helhetslösningar som finns.
|
5 |
Elbolag som en kraft för gott? : En kvalitativ studie om ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagandeRask, Gabriella, Cubas Manfredini, Juan January 2010 (has links)
Ansvarstagande i företag har fått ökad uppmärksamhet i och med utvecklingen av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Intressenter har idag större förväntningar på företags ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande. Risken med CSR är att företag inte gör operationella bidrag mot samhällsproblem utan endast ser detta som ett sätt att öka sin vinst genom att förbättra företagets image. På senare tid har begreppet Socialt Entreprenörskap utvecklats där det främsta målet är det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten. Delsyftet var att undersöka hur detta påverkas av de olika bolagens relation med respektive intressenter och ledarskapsstil. Undersökningen visar att de bolag som framgångsrikt integrerar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden drivs av en vision att göra en förändring i samhället.
|
6 |
Analys av indikatorerna AIT, AIF, SAIDI och SAIFI i lokalnätet / Analysis of the indicators AIT, AIF, SAIDI and SAIFI in the local networkBassem Yehia, Khaled, Abdowod,, Vahab January 2019 (has links)
Energimarknadsinspektionen (EI) är en tillsynsmyndighet för el, fjärrvärme och naturgas, där en av myndighetens uppgifter är att kontrollera elnätbolagens distribution av el och om distributionen är av god kvalité. God leveranssäkerhet bestäms utifrån EI:s föreskrifter och allmänna råd i publikationen EIFS 2013:1. Varje år rapporterar elnätsbolag in avbrottsdata till EI som används för att mäta och analysera leveranssäkerheten i det svenska elnätet. Energimarknadsinspektionen använder etablerade indikatorer som beskriver leveranssäkerheten i distributionsnätet i Sverige. Indikatorerna som idag används är SAIDI och SAIFI som är kundviktade index som beskriver medelavbrottstiden och medelavbrottsfrekvensen för ett specifikt nät. Under 2019 överväger EI att införa två indikatorer som skall ersätta de nuvarande indexen SAIDI och SAIFI, indikatorerna benämns AIT och AIF. Enligt EI ska dessa indikatorer ge en mer rättvis bild av leveranssäkerheten än vad SAIDI och SAIFI ger, då de nya indikatorerna tar hänsyn till kundernas effektuttag. Detta arbete syftar till att utreda hur de nya indikatorerna AIT och AIF påverkar mätningen av leveranssäkerheten i GENAB:s nät, där leveranssäkerhetsindikatorerna beräknas på olika typer av nät för att sedan jämföras. Därefter undersöks hur de övervägda leveranssäkerhets-indikatorerna kan förbättras med hjälp av ökad automation i nätet. Utifrån resultatet av undersökningarna kan slutsatsen dras att en övergång till AIT och AIF kommer att medföra att indikatorernas medelavbrottstid och medelavbrottsfrekvens ökar för kunderna per år i GENAB:s nät. / Swedish Energy Markets Inspectorate (EI) is a regulatory authority for electricity, district heating and natural gas, where one of their tasks is to control the company's power distribution quality. A good electrical delivery reliability is determined on the basis of EI:s regulations and general advice in the publication EIFS 2013:1. Every year, the power distribution companies reports data to EI of the disturbances they have had in their networks, which is used to measure and analyse the electrical delivery reliability in the Swedish electricity grid. EI uses established indicators that describe the electrical delivery reliability of the distribution networks in Sweden. The indicators used today are named SAIDI and SAIFI, which are customer-weighted indices that describe the average interruption duration and the average interruption frequency for a specific network. In the beginning of 2019, EI will consider introducing two indicators to replace the current SAIDI and SAIFI indices, the indicators are being defined as AIT and AIF. According to EI, these indicators will be better than SAIDI and SAIFI as they take into consideration the customer's expected power consumption during the power outage. The purpose of this report is to investigate how the new indicators AIT and AIF affects the delivery reliability indicators in GENAB:s network, where these indicators are exercised on different types of networks and then compared. How the network can be made more efficient in the future by means of automation in the network is investigated based on the results on the indicators. From the results and investigations, it can be concluded that the transition to AIT and AIF will result in an increase of the indicator´s interruption time and the number of interruptions for customers per year in GENAB:s network.
