Syftet är att analysera hur svenska innovationsinriktade företag arbetar med innovationsprocesser och vad de gör för att innovationsprocesser ska 1) initieras 2) hanteras och 3) kommersialiseras. Empirin är byggd på fyra studier med företag som alla genomgått innovationsprocesser.  Empirin behandlas tematiskt i resultat- och analysdelen utifrån följande teman: bakgrund och sammanhang, idéer och möjligheter uppstår, idéer och möjligheter väljs, idéer och möjligheter exploateras samt företagsstorlek. De centrala teorierna och modellerna i denna studie är Model of Corporate Entrepreneurship, Idéers uppkomst, Evolutionary Theory samt Skillnader mellan stora och små företag. Slutsatserna är att varje fall och varje innovationsprocess har sitt eget karakteristika där många faktorer som står utanför företagens kontroll spelar in. Gemensamma faktorer bland de fyra fallen i deras sätt att arbeta med innovationsprocesser med avseende på initierande, hanterande och kommersialiserande av innovationsprocesser kan dock skönjas. Samtliga fall har en vision om att vara innovativa och att det går att kontrollera innovationsprocesser vilket präglar innovationsprocessers initierande, val och konkretiserande. Innovationsprocesser initieras i de fyra fallen genom att företagen har en väldigt hög kunskap inom sina respektive områden och med hjälp av denna kunskap ser de möjligheter att innovera och förbättra saker. Omvärlden kan i vissa fall tvinga företagen att initiera innovationsprocesser. Det är också vanligt att innovationer initieras i samband med kundkontakter och samarbetspartners. Alla företag har en form av gate-system (formellt eller informellt) som utgör det kriterium som innovationer, idéer och möjligheter utvärderas utifrån. Detta system är viktigt för hur företagen väljer, hanterar och kommersialiserar innovationer. Som förslag på vidare forskning ger vi bland annat att skaffa sig en djupare inblick i de olika stegen i processen, hur tillförd ny kunskap verkligen påverkar innovationsförmågan hos ett företag och hur utformningen av dessa ”system” går till.

Problemformulering Författarna anser att organisationer ofta associeras med formaliserade beteenden, men vad skulle hända om vi bryter dessa associationshinder i ett försök att skapa skärnings-punkter. Går det att genom arbetsmetoder främja möjligheter för skärningspunkter och öka innovationsförmågan genom intraprenörernas roll i organisationer? Syfte Syftet är att tolka Frans Johanssons (2005) teorier om skärningspunkter och översätta dem till arbetsmetoder. Metod Genom studien har författarna pendlat mellan olika abstraktionsnivåer och insamlat te-ori och empiri allteftersom. De har genom tolkning, applicerat teorier till arbetsmetoder och utfört en empirisk workshop. I analysen har författarna kopplat samman teorin och empirin för att diskutera kring, samt försöka besvara studiens syfte. Slutsats Studien visar att det är möjligt att använda Frans Johanssons (2005) teorier kring skär-ningspunkter i arbetsmetoder. Så länge man försöker hitta och anpassa övningar till vald situation och ha de faktorer som kan påverka med i beaktning, går det att skapa och ar-beta i metoder som gynnar skärningspunkter.

