Bakgrund: För företag som håller lager är en viktig faktor för att lyckas öka effektiviteten att arbeta med lagerstyrning. Lagerstyrning handlar om planering och kontroll av lagret för att kunna serva kunderna och produktionen. Inom lagerstyrning är det viktigt att företag fattar beslut gällande vilken orderkvantitet som ska beställas samt när ordern ska läggas för att finnas tillgänglig på lagret vid rätt tidpunkt. Företag kan använda sig av säkