Barnmorskans  ämnesområde  är  sexuell  och  reproduktiv  hälsa  och  vilar  på  en humanistisk  värdegrund, arbetet  utförs  i  enlighet  med  vetenskap  och  beprövad erfarenhet. Stöd under förlossning är centralt för barnmorskans arbete men också för kvinnans upplevelse av förlossningen. Kontinuerligt stöd under förlossning ger många positiva effekter för den födande kvinnan. Det finns endast få studier som visar barnmorskors erfarenheter av att arbeta med kontinuerligt stöd, därav vårt intresse att fördjupa oss inom ämnet. Studiens syfte är att undersöka barnmorskors upplevelser av kontinuerligt stöd under förlossning. Studien baseras på intervjuer med induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer med nio barnmorskor med erfarenhet av förlossningsvård, från södra Sverige utfördes, dessa transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tre huvudkategorier framkom i resultatet; Faktorer som påverkar möjligheten till kontinuerligt stöd, Kontinuerligt stöd genererar ett spektrum av känslor och Utvecklande men påfrestande med kontinuerligt stöd. Resultatet visar att barnmorskorna upplever att organisationen och arbetsbelastningen i hög utsträckning påverkar deras möjlighet till kontinuerligt stöd. Barnmorskans egen prioritering och vilja, kollegors inställning och samarbete beskrivs både som en möjlighet och en begränsning till kontinuerligt stöd. Barnmorskorna upplever ett spektrum av känslor i samband med kontinuerligt stöd. Dessa beskrivs som tillfredsställelse, professionalitet, yrkesstolthet men även känslor av otillräcklighet och frustration. Kontinuerligt stöd upplevs även som lärorikt, ansträngande och utmanande. Studiens resultat visar att barnmorskorna hade begränsade möjligheter att ge kontinuerligt stöd åt den födande kvinnan och hennes partner. Barnmorskorna försöker trots detta erbjuda kontinuerligt stöd då de har möjlighet.

Bakgrund: Barnmorskans roll under en födsel är att genom sin kompetens göra bedömningar och ge den vård som underlättar för en säker födsel. Barnmorskan roll är att informera, stödja och uppmuntra den födande. Stöd under födseln kan ges antingen intermittent eller kontinuerligt. Kontinuerligt stöd under födseln bygger på handlingar för känslomässigt välbefinnande, åtgärder för fysisk komfort samt hjälp för den födande att framföra sina åsikter och önskemål. Kontinuerligt stöd under födandet betyder att den stödjande personen närvarar i stort sett hela tiden. Syfte: Syftet med metasyntesen är att studera barnmorskors erfarenhet av att ge kontinuerligt stöd under födseln. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Datainsamling har utförts i databaserna PubMed och Cinahl. Totalt efter kvalitetsgranskning ingår 16 artiklar i metasyntesens resultat Resultat: I resultatet framkommer att närvaro är en förutsättning för ge kontinuerligt stöd. Genom närvaro kan en tillitsfull relation byggas till den födande och stödpersonen vilket skapar trygghet. Barnmorskans olika erfarenheter och kompetens har betydelse för hur kontinuerligt stöd ges och både emotionellt och fysiskt stöd är av vikt. Flertalet olika faktorer utgör hinder för att ge kontinuerligt stöd. Slutsats: Barnmorskor anser att grundläggande komponenter för kontinuerligt stöd är att bygga en tillitsfull och ömsesidig relation. Denna relation bör genomsyras av närvaro där personliga egenskaper och erfarenheter spelar en viktig roll i arbetet med att ge kontinuerligt stöd. Resultatet visar att tidsbrist och personalbrist är uppenbara hinder för att kunna ge kontinuerligt stöd. Klinisk tillämpbarhet: Metasyntesens resultat skulle kunna vara till stöd för barnmorskor i deras förbättringsarbete på förlossningsavdelningar när det kommer till att ge kontinuerligt stöd. Resultatet skulle också kunna vara stöd till vårdmodeller som bygger på att barnmorskor ska kunna ge kontinuerligt stöd. Det skulle även kunna användas organisatoriskt i syfte att öka möjligheterna att ge kontinuerligt stöd och därigenom på sikt förbättra barnmorskors tillfredsställelse med sitt arbete och ge en tryggare miljö för de födande.