Den forskningsfråga som uppsatsen tar sin utgångspunkt i är på vilket sätt entreprenörskap förekommer i Svenska kyrkan. Detta besvaras genom att betingelser och förekomst analyseras som ett fenomen i styrnings och ledningsfunktionen i Svenska kyrkans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka betingelser och förekomster i Svenska kyrkan genom de processer, system och former som finns i organisationen. Metoden som används är abduktion där den hypotetiskt deduktiva metoden växelspelar med den induktiva metoden. Olika teorier om entreprenörskap presenteras och teoridelen forsätter med en genomgång av Svenska kyrkans organisation samt uppbyggnaden av en offentlig och ideell organisation. Efter dessa delar följer ett kapitel om socialt entreprenörskap utifrån innebörden i både organisation och entreprenörskap. Teoridelen avslutas med analysmodeller som används i uppsatsens analys. Det empiriska materialet är uppdelat i sex kategorier. Dessa sex delar är: Entreprenörskap och organisation i styrningsfunktionen, entreprenörskap och organisation i ledningsfunktionen, entreprenörskap och organisation i verksamhet, entreprenörskap och organisation i styrdokument, samt socialt entreprenörskap i församlingarna. Resultatredovisningen sker genom att de fem fallförsamlingarna redovisas utifrån de ovan nämna katergorierna. Anlaysen av resultatet sker genom att entreprenörskap analyseras utifrån ett kollektiv- och individprespektiv. Det görs utifrån teorier om människor, resurser och situationer, sammanhang och system, tillfällen och processer samt avtal och former. I analysen går att utläsa flera olika förekomster och betingelser för entreprenörksap utifrån mänskliga, processinrikade och organisatoriska fenomen. Slutsatserna och den avslutande disskussionen utgår från de de betingelser som finns för entreprenörskap och hur förkomsten kan visa på entreprenörskap som fenomen i Svenska kyrkan. Entreprenörskap förekommer på flera olika nivåer i verksamheten och det finns förutsättningar för att utveckla entreprenörskapet ytterligare samtidigt som det kan finnas fenomen som motverkar entreprenröskap. Avslutningsvis sker en kort metodreflektion och förslag ges till fortsatt forskning. / The research question on which this thesis is based is in what way entrepreneurship occurs in the Church of Sweden. This question is answered by analyzing such conditions and occurrences as a phenomenon in the governance and leadership function in the operation of the Church of Sweden. The purpose of the thesis is to investigate conditions and occurrences of entrepreneurship in the Church of Sweden through existing processes, systems and ceremonial forms in the organisation. The abduction method is used interactively with the hypothetical deductive method and the inductive method.   Various theories of entrepreneurship are presented, as well as various types of organisations. The theoretical section concludes with analysis models that are used in the analysis in the thesis. The empirical material is presented based on various categories, which include entrepreneurship and organisation in the control function and leadership function in the Church of Sweden as well as in operations and governing documents.   The results are analyzed by viewing entrepreneurship based on a collective and an individual perspective. In the analysis it is possible to interpret a number of different occurrences and conditions for entrepreneurship based on human, process-oriented and organisational phenomena. The conclusions and concluding discussion proceed from the conditions that exist for entrepreneurship and how its occurrence may demonstrate entrepreneurship as a phenomenon in the Church of Sweden. Entrepreneurship occurs at several different levels in the organisation, and prerequisites exist for developing entrepreneurship further while there may also be phenomena that work against entrepreneurship. Finally there is a brief reflection on methodology, with proposals for continued research.

<p>Ekonomin blir alltmer global vilket leder till att företagen blir mer och mer konkurrensutsatta. Det är en ständig utmaning för företagen att hitta konkurrensfördelar för att bibehålla och stärka sin position på marknaden. Vi argumenterar för att företag måste agera mer entreprenöriellt för att lyckas i den allt mer konkurrensutsatta marknaden. I Sverige finns ett flertal exempel på mycket framgångsrika entreprenörer som förändrade Sverige från att vara ett lantbrukssamhälle till ett av världens rikaste länder. Ett handplock av personer värda att nämnas är Lars Magnus Ericsson, Henrik Cedergren och Gustaf de Laval.