|
7 |
Långsiktigheten i affärsrelationen mellan elkunder och elbolagHadjikhani, Annoch, Stjernqvist, Anna January 2010 (has links)
Möjligtvis är produkten el idag en standardiserad produkt i dag som många tar för given fram dess att till räkningen visar sig. Under vintern och kanske främst under januari månad de senaste åren har allt fler elkunder höjt rösterna på grund av att priserna brukar stiga under den kyligare perioden. Sedan avregleringen av elmarknaden år 1996 har många nya aktörer dykt upp och i vissa fall är omsättningen låg medan i andra fall redovisas det att elbolag gör större vinster idag än någonsin tidigare. Trots detta finns det relativt få studier som behandlar elmarknaden och framförallt om affärsrelationer på elmarknaden. Vår undersökning visar att 20 % av hushållen har haft samma elbolag i mer än tio år samtidigt som mer än 50 % har bytt elbolag under de senaste tre åren. Detta väcker frågan ifall affärsrelationen mellan elkund och elbolag är stark eller svag. Denna studie syftar till att studera långsiktiga affärsrelationer på elmarknaden mellan elkund och elbolag utifrån en elkunds perspektiv. För att utföra studien har en kvantitativ enkätundersökning utförts med 487 stycken respondenter som själva tecknat elavtal med sitt respektive nuvarande elbolag. Utformningen av enkäten för denna studie är främst baserad på nyckelbegreppen anpassning, förtroende och engagemang för att undersöka styrkan i affärsrelationen och dess ömsesidiga utbyten. Studien visar att elkunden har ett relativt starkt förtroende till elbolagen men ett svagt engagemang samt att anpassningsförmågan efter elkundernas behov lämnar lite att önska hos elbolagen. För elbolagen finns det goda möjligheter att skapa konkurrensfördelar genom att stärka relationen till sina nuvarande kunder och därmed bland annat skapa positiv word-of-mouth. Framförallt finns det möjligheter för elbolagen att anpassa sig efter elkundernas behov och därigenom visa större engagemang. Varför 20 % av hushållen haft samma elbolag i över tio år ter sig bero på att förtroendet är starkt men det kan också bero på bekvämlighet. Dock är det opportunistiska beteendet bland elkunder starkt och bör oroa elbolagen, vilket vi föreslår att elbolagen ska bemöta med en större fokus på sina affärsrelationer. I synnerhet av den anledningen att det är billigare att behålla sina nuvarande kunder än att skapa nya. / Elmarknad
|
8 |
Tjänstelogik för elbolag inom energibranschenPersson, Sandra January 2018 (has links)
Elbolag inom energibranschen fokuserar allt mer på tjänster, de genomgår på så vis en tjänstefiering som medför behovet av en kunskap om tjänsternas logik. Syftet med studien handlar om att undersöka elbolags tjänstelogik i jämförelse med den tjänstedominanta logiken. Studien har en teoretisk referensram som utgår från den tjänstedominanta logiken för att möjliggöra en jämförelse med elbolags tjänstelogik. Studien har en kvalitativ metod med en karaktär av fallstudie inriktad mot kommunalt ägda elbolag som fall. Studieobjekten för fallet var tre kommunalt ägda elbolag samt en samarbetspartner som har samarbetat med elbolag inom energibranschen. Semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod genomfördes med sex respondenter från studieobjekten. Intervjuerna gav information som analyserades och skapade studiens empiri som beskriver elbolags tjänstelogik. Den kännetecknas av att elbolag utgår från materiella resurser för att skapa värde i form av produkter och tjänster i värdeerbjudanden. Resultatet visar att elbolags tjänstelogik förändras mot att fokusera mer på tjänster. Elbolags kultur förhindrar verksamhetens fokus på tjänster, som är präglad av dess starka infrastruktur i form av elnät. Jämförelsen av elbolags tjänstelogik med den tjänstedominanta logiken visar att den inte har ett fokus på immateriella resurser och ser samtliga aktörer som resursintegratörer för värdeskapande. Studiens slutsatser handlar om att elbolag genomgår en mer omfattande tjänstefiering genom att de introducerar både analoga och digitala tjänster. Det handlar om att elbolags tjänstelogik är i ett introducerande skede av den tjänstedominanta logiken. Dock är det inte självklart att elbolags tjänstelogik ska nå den tjänstedominanta logiken. Det på grund av att tjänstelogiken påverkas av elbolags bransch och industri där materiella resurser kan fungera som en utgångspunkt för värdeerbjudanden istället för immateriella resurser.
|
Page generated in 0.0359 seconds