<p>Datorspelsbranschen är en relativt ny och växande bransch som under den senaste tiden fått en allt större plats i media. Företagen i branschen skapar ständigt nya, revolutionerande datorspel för att överträffa konkurrenternas. En viktig del i utvecklingsprocessen av datorspel står utvecklingsföretagen för, då de genom sin kreativitet och innovationsbenägenhet skapar spel till den globala marknaden. Därför fann vi det intressant att beskriva utvecklingsföretag i datorspelsbranschen och undersöka hur de skapar detta kontinuerliga flöde av innovationer. De resultat vi fann i undersökningen ställde vi därefter mot de kännetecken som forskningen om kontinuerligt intraprenörskap tar upp.</p><p>Vi har utfört en fallstudie som avgränsades till tre företag som utvecklar datorspel. För att besvara undersökningens problem samt syfte utförde vi tre intervjuer med vd:n på respektive företag. Då forskningen kring kontinuerligt intraprenörskap är begränsad är studien explorativ.</p><p>Vi har funnit en rad generella kännetecken för intraprenöriella organisationer inom områdena innovation, organisationsstruktur, omvärldsbevakning, kommunikation, kreativt klimat och incitamentsstruktur. Vi fann många likheter mellan den tidigare forskningen och vår undersökning, dock påträffade vi fler än de kännetecken som forskningen redogör för. Trots avvikelserna anser vi att det inte är någon stor skillnad mellan den generella forskningen kring intraprenöreiella organisationer, och den som ser intraprenörskap som en kontinuerlig process. Kontinuerligt intraprenöriella företag torde dock fortsätta växa i antal och därför välkomnar vi vidare forskning mer specifikt inriktad på dessa organisationsformer.</p>

Datorspelsbranschen är en relativt ny och växande bransch som under den senaste tiden fått en allt större plats i media. Företagen i branschen skapar ständigt nya, revolutionerande datorspel för att överträffa konkurrenternas. En viktig del i utvecklingsprocessen av datorspel står utvecklingsföretagen för, då de genom sin kreativitet och innovationsbenägenhet skapar spel till den globala marknaden. Därför fann vi det intressant att beskriva utvecklingsföretag i datorspelsbranschen och undersöka hur de skapar detta kontinuerliga flöde av innovationer. De resultat vi fann i undersökningen ställde vi därefter mot de kännetecken som forskningen om kontinuerligt intraprenörskap tar upp. Vi har utfört en fallstudie som avgränsades till tre företag som utvecklar datorspel. För att besvara undersökningens problem samt syfte utförde vi tre intervjuer med vd:n på respektive företag. Då forskningen kring kontinuerligt intraprenörskap är begränsad är studien explorativ. Vi har funnit en rad generella kännetecken för intraprenöriella organisationer inom områdena innovation, organisationsstruktur, omvärldsbevakning, kommunikation, kreativt klimat och incitamentsstruktur. Vi fann många likheter mellan den tidigare forskningen och vår undersökning, dock påträffade vi fler än de kännetecken som forskningen redogör för. Trots avvikelserna anser vi att det inte är någon stor skillnad mellan den generella forskningen kring intraprenöreiella organisationer, och den som ser intraprenörskap som en kontinuerlig process. Kontinuerligt intraprenöriella företag torde dock fortsätta växa i antal och därför välkomnar vi vidare forskning mer specifikt inriktad på dessa organisationsformer.

Möjligheten att uppnå ett lönsamt och konkurrenskraftigt företag genom att tillämpa en strategi som förespråkar flexibilitet mot kund och ständig processförbättring mot kundens behov har blivit en allt mer väsentlig del på vägen mot framgång. Processerna ska generera högkvalitativa produkter och styras av motiverade och engagerade medarbetare. I följande studie har en process tillämpat mot mindre orderkvantiteter konstruerats för att öka Emballator Lagan Plasts flexibilitet mot kund och ge företaget tillfälle att öka sin årliga omsättning. Studien har formats utifrån problemformuleringen “Hur kan högre flexibilitet i produktion nås utan att öka produktionsresurserna?”. Målet med arbetet är att tillämpa en process som svarar på den potenitella kundgruppens behov, reducerar slöserier i form av lager och förflyttningar samt minskar ledtid. Utifrån genomförandet där arbetsmodellen “Förbättringskatan” användes alstrades följande resultat. En förbättrad process kan skapas genom att tillämpa en kundstyrd produktion där orden produceras i ett kontinuerligt flöde. Burk och kompatibelt lock ska sampackas i en kartong och packas med lika många burkar som lock. Det förbättrade tillståndet reducerar behovet av lager samt minskar ledtiden. De planeringspunkter som Förbättringskatan innehåller kan slutligen tillämpas av företaget vid framtida processförbättringar. Modellen möjliggör för kontinuerlig utveckling av organisationen där medarbetare får chans att förändra sitt arbete och involvera sig i förändringen mot kundens krav.