</p><p>Ur entreprenörskap har grenen intraprenörskap fötts. Intraprenörskap kan enkelt beskrivas som entreprenörskap inom större organisationer och ämnet har fått större och större utrymme inom forskningen på senare tid. Det har visat sig att företag som agerar intraprenöriellt skapar konkurrensfördelar och når högre tillväxt. Således är intraprenöriellt beteende en viktig del av företags strategier att hantera marknadens ökande konkurrens. Idag är många företag trots detta inte intraprenöriella eftersom det finns barriärer inom deras organisationer som förhindrar en sådan utveckling. Dessa barriärer kan ta sig många olika former och är inte alltid lättigenkännliga. Detta för oss in på vår studies problemformulering:</p><p>Vilka barriärer hindrar framgångsrikt intraprenörskap inom företag?</p><p>Syftet är dels att skapa en teoretisk referensram om barriärer mot intraprenörskap, dels att genom en fallstudie empiriskt kartlägga vilka barriärer som hindrar framgångsrikt intraprenörskap i en medelstor tillverkningskoncern (vidare kallat företaget) beläget vid höga kusten i Ångermanland. Genom fallstudien vill vi även skapa en förståelse för vilka barriärer som kan finnas hos liknande företag inom tillverkningsindustrin. För att besvara vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med nio anställda inom den undersökta företaget. Vi har intervjuat både produktionspersonal och chefer för att få en mer nyanserad bild av företaget och dess organisation.</p><p>I teorikapitlet bygger vi upp vår teoretiska referensram som huvudsakligen behandlar sex olika områden av barriärer: system, struktur, strategi, policy, personal och kultur. Vi förklarar även vad intraprenörskap är och vem intraprenören är.</p><p>I empirin presenterar vi respondenternas svar utifrån våra semistrukturerade intervjuer. Vi använder oss av samma struktur som i teorin för att underlätta förståelsen av det framlagda materialet.</p><p>I analysen kopplar vi ihop vårt empiriska material med vår teoretiska referensram. Vi tydliggör de barriärer mot intraprenörskap som gestaltas och klart framkommit utifrån empirin.</p><p>Vårt resultat visar att det finns ett antal barriärer mot framgångsrikt intraprenörskap inom den undersökta koncernen. Några exempel på barriärer vi funnit; den toppstyrda organisationen utgör en barriär mot intraprenörskap på grund av de följdeffekter som uppstår av den specifika styrningen; härav följer även brister i kommunikationen som utgör en barriär mot intraprenörskap; toppstyrningen kopplas även samman med avsaknaden av frihet, tidsutrymme och ansvar i personalens arbetsuppgifter vilket även det innebär en barriär mot intraprenörskap.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Det finns en tjänst som nästan alla företagare i Sverige behöver använda, den kallas revision. Revision är för närvarande lagstadgad, vilket innebär att de företag som omfattas av lagen måste använda tjänsten. Idag pågår det en debatt som behandlar revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om revisionsplikten förändras kommer detta påverka revisionsföretagen då det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsätta använda revisionstjänsten, vilket innebär att revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas.</p><p>Vi vill därför undersöka hur revisionsföretagen kan hantera effekten av revisionspliktens förändring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjälpmedel för revisionsföretagen, för att behålla sin kundgrupp. Detta då de intraprenöriella företagen har medarbetare som är kreativa, innovativa och samarbetsvilliga. Dessutom är en intraprenöriell organisation öppen att införa förändringar och har kommunikationsmedel som fungerar. Allt detta medför att</p><p>organisationen är intraprenöriell som skapar ett företagsklimat som stimulerar nytänkande.</p><p>Vår frågeställning lyder enligt följande:</p><p>Hur kan revisionsföretagen hantera förändringen av revisionsplikten med hjälp av intraprenörskap och vilken betydelse har det för revisionsföretagens organisation och</p><p>kundgrupp?</p><p>Vi har genomfört studien utifrån ett mer hermeneutiskt synsätt än positivistiskt. Detta på grund av att vi vill förstå de egenskaper som intraprenörskap har och testa om dessa tillämpas</p><p>av revisionsföretagen. Vi har haft ett deduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod. Av de kvalitativa metoderna valde vi att utföra intervjuer, detta då vi ville att företagen skulle berätta</p><p>med egna ord hur de upplever den kommande förändringen av revisionsplikten och vilka förändringar i organisationen som de anser krävs. Intervjuerna utfördes i Umeå kommun på</p><p>de fyra största revisionsföretagen med hjälp av en semistrukturerad intervjumall. Teorierna vi har använt i denna studie behandlar intraprenörskap och dess egenskaper. Vi fann att kreativitet, innovativitet, kommunikation och chef/ledare var viktiga egenskaper för att stimulera ett intraprenöriellt klimat i verksamheten.