Atlas Copco GIA tillverkar tunga maskiner och ventilationsutrustning till gruvindustrin. Branschen präglas av stor osäkerhet gällande efterfrågan och produktionen sker i relativt liten skala till följd av industrins begränsningar. För att behålla sin konkurrenskraft på marknaden erbjuder GIA möjlighet till stor kundspecifikhet i sitt produktutbud, och kunden får därmed stor valmöjlighet att modifiera de maskiner som beställs. Lågskalig produktion, varierad efterfrågan och hög kundspecifikhet gör det svårt för GIA att styra sitt lager och har därmed lett till hög kapitalbindning. Till följd av GIAs situation har examensarbetet genomförts och syftar till att föreslå en differentierad lagerstyrningsmodell för att möjliggöra en effektivare styrning av GIAs lager. Styrningsmodellen är därmed tänkt att minska kapitalbindningen samtidigt som lagertillgängligheten ej får påverkas negativt. Ett första steg vid konstruktion av föreslagen lagerstyrningsmodell har varit att genomföra en ABC-klassificering för det artikelsortiment som ingår i studien. Klassificeringen har möjliggjort en kategorisering av artiklarna baserat på dess ledtid och volymvärde. Ytterligare analys har genomförts för att mynna ut i fyra artikelgrupperingar som ligger till grund för lagerstyrningsmodellen. Modellen har konstruerats via analys av de lagerstyrningsprinciper som den teoretiska referensramen beskriver, men även baserat på genomförda intervjuer med inköpspersonalen på GIA för att få med många olika aspekter. Simuleringar har genomförts för att testa modellens agerande och dessa indikerar på att kapitalbindningen sjunker samt att fokus skiftar och läggs på volymvärda produkter, vilket är önskvärt. Även lagertillgängligheten antas bibehållas eller öka på grund av föreslagen lagerstyrningsmodell.

Linköpings kommun erbjuder hälso- och sjukvårdsinsatser för brukare i alla åldrar genom olika typer av vårdenheter. Det finns verksamheter inom äldreomsorg och LSS som tillsammans skapar olika former av stöd. För att kommunen ska kunna erbjuda dessa typer av tjänster krävs ett fungerande materialflöde av vård- och omsorgsartiklar. Vård- och omsorgsartiklar innefattas av både förbrukningsmaterial och skyddsmaterial. Förbrukningsmaterial består bland annat av omläggningsmaterial och inkontinensskydd, medan skyddsmaterial består av exempelvis handdesinfektion och munskydd. I samband med Covid-19 pandemin uppstod brist på skyddsmaterial och problem i materialförsörjningen. Vidare så finns det finns i dagsläget inget system för att styra eller kontrollera materialflödet av vård- och omsorgsartiklar, inköpen på vårdenheterna planeras på olika sätt vid varje inköpstillfälle. Kommunen är därför intresserad av hur en kategorisering av vård- och omsorgsartiklar kan se ut, där en differentierad lagerstyrning skapas för varje kategori och på så sätt ökas styrningen av vård- och omsorgssortimentet. Studiens syfte är att, utifrån en artikelklassificering, föreslå en differentierad lagerstyrning för varje artikelklass och därmed säkerställa ett fungerande materialflöde av vård- och omsorgsartiklar på Linköpings kommun. För att uppfylla syftet har fyra huvudfrågor ställts upp: Vilka utgångspunkter kan artikelklassificeringen och lagerstyrningen baseras på? Hur ska artiklarna klassificeras för att möjliggöra för styrning av materialflödet? Hur ska lagerstyrningen för de framtagna artikelklasserna utformas för att uppfylla behovet av vård- och omsorgsartiklar? Vilka effekter kan den framtagna lagerstyrningen leda till? För att uppfylla syftet och besvara huvudfrågorna har metoder så som intervjuer, litteraturstudier och datainsamling tillämpats. Genom dessa metoder har information kring lämpliga utvärderingskriterier hämtas som sedan möjliggjort för en artikelklassificering som baserats på volymvärde och uttagsfrekvens. Artikelklassificeringen resulterade för Äldreomsorgen och LSS Funktionsstöd i fem artikelklasser som den differentierade lagerstyrningen baserades på. Resultaten gav att A-artiklar och skyddsmaterial ska styras med lagerstyrningsmetoden periodbeställningssystem med återfyllnadsnivå och resterande artikelklasser ska styras med lot-for-lot. De artiklar med hög uttagsfrekvens bör ha säkerhetslager, såväl som A-artiklarna och skyddsmaterialet. Den framtagna lagerstyrningen kommer att påverka styrningen på vårdenheterna, eftersom den kräver uppföljning av efterfrågan i föregående period såväl som inventering av lager. På sikt antas lagerstyrningen dessutom påverka kostnader av transport, lager och administration, då samtliga påverkas av nya arbetssätt. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>