No description available.

Forskning har visat att många metoder utvecklade för att undersöka tillverkande företag saknar visualiseringen av sambandet mellan informations- och materialflödet. Det finns även ett uppenbart behov av att förstå hela systemet, istället för att fokusera på specifika områden. Syftet med studien är att skapa en större förståelse för hur ett tillverkande företag kan förbättra värdeflödet mellan interna processer. För att kartlägga värdeflödet och identifiera sambandet mellan informations- och materialflödet, samt hur de interna processerna påverkar varandra, utfördes en värdeflödesanalys av två interna flöden. Det visade sig att det tryckande systemet som företag använder sig av medför stora slöseri. Utifrån nulägesbeskrivningen har principer för lean produktion utnyttjats för att presentera ett resurssnålt och kundorienterat framtida värdeflöde. Detta framtida tillstånd har utvecklats så att mängden produkter i arbete begränsas och genomloppstiden är reducerad, för att hantera variationen som ett kundorienterat värdeflöde medför.   Det har även visats olämpligt att styra tillverkade artiklar till pacemaker-processen enligt samma strategi. En ABC-analys med två kriterier har därför utförts, där samtliga artiklar har klassificerats i fyra kategorier för att möjliggöra differentierad styrning. ABC-analysen upplyser företaget om vilka artiklar de bör fokusera mest på för att utnyttja sina resurser maximalt. Olika typer av kanban-styrning beroende på artikel i kombination med en utjämningsbox föreslås ersätta körplanen i processen innan pacemakerprocessen, vilket låter det verkliga behovet styra och jämnar ut produktmixen. Differentierad styrning av separata artikelkategorier skapar förutsättning för tillverkande företag med bred produktflora att uppnå ett resurssnålt värdeflöde. / Research have shown that methods developed to examine manufacturing companies lack the visualisation of the relation between  information and material flow. There is also an obvious need of understanding the entire system, instead of focusing on specific areas. The purpose of the study is to create a wider understanding of how a manufacturing company can improve the value stream between internal processes. To map the value stream and identify the collaboration between the information and material flow, aswell as how the internal processes effect eachother, a value stream map analysis was conducted regarding two internal flows. It shows that the push system that companies use causes great waste. Proceeding from the analysis of the current state, principles from lean production was used to present a more resource efficient and customer oriented future value stream. This future state have been designed so that the amount of work in process is limited, and the throughput time is reduced to cope with the variation that a customer oriented value stream causes.   It has shown to be unsuitable to control manufactured articles towards the pacemaker process according to the same strategy. An ABC analysis with two criterias has therefore been conducted, where all articles have been divided into four categories in order to enable differentiated control. The ABC analysis informs the company regarding which articles to focus on in order to utilise their resources in the most efficient way. Different variations of kanban control depending on the type of article in combination with a equalisation box is suggested in order to remove the need of a dispatch list. This allows control according to the actual customer needs aswell as leveling out the mix of products.  Differentiated control of separate categories of articles enables manufacturing companies with a wide range of products to achieve a resource efficient value stream.

Forskningsresultat tyder på att det idag finns en problematik för anställda gällande att applicera utbildningskunskap i praktiken. Denna problematik refereras ofta till transfer problem vilket handlar om utebliven kunskapsöverföring. Vissa forskare föreslår att möjligheten till kunskapsöverföring är beroende av individens kognitiva kapacitet medan andra anser att kunskapsöverföring beror på utbildningsdesign och faktorer i arbetsmiljön. Nästan all tidigare forskning gällande detta ämne har varit kvantitativ, det finns därmed ont om kvalitativ forskning kring hur anställda faktiskt upplever och beskriver övergången mellan teori till praktik i arbetslivet. Syftet med studien var därför att undersöka arbetstagares upplevelser och beskrivningar kring de faktorer som påverkar kunskapsöverföring mellan internutbildning till praktiskt utförande. I denna uppsats var samtalsmetoden MI (Motivational Interview) ett exempel på denna kunskapsöverföring där fokus riktades mot socialarbetare som arbetstagare. Studien antog en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt angreppssätt gällande tolkning. Ämnet har undersökts utifrån fem socialarbetare som alla arbetar med MI i praktiken med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Den empiriska datan har analyserats genom en tematisk analys och har därefter tolkats utifrån teorin training transfer som tittar hur faktorer hos individen, utbildningsdesignen samt arbetsmiljön påverkar möjligheten till kunskapsöverföring. Resultatet visade på att socialarbetarna upplevde faktorer i deras arbetsmiljö som påverkade möjligheten till kunskapsöverföring av MI. Sådana faktorer handlade bland annat om tidsbrist, bristande direktiv och stöd samt att MI som metod krockade med socialarbetarnas praktik. Trots dessa faktorer var socialarbetarna fortsatt positivt inställda till MI som metod. Resultatet visade också på att ökad kvalitetssäkran och kontinuerligt lärande är viktigt för att socialarbetarna ska kunna fortsätta använda MI i deras arbete. / Research results indicate that there is currently a problem for employees regarding applying training knowledge in practice. This problem is often referred to as transfer problem, which is referring to lack of knowledge transfer between training and practice. Some researchers suggest that the possibility of knowledge transfer is dependent on the individual's cognitive capacity, while others believe that knowledge transfer depends on education design and factors in the work environment. Almost all previous research on this subject has been quantitative, thus there is a shortage of qualitative research on how employees experience and describe the transition between theory and practice in working life. The purpose of the study was therefore to investigate employees' experiences and descriptions of the factors that affect the transfer of knowledge between internal training to practical execution. In this essay, the interview method MI (Motivational Interview) was an example of this knowledge transfer where the focus was on social workers as employees. The study adopted an abductive approach and a hermeneutic approach to interpretation. The topic has been investigated from five social workers who all work with MI in practice with the help of semi-structured interviews. The empirical data has been analysed through a thematic analysis and has subsequently been interpreted based on the theory of training transfer that looks at how factors in the individual, the educational design and the working environment affect the possibility of knowledge transfer. The results showed that social workers experienced factors in their work environment that affected the possibility of knowledge transfer of MI. Such factors involved, among other things, lack of time, lack of directives and support, and that MI as a method crashed with the social workers' practice. Despite these factors, the social workers remained positive towards MI as a method. The results also showed that increased quality assurance and continuous learning are important for social workers to be able to continue using MI in their work.

<p>De lärare som är självkritiska och kontinuerligt ifrågasätter sitt arbete samt är öppna för förändringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken är att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lära måste de uppleva att de har kontroll över sin situation. När elevens mål är realistiska och tydliga, vet de vart de är på väg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lära. Syftet med vårt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna när de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen. Syftet har också varit att studera en lärares arbete med att levandegöra den individuella utvecklingsplanen. Vår undersökning bygger på läst litteratur, kvalitativa intervjuer och enkäter. Viktiga aspekter som har kommit fram i vår studie är att en skola som skall utvecklas fortlöpande bör ifrågasätta sina gemensamma undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Studien har dessutom gett oss en vidgad syn på fördelar som alla parter i den pedagogiska verksamheten vinner i levandegörandet av den individuella utvecklingsplanen.</p>

De lärare som är självkritiska och kontinuerligt ifrågasätter sitt arbete samt är öppna för förändringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken är att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lära måste de uppleva att de har kontroll över sin situation. När elevens mål är realistiska och tydliga, vet de vart de är på väg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lära. Syftet med vårt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna när de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen. Syftet har också varit att studera en lärares arbete med att levandegöra den individuella utvecklingsplanen. Vår undersökning bygger på läst litteratur, kvalitativa intervjuer och enkäter. Viktiga aspekter som har kommit fram i vår studie är att en skola som skall utvecklas fortlöpande bör ifrågasätta sina gemensamma undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Studien har dessutom gett oss en vidgad syn på fördelar som alla parter i den pedagogiska verksamheten vinner i levandegörandet av den individuella utvecklingsplanen.