</p><p>När vi påbörjade denna studie ansåg vi att de större revisionsföretagen var mycket lika varandra och hade svårt att skilja dem åt. När studien var genomförd insåg vi att de fyra företagen var mycket olika varandra trots att de erbjuder liknande tjänster. Ett skäl till detta är att de fyra företagen har olika förutsättningar för att stimulera de anställda att tänka intraprenöriellt. Utifrån de personer och företag vi intervjuat fann vi att revisionsföretagen som anammat ett intraprenöriellt tankesätt även har ett försprång i och med förändringen av revisionsplikten relativt de företag som inte har de förutsättningar som stimulerar</p><p>intraprenöriellt tänkande. De företag som var mer intraprenöriella har ett annat sätt att agera och hantera motgångar, hade också andra möjligheter att ta tillvara de möjligheter som förändringen av revisionsplikten kommer att innebära. Detta beror på att de intraprenöriella företagen inte upplever samma oro inför förändringar, de vågar satsa på innovationer och är inte rädda för att välja osäkra vägar för att nå fram till sina mål.</p><p>Genom studien har vi fått en förståelse för vilka egenskaper intraprenörskap har och hur dessa kan stimulera ett intraprenöriellt tänkande hos revisionsföretagen samt att detta har betydelse</p><p>för hur företagen hanterar förändringen av revisionsplikten. Studien visar att intraprenörskap kommer att hjälpa revisionsföretagen vid en förändring av revisionsplikten.</p>

<p>Datorspelsbranschen är en relativt ny och växande bransch som under den senaste tiden fått en allt större plats i media. Företagen i branschen skapar ständigt nya, revolutionerande datorspel för att överträffa konkurrenternas. En viktig del i utvecklingsprocessen av datorspel står utvecklingsföretagen för, då de genom sin kreativitet och innovationsbenägenhet skapar spel till den globala marknaden. Därför fann vi det intressant att beskriva utvecklingsföretag i datorspelsbranschen och undersöka hur de skapar detta kontinuerliga flöde av innovationer. De resultat vi fann i undersökningen ställde vi därefter mot de kännetecken som forskningen om kontinuerligt intraprenörskap tar upp.</p><p>Vi har utfört en fallstudie som avgränsades till tre företag som utvecklar datorspel. För att besvara undersökningens problem samt syfte utförde vi tre intervjuer med vd:n på respektive företag. Då forskningen kring kontinuerligt intraprenörskap är begränsad är studien explorativ.</p><p>Vi har funnit en rad generella kännetecken för intraprenöriella organisationer inom områdena innovation, organisationsstruktur, omvärldsbevakning, kommunikation, kreativt klimat och incitamentsstruktur. Vi fann många likheter mellan den tidigare forskningen och vår undersökning, dock påträffade vi fler än de kännetecken som forskningen redogör för. Trots avvikelserna anser vi att det inte är någon stor skillnad mellan den generella forskningen kring intraprenöreiella organisationer, och den som ser intraprenörskap som en kontinuerlig process. Kontinuerligt intraprenöriella företag torde dock fortsätta växa i antal och därför välkomnar vi vidare forskning mer specifikt inriktad på dessa organisationsformer.</p>

SAMMANFATTNING Det finns en tjänst som nästan alla företagare i Sverige behöver använda, den kallas revision. Revision är för närvarande lagstadgad, vilket innebär att de företag som omfattas av lagen måste använda tjänsten. Idag pågår det en debatt som behandlar revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om revisionsplikten förändras kommer detta påverka revisionsföretagen då det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsätta använda revisionstjänsten, vilket innebär att revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas. Vi vill därför undersöka hur revisionsföretagen kan hantera effekten av revisionspliktens förändring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjälpmedel för revisionsföretagen, för att behålla sin kundgrupp. Detta då de intraprenöriella företagen har medarbetare som är kreativa, innovativa och samarbetsvilliga. Dessutom är en intraprenöriell organisation öppen att införa förändringar och har kommunikationsmedel som fungerar. Allt detta medför att organisationen är intraprenöriell som skapar ett företagsklimat som stimulerar nytänkande. Vår frågeställning lyder enligt följande: Hur kan revisionsföretagen hantera förändringen av revisionsplikten med hjälp av intraprenörskap och vilken betydelse har det för revisionsföretagens organisation och kundgrupp? Vi har genomfört studien utifrån ett mer hermeneutiskt synsätt än positivistiskt. Detta på grund av att vi vill förstå de egenskaper som intraprenörskap har och testa om dessa tillämpas av revisionsföretagen. Vi har haft ett deduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod. Av de kvalitativa metoderna valde vi att utföra intervjuer, detta då vi ville att företagen skulle berätta med egna ord hur de upplever den kommande förändringen av revisionsplikten och vilka förändringar i organisationen som de anser krävs. Intervjuerna utfördes i Umeå kommun på de fyra största revisionsföretagen med hjälp av en semistrukturerad intervjumall. Teorierna