Detta examensarbete har utförts på Almroths Åkeri AB i Norrköping. Almroths är ett tredjepartslogistikföretag som inriktar sig på service inom lager och transport såväl som helhetslösningar skräddarsydda för att erhålla en god servicenivå mot slutkund. Stora krav ställs därför på effektiva flöden och hantering av artiklar på lagret. Fokus i detta arbete har koncentrerats på Almroths kund Garden Girl, som säljer trädgårdsartiklar av varierat sortiment med en säsongsbetonad försäljning. Almroths lagerhåller Garden Girls artiklar innan vidare leverans sker mot slutkund. Syftet med detta examensarbete är att effektivisera Almroths verksamhet med hänsyn till plockning av artiklar genom en förbättrad artikelplacering för kunden Garden Girl. Utifrån Almroths affärssystem innehållande artikeldata över Garden Girls efterfråga har en ABC-klassificering genomförts. Denna klassificering ska generera en placering för Garden Girls artiklar som minskar plocktiden. Observationer av Almroths lager har utförts för att kartlägga hur plockningen genomförs i nuläget. En mätning av plockmetoder har genomförts för att jämföra nulägets plockmetod med orderplockning, artikelplockning och zonplockning. Resultatet av ABC-klassificeringen utformas av ett Excelark innehållande en klassificering för samtliga artiklar som förekommer i Garden Girls sortiment. Dessa artiklar delas in i A, B och C klass (A är den grupp med högst antal artiklar placerade i en order) beroende på hur många gånger en artikel plockas. Klass A i ABC-klassificeringen består av artiklar som lagts i en order mellan 36-24 gånger, klass B artiklar mellan 24-7 gånger och klass C artiklar mellan 7-1 gång. Med detta menas att artiklarna i klass A kommer placeras närmst plockcentralen, klass B artiklar därefter och längst ifrån plockcentralen placeras klass C artiklar. Resultatet för mätningen av plockmetoder visade på att orderplockning med två order är den metod som anses effektivast tidsmässigt för Garden Girls artiklar. Vid mätningen framkom att plockning med totalt 100 artiklar kunde generera en tidsbesparing på upp till sju minuter alternativt 30 % med plockmetoden orderplockning om två order plockas parallellt jämfört med en order åt gången. Rekommendationerna gruppen ger till Almroths är att utifrån ABC-klassificeringen, arrangera om Garden Girls artiklarna efter det resultat som tagits fram. Även trots att omplaceringen kräver mycket tid och kapacitet anser gruppen det kommer bli en besparing i framtiden. Avslutningsvis föreslår gruppen att Almroths ska bibehålla sin nuvarande plockmetod orderplockning, med två eller tre order.

Detta examensarbete har utförts på företaget Hillmers Logistik AB i Katrineholm. Syftet med examensarbetet har varit att utvärdera en ny artikelplacering, baserat på metoden ABCklassificering, som reducerar tiden det tar för företaget att utföra lageraktiviteten orderplockning. Examensarbetet har jämfört och utvärderat den föreslagna artikelplaceringen som företaget använder i nuläget. För att uppfylla syftet med studien användes frågeställningarna: vilka klassificeringskriterier som är lämpliga att använda vid ABC-klassificeringen av artiklarna som lagras hos företaget, hur bör artiklarna placeras med avseende på ABC-klassificeringen och hur mycket tid kan företaget spara genom den föreslagna artikelplaceringen? En fältstudie utfördes för att bidra till den analys som krävs för att svara på frågeställningarna. Under fältstudien utfördes en intervju av låg struktureringsgrad med företagets chef som kvalitativ metod. Examensarbetet använder sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder för att skapa en större bredd via triangulering. En ABC-klassificering över företagets samtliga artiklar utfördes. Klassificeringen använder sig av en dubbel ABC-klassificering där kriterierna var uttagningsfrekvensen och lagringskriterium. Resultatet från ABC-klassificeringen visar att: AA-klassen innehåller 0,23% av alla artiklar men står för 22,17% av alla uttag; BA-klassen innehåller 1,39% av artiklarna och står för 18,31% av uttagen; CA-klassen innehåller 4,87% av artiklarna och står för 24,57% av uttagen; DA-klassen innehåller 47,33% av artiklarna och utgör 14,48% av uttagen; och den resterande DB-klassen står för 46,17% av artiklarna och utgör 20,47% av uttagen. Artikelplaceringens princip är att klasserna AA, BA, CA och DA placeras i fallande ordning i lagret. Klass AA placeras lättillgängligast med hänsyn till orderplockningens start- och slutpunkt. DB-klassen placeras i ett hyllsystem vilket skiljer sig från de övriga klasserna som placeras i pallsystem. Den föreslagna lagerplaceringen med hänsyn till ABC-klassificeringen ger företagets orderplockning en total tidsförbättring på 5,6% jämfört med den nuvarande artikelplaceringen. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Textilindustrin präglas av turbulens på grund av sporadiska faktorer såsom mode, trend, väderlek samt kundpreferenser som ständigt förändras. Hanteringen och bemötandet av den stokastiska efterfrågan tenderar att bilda alltför stora lagernivåer, vilket ökar lagerhållningskostnaderna, minskar likviditeten och försämrar genomflödet. På uppdrag av textilföretaget Cavaliere AB har studien gjorts inom lagerstyrning. Syftet med rapporten är att ge konkreta förslag kring hur lagernivåerna kan sänkas och kapitalbindningen minskas. De föreslagna lösningarna har inte implementerats, utan presenteras för företaget som förslag. Nuläget av lagerställningen analyserades genom lagerstatistik som erhölls från företaget och konsultation med företagets ledning. De problem som identifierades var onödigt stora säkerhetslager, långa ledtider, ej precisa prognosmodeller, alltför stora beställningskvantiteter och icke-frekventa leveranser. De föreslagna lösningarna inkluderar justering av servicenivåer och säkerhetslager, nya metoder för produktklassificering, beställningsprinciper, samt förslag kring hantering av inleveranser och ledtider.

Atlas Copco GIA tillverkar tunga maskiner och ventilationsutrustning till gruvindustrin. Branschen präglas av stor osäkerhet gällande efterfrågan och produktionen sker i relativt liten skala till följd av industrins begränsningar. För att behålla sin konkurrenskraft på marknaden erbjuder GIA möjlighet till stor kundspecifikhet i sitt produktutbud, och kunden får därmed stor valmöjlighet att modifiera de maskiner som beställs. Lågskalig produktion, varierad efterfrågan och hög kundspecifikhet gör det svårt för GIA att styra sitt lager och har därmed lett till hög kapitalbindning. Till följd av GIAs situation har examensarbetet genomförts och syftar till att föreslå en differentierad lagerstyrningsmodell för att möjliggöra en effektivare styrning av GIAs lager. Styrningsmodellen är därmed tänkt att minska kapitalbindningen samtidigt som lagertillgängligheten ej får påverkas negativt. Ett första steg vid konstruktion av föreslagen lagerstyrningsmodell har varit att genomföra en ABC-klassificering för det artikelsortiment som ingår i studien. Klassificeringen har möjliggjort en kategorisering av artiklarna baserat på dess ledtid och volymvärde. Ytterligare analys har genomförts för att mynna ut i fyra artikelgrupperingar som ligger till grund för lagerstyrningsmodellen. Modellen har konstruerats via analys av de lagerstyrningsprinciper som den teoretiska referensramen beskriver, men även baserat på genomförda intervjuer med inköpspersonalen på GIA för att få med många olika aspekter. Simuleringar har genomförts för att testa modellens agerande och dessa indikerar på att kapitalbindningen sjunker samt att fokus skiftar och läggs på volymvärda produkter, vilket är önskvärt. Även lagertillgängligheten antas bibehållas eller öka på grund av föreslagen lagerstyrningsmodell.

<p>Detta examensarbete är utfört på AB ORWAK i Sävsjö. Företaget producerar balpressar som komprimerar kundernas avfall på ett säkert och smidigt sätt. Kunderna består enbart av andra företag. Arbetet är koncentrerat på endast sex utav företagets artiklar som ingår i olika grupper.För tillfället använder sig företaget utav inköpsmetoder som är baserade på intuition och erfarenhet. Syftet med arbetet har varit att beräkna olika partiformningar och beordringssystem på de sex olika artiklarna både med ett jämnt fördelat behov och med det verkliga fördelade behovet. Intervjuer, litteraturstudier och uppgifter från företagets databas har möjliggjort arbetets genomförande. Inköpsmetoderna har tagits fram med den breda litteraturstudien som stöd där gruppen har jämfört de olika inköpsmetoderna mot varandra.Resultatet visar vilken inköpsmetod som lämpar sig bäst för varje grupp. Det visar även hur stor kvantitet som ska köpas hem, när inleverans ska ske och hur stort säkerhetslagret ska vara för de sex olika artiklarna både för ett jämnt fördelat behov och för ett verkligt fördelat behov. Resultatet av beräkningarna visas i bilagorna.Beräkningarna på de sex olika artiklarna kan företaget använda som mall ifall de vill gå vidare med arbetet. A-klass artiklarna är de artiklar som först och främst bör ses över eftersom de är de dyraste artiklarna att köpa in och ta hand om. Vissa metoder kan inte användas på vissa artiklar i företaget pga. faktorer som volymvärde, behov, begräsningar i tid, resurser samt leverantörernas krav på minsta inköpskvantitet.</p>

Forskning har visat att många metoder utvecklade för att undersöka tillverkande företag saknar visualiseringen av sambandet mellan informations- och materialflödet. Det finns även ett uppenbart behov av att förstå hela systemet, istället för att fokusera på specifika områden. Syftet med studien är att skapa en större förståelse för hur ett tillverkande företag kan förbättra värdeflödet mellan interna processer. För att kartlägga värdeflödet och identifiera sambandet mellan informations- och materialflödet, samt hur de interna processerna påverkar varandra, utfördes en värdeflödesanalys av två interna flöden. Det visade sig att det tryckande systemet som företag använder sig av medför stora slöseri. Utifrån nulägesbeskrivningen har principer för lean produktion utnyttjats för att presentera ett resurssnålt och kundorienterat framtida värdeflöde. Detta framtida tillstånd har utvecklats så att mängden produkter i arbete begränsas och genomloppstiden är reducerad, för att hantera variationen som ett kundorienterat värdeflöde medför.   Det har även visats olämpligt att styra tillverkade artiklar till pacemaker-processen enligt samma strategi. En ABC-analys med två kriterier har därför utförts, där samtliga artiklar har klassificerats i fyra kategorier för att möjliggöra differentierad styrning. ABC-analysen upplyser företaget om vilka artiklar de bör fokusera mest på för att utnyttja sina resurser maximalt. Olika typer av kanban-styrning beroende på artikel i kombination med en utjämningsbox föreslås ersätta körplanen i processen innan pacemakerprocessen, vilket låter det verkliga behovet styra och jämnar ut produktmixen. Differentierad styrning av separata artikelkategorier skapar förutsättning för tillverkande företag med bred produktflora att uppnå ett resurssnålt värdeflöde. / Research have shown that methods developed to examine manufacturing companies lack the visualisation of the relation between  information and material flow. There is also an obvious need of understanding the entire system, instead of focusing on specific areas. The purpose of the study is to create a wider understanding of how a manufacturing company can improve the value stream between internal processes. To map the value stream and identify the collaboration between the information and material flow, aswell as how the internal processes effect eachother, a value stream map analysis was conducted regarding two internal flows. It shows that the push system that companies use causes great waste. Proceeding from the analysis of the current state, principles from lean production was used to present a more resource efficient and customer oriented future value stream. This future state have been designed so that the amount of work in process is limited, and the throughput time is reduced to cope with the variation that a customer oriented value stream causes.   It has shown to be unsuitable to control manufactured articles towards the pacemaker process according to the same strategy. An ABC analysis with two criterias has therefore been conducted, where all articles have been divided into four categories in order to enable differentiated control. The ABC analysis informs the company regarding which articles to focus on in order to utilise their resources in the most efficient way. Different variations of kanban control depending on the type of article in combination with a equalisation box is suggested in order to remove the need of a dispatch list. This allows control according to the actual customer needs aswell as leveling out the mix of products.  Differentiated control of separate categories of articles enables manufacturing companies with a wide range of products to achieve a resource efficient value stream.

En effektiv lagerstyrning handlar om att erbjuda god service till så låg kostnad som möjligt. Detta kan dock vara svårt att uppnå när olika typer av produkter med olika lageromsättningshastighet lagerhålls. Ett sätt att angripa detta problem är att styra olika produktgrupper på olika sätt genom att klassificera produkterna. Fiskeby Board AB är ett svenskt pappersbruk som tillverkar förpackningskartong av 100 % returfiber. Produktionen på Fiskeby är orderstyrd och kontinuerlig vilket innebär att inflödet av kundspecifik kartong till lagret är konstant. Kunderna tillåts lagerhålla godset under en viss tid utan avgift och lagerhållningen sker antingen i Fiskebys färdigvarulager Bruket eller i lagret som Fiskeby hyr i Hamnen. Problemet är att avsaknaden av konsekvent lagerstyrning mellan lagren. Fiskeby vill därför klassificera sina kunder för att bättre styra materialflödet från produktion till kund. För att göra detta behövde viktiga parametrar identifieras som är avgörande för var kartongen borde lagerhållas. Vidare behövde karaktäristiken på de två lagren utredas för att avgöra vilken klass som är bäst lämpad för respektive lager. Tre kriterier, vilka är av störst betydelse för var gods ska lagerhållas, identifierades; Kvantitet, Liggtid samt Arkformat. Kvantiteten har analyserats i två ABC-analyser baserat på total ordervolym under perioden samt genomsnittlig ordervikt. ABC-analyserna kombinerades sedan till ett underlag. Liggtiden analyserades i en XYZ-analys baserad på genomsnittlig liggtid med tillhörande variation. Arkformat är viktigt ur ett hanteringsperspektiv och analyserades som ett komplement till de andra analyserna för att kunna avgöra en gräns mellan små och stora arkformat. Vidare har de tre kriterierna använts i en flerkriterieanalys som även utgör en beslutsmodell för var gods är mest lämpat att lagras.

Syfte – Syftet med studien är att identifiera enskilda parametrars inverkan och åskådliggöra optimeringsmöjligheter inom säkerhetslager på komponentnivå. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats. [1] Vilka parametrar behöver tas hänsyn till vid beräkning av säkerhetslager? [2] Vilka möjligheter för lager- och säkerhetslageroptimering kan identifieras inom ett tillverkningsföretag, för inköpta komponenter? [3] Hur påverkar säkerhetslager risk- och servicenivå vid simulering av identifierade optimeringsmöjligheter? Metod – Studien initierades med en förstudie vilken avsåg belysa det faktiska problemområdet och dess kontext. Förstudie och litteraturstudie i kombination bidrog till skapandet av syfte och frågeställningar. Studien är utformad enligt typen enfallsdesign, nyttjade datainsamlingsmetoder innefattade dokumentstudie och intervju. Från intervju erhölls kvalitativa primärdata vilket avsåg åskådliggöra nyckelpersoners kunskap och uppfattning av studerat fenomen. Från dokumentstudie erhölls kvantitativa sekundärdata vilket avsåg komplettera empiri och triangulera data. Resultat – Problematik beträffande tillvägagångssätt vid kalkylering av säkerhetslager, influerande parametrar i kombination med komplexa systemmiljöer, utgör en utmaning. Identifiering av optimeringsmöjligheter inom säkerhetslager och valet av givna parametrar kan starkt påverka slutgiltigt utfall och därmed organisationens välmående. Spektrum av parametrar som bör beaktas vid dimensionering av säkerhetslager är omfångsrikt, en enskild parameters inverkan kan variera beroende på kontext. Identifiering av givna omständigheter kan betraktas kritisk, felbedömning kan medföra oproportionerlig dimensionering av säkerhetslager vilket resulterar i överskottslager kontra bristsituation. Statistisk beräkning, vilken beaktar flertalet parametrar, påvisas dimensionera säkerhetslager mer adekvat kontra erfarenhetsmässiga beslut. Hänsyn till endast täcktid med utgångspunkt i ledtid har genom simulering konstaterats resultera i överdimensionerat säkerhetslager, vilket medför direkt ekonomisk och praktisk implikation. Därav betraktas studerad företeelse och likartade besitta goda möjligheter för säkerhetslageroptimering. Komplexa systemmiljöer i vilket studerat företag planerar produktflöde, i kombination med avancerad systemlogik medför problematik. Omständigheten kräver därav stor kunskap inom givet system för att effektivt hantera och filtrera kritisk information. Implikationer – Ämnesområdet säkerhetslager i anknytning till optimering är väl utforskat inom existerande litteratur, därav återfinns föga utrymme att generera ny kunskap inom området. Trots givna omständigheter tillför studien i viss omfattning kunskap, genomförd studie framlägger och stärker befintlig forskning beträffande prognos och parameters inverkan på säkerhetslager. Betydande praktiska implikationer består i revidering av säkerhetslagernivå enligt statistisk beräkning och differentiering av komponenter utefter dess betydelse för organisationen. Begränsningar – Studien innefattade enbart ett fallföretag, valet påverkar därav studiens generaliserbarhet. Simulering av statistisk säkerhetslagerberäkning, vilket utgör ett av studiens fundament, kan inte generaliseras mot fullständigt sortiment eller liknande företag. Studerat urval bedöms otillräckligt, dock indikerar erhållet resultat att betydande optimeringsmöjligheter föreligger inom organisationen. Begränsning beträffande antalet undersöka komponenter och intervjuade personer kan påverkat genererat resultat. / Purpose – The purpose of this study is to identify the significance of specific parameters and illustrate possible optimizations within safety stock on a component level. To fulfill the purpose, three research questions were formulated. [1] What parameters needs to be considered in the calculation of safety stock? [2] What opportunities for inventory and safety stock optimization can be identified within a manufacturing company, regarding purchased components? [3] How does safety stock affect risk and service level when simulating identified optimization opportunities? Method – The study was initiated with a pilot study in order to highlight the problem area and its context. Combined, the pilot study and literature review contributed to the creation of the purpose and research questions. The study is designed in accordance with a case study, used data collection methods included document study and interviews. The interviews generated qualitative primary data which intended to illustrate key employees’ knowledge and understanding of the researched phenomenon. The document study generated quantitative secondary data which intended to supplement and triangulate empirical data. Findings – Problems regarding different approaches when calculating safety stock, influencing parameters in combination with complex system environments poses a challenge for practitioners. Identification of opportunities within safety stock optimization and the selection of parameters can strongly affect the final outcome and consequently the organization’s wellbeing. The spectrum of parameters that should be considered when determining safety stock level is extensive, the impact of an individual parameter may vary depending on the context. A critical factor is to identify given circumstances, errors in judgement may cause disproportional levels of safety stock, resulting in shortage or excess inventory. Numerical calculations, taking into account a majority of parameters, proves to determine a more appropriate level of safety stock versus experience-based decisions. To only consider time period coverage based on lead time, as proven by simulation, will result in excess levels of safety stock, hence generating economical and practical implications. Therefore, studied phenomenon and similar are considered to possess favorable conditions for safety stock optimization. Complex system environments in which the studied company conduct supply chain planning, combined with advanced system logics, entails problematic situations. These conditions require a great amount of knowledge within a given system to effectively manage and filter critical information. Implications – The subject area safety stock in relation to optimization is thoroughly researched as proven by existing literature, hence generating new knowledge within the area is considered challenging. Despite the circumstances, this study succeeds to contribute some knowledge. The study presents and strengthens existing research regarding forecast and parameters effect on safety stock. Significant practical implications consist in revising the safety stock level in accordance to numerical calculation and differentiation of components in correlation to its importance. Limitations – The study only included one case company, therefore affecting the study’s generalizability. Simulation of numerical safety stock calculation within the study cannot be applied on the full range of components or similar companies. The selection of simulated components is deemed insufficient, nevertheless obtained result indicate significant possibilities for optimization within the organization. Restrictions regarding the number of investigated components and interviewed employees may have affected the final results.

<p>Detta examensarbete är skrivet vid den s.k. A-härden i Göteborg, på uppdrag av SKF Sverige AB. A-härden härdar i dagsläget ringar, brickor samt stora rullar åt framförallt interna kunder inom SKF koncernen. Dessa komponenter ingår sedan i slutprodukterna kul- och rullager. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder A-härden bör ta när den nya D-härden kör igång för fullt vid halvårsskiftet 2005. Uppstartandet av den nya härden år 2005 innebär att A- härden hamnar i en situation där stora delar av dess nuvarande produktion kommer att tas över av D-härden. Detta resulterar förhoppningsvis i viss överkapacitet som kan användas till att t.ex. förkorta genomloppstider i härden. Arbetets slutliga rekommendationer ska gälla ända fram till årsskiftet 2006 2007, då den gamla A-härden eventuellt läggs ner och i så fall ersätts av den planerade E-härden. </p><p>Efter diskussion med härdchef Sten Svensson antogs och bestämdes det att en säkerhetsmarginal på 20 % och en effektivitetsfaktor på 75 % (i realiteten varierar denna) är rimliga nivåer att räkna med för både 2005 och 2006. Ur kapacitetsanalysen framgår det dock att ett femskift i A-härden enbart kan ha säkerhetskapacitet på ca 19 % för år 2005 och 15 % för 2006. Detta innebär att om stödhärdning till Hanover i USA sker, kommer den tänkta säkerhetsmarginalen inte att kunna klaras av för något av åren. </p><p>Som indata till den utförda ledtidsanalysen gjordes en materialfamiljsklassificering som utifrån volymvärde och interkundens ”viktighetsgrad” tog fram ett antal materialfamiljer för vidare studier. På de utvalda materialfamiljerna utfördes sedan en teoretisk ledtidsreducering med hjälp av orderklyvning, dvs. användandet av parallella flöden på en order. Denna analys ledde fram till ett antal rekommendationer gällande vilka materialfamiljer som kan vara intressanta att orderklyva och när det är aktuellt. Även en analys av flödet genom ugn 25 och 27 utfördes för att bland annat identifiera eventuella flaskhalsar och komma med förslag till förbättringsåtgärder. Slutligen har den sista delen i problemanalysen resulterat i ett antal slutsatser och rekommendationer inom områdena JIT, Supply Chain och detaljplanering.</p>

Detta examensarbete är skrivet vid den s.k. A-härden i Göteborg, på uppdrag av SKF Sverige AB. A-härden härdar i dagsläget ringar, brickor samt stora rullar åt framförallt interna kunder inom SKF koncernen. Dessa komponenter ingår sedan i slutprodukterna kul- och rullager. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder A-härden bör ta när den nya D-härden kör igång för fullt vid halvårsskiftet 2005. Uppstartandet av den nya härden år 2005 innebär att A- härden hamnar i en situation där stora delar av dess nuvarande produktion kommer att tas över av D-härden. Detta resulterar förhoppningsvis i viss överkapacitet som kan användas till att t.ex. förkorta genomloppstider i härden. Arbetets slutliga rekommendationer ska gälla ända fram till årsskiftet 2006 2007, då den gamla A-härden eventuellt läggs ner och i så fall ersätts av den planerade E-härden. Efter diskussion med härdchef Sten Svensson antogs och bestämdes det att en säkerhetsmarginal på 20 % och en effektivitetsfaktor på 75 % (i realiteten varierar denna) är rimliga nivåer att räkna med för både 2005 och 2006. Ur kapacitetsanalysen framgår det dock att ett femskift i A-härden enbart kan ha säkerhetskapacitet på ca 19 % för år 2005 och 15 % för 2006. Detta innebär att om stödhärdning till Hanover i USA sker, kommer den tänkta säkerhetsmarginalen inte att kunna klaras av för något av åren. Som indata till den utförda ledtidsanalysen gjordes en materialfamiljsklassificering som utifrån volymvärde och interkundens ”viktighetsgrad” tog fram ett antal materialfamiljer för vidare studier. På de utvalda materialfamiljerna utfördes sedan en teoretisk ledtidsreducering med hjälp av orderklyvning, dvs. användandet av parallella flöden på en order. Denna analys ledde fram till ett antal rekommendationer gällande vilka materialfamiljer som kan vara intressanta att orderklyva och när det är aktuellt. Även en analys av flödet genom ugn 25 och 27 utfördes för att bland annat identifiera eventuella flaskhalsar och komma med förslag till förbättringsåtgärder. Slutligen har den sista delen i problemanalysen resulterat i ett antal slutsatser och rekommendationer inom områdena JIT, Supply Chain och detaljplanering.