vi har använt i denna studie behandlar intraprenörskap och dess egenskaper. Vi fann att kreativitet, innovativitet, kommunikation och chef/ledare var viktiga egenskaper för att stimulera ett intraprenöriellt klimat i verksamheten. När vi påbörjade denna studie ansåg vi att de större revisionsföretagen var mycket lika varandra och hade svårt att skilja dem åt. När studien var genomförd insåg vi att de fyra företagen var mycket olika varandra trots att de erbjuder liknande tjänster. Ett skäl till detta är att de fyra företagen har olika förutsättningar för att stimulera de anställda att tänka intraprenöriellt. Utifrån de personer och företag vi intervjuat fann vi att revisionsföretagen som anammat ett intraprenöriellt tankesätt även har ett försprång i och med förändringen av revisionsplikten relativt de företag som inte har de förutsättningar som stimulerar intraprenöriellt tänkande. De företag som var mer intraprenöriella har ett annat sätt att agera och hantera motgångar, hade också andra möjligheter att ta tillvara de möjligheter som förändringen av revisionsplikten kommer att innebära. Detta beror på att de intraprenöriella företagen inte upplever samma oro inför förändringar, de vågar satsa på innovationer och är inte rädda för att välja osäkra vägar för att nå fram till sina mål. Genom studien har vi fått en förståelse för vilka egenskaper intraprenörskap har och hur dessa kan stimulera ett intraprenöriellt tänkande hos revisionsföretagen samt att detta har betydelse för hur företagen hanterar förändringen av revisionsplikten. Studien visar att intraprenörskap kommer att hjälpa revisionsföretagen vid en förändring av revisionsplikten.

Ekonomin blir alltmer global vilket leder till att företagen blir mer och mer konkurrensutsatta. Det är en ständig utmaning för företagen att hitta konkurrensfördelar för att bibehålla och stärka sin position på marknaden. Vi argumenterar för att företag måste agera mer entreprenöriellt för att lyckas i den allt mer konkurrensutsatta marknaden. I Sverige finns ett flertal exempel på mycket framgångsrika entreprenörer som förändrade Sverige från att vara ett lantbrukssamhälle till ett av världens rikaste länder. Ett handplock av personer värda att nämnas är Lars Magnus Ericsson, Henrik Cedergren och Gustaf de Laval. Ur entreprenörskap har grenen intraprenörskap fötts. Intraprenörskap kan enkelt beskrivas som entreprenörskap inom större organisationer och ämnet har fått större och större utrymme inom forskningen på senare tid. Det har visat sig att företag som agerar intraprenöriellt skapar konkurrensfördelar och når högre tillväxt. Således är intraprenöriellt beteende en viktig del av företags strategier att hantera marknadens ökande konkurrens. Idag är många företag trots detta inte intraprenöriella eftersom det finns barriärer inom deras organisationer som förhindrar en sådan utveckling. Dessa barriärer kan ta sig många olika former och är inte alltid lättigenkännliga. Detta för oss in på vår studies problemformulering: Vilka barriärer hindrar framgångsrikt intraprenörskap inom företag? Syftet är dels att skapa en teoretisk referensram om barriärer mot intraprenörskap, dels att genom en fallstudie empiriskt kartlägga vilka barriärer som hindrar framgångsrikt intraprenörskap i en medelstor tillverkningskoncern (vidare kallat företaget) beläget vid höga kusten i Ångermanland. Genom fallstudien vill vi även skapa en förståelse för vilka barriärer som kan finnas hos liknande företag inom tillverkningsindustrin. För att besvara vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med nio anställda inom den undersökta företaget. Vi har intervjuat både produktionspersonal och chefer för att få en mer nyanserad bild av företaget och dess organisation. I teorikapitlet bygger vi upp vår teoretiska referensram som huvudsakligen behandlar sex olika områden av barriärer: system, struktur, strategi, policy, personal och kultur. Vi förklarar även vad intraprenörskap är och vem intraprenören är. I empirin presenterar vi respondenternas svar utifrån våra semistrukturerade intervjuer. Vi använder oss av samma struktur som i teorin för att underlätta förståelsen av det framlagda materialet. I analysen kopplar vi ihop vårt empiriska material med vår teoretiska referensram. Vi tydliggör de barriärer mot intraprenörskap som gestaltas och klart framkommit utifrån empirin. Vårt resultat visar att det finns ett antal barriärer mot framgångsrikt intraprenörskap inom den undersökta koncernen. Några exempel på barriärer vi funnit; den toppstyrda organisationen utgör en barriär mot intraprenörskap på grund av de följdeffekter som uppstår av den specifika styrningen; härav följer även brister i kommunikationen som utgör en barriär mot intraprenörskap; toppstyrningen kopplas även samman med avsaknaden av frihet, tidsutrymme och ansvar i personalens arbetsuppgifter vilket även det innebär en barriär mot intraprenörskap.

Datorspelsbranschen är en relativt ny och växande bransch som under den senaste tiden fått en allt större plats i media. Företagen i branschen skapar ständigt nya, revolutionerande datorspel för att överträffa konkurrenternas. En viktig del i utvecklingsprocessen av datorspel står utvecklingsföretagen för, då de genom sin kreativitet och innovationsbenägenhet skapar spel till den globala marknaden. Därför fann vi det intressant att beskriva utvecklingsföretag i datorspelsbranschen och undersöka hur de skapar detta kontinuerliga flöde av innovationer. De resultat vi fann i undersökningen ställde vi därefter mot de kännetecken som forskningen om kontinuerligt intraprenörskap tar upp. Vi har utfört en fallstudie som avgränsades till tre företag som utvecklar datorspel. För att besvara undersökningens problem samt syfte utförde vi tre intervjuer med vd:n på respektive företag. Då forskningen kring kontinuerligt intraprenörskap är begränsad är studien explorativ. Vi har funnit en rad generella kännetecken för intraprenöriella organisationer inom områdena innovation, organisationsstruktur, omvärldsbevakning, kommunikation, kreativt klimat och incitamentsstruktur. Vi fann många likheter mellan den tidigare forskningen och vår undersökning, dock påträffade vi fler än de kännetecken som forskningen redogör för. Trots avvikelserna anser vi att det inte är någon stor skillnad mellan den generella forskningen kring intraprenöreiella organisationer, och den som ser intraprenörskap som en kontinuerlig process. Kontinuerligt intraprenöriella företag torde dock fortsätta växa i antal och därför välkomnar vi vidare forskning mer specifikt inriktad på dessa organisationsformer.

Mot bakgrund av den föränderliga värld vi lever i och företagens behov av att aktivt möta dessa förändringar genom förnyelse och affärsutveckling har en fallstudie genomförts. Detta med syftet att beskriva Svenska Handelsbanken ABs verksamhet och deras arbete med affärsutveckling för att diskutera hur denna strategi kan utvecklas. För att undersöka området har intervjuer genomförts på Handelsbankens huvudkontor och lokala bankkontor och information från interna samt externa dokument samlats in. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier ur litteratur samt vetenskapliga artiklar hemmahörande inom den organisationsteoretiska inriktningen inom företagsekonomi samt entreprenörskapsforskning. I analys och tolkning framgår att Handelsbanken är ett moget företag som bör arbeta med en intern affärsutveckling, vilket dels innebär skapandet av ett möjlighetssökande klimat. Det framgår även att de både har goda och mindre goda förutsättningar för detta arbete.  I slutsatser och avslutade diskussion förs ett resonemang kring förutsättningarna samt vad som bör fokuseras på för att möjliggöra en lyckad förändring, där bankens starka kultur utgör en viktig del. Skapandet av ett entreprenöriellt förhållningssätt är ett steg mot att se möjligheter och i skapandet av detta kan väl utformade styrdokument användas. En medvetenhet om avgörande faktorer så som ett anpassat ledarskap, kontinuerligt uppföljningsarbete och en viss syn på kundnytta, är viktiga delar att implementera i kulturen. I de egna reflektioner som avslutningsvis presenteras föreslås att andra banker kan söka inspiration i denna studie, här poängteras dock vikten av att först skapa en medvetenhet kring vilken typ av organisation man är och sin egen position. Reflektion görs även kring de organisationer som profilerar sig som riskobenägna och stabila aktörer, då det kan tänkas att dessa har en större utmaning i arbetet med förändring och nytänkande. Detta på grund av att riskobenägenhet och förändring tycks uppfattas stå i kontrast till varandra. Att intern affärsförnyelse medför en paradoxal utmaning är i vårt tycke väldigt intressant. Utifrån detta ges förslag på vidare forskning då det kan tänkas intressant att undersöka hur idéer väljs ut och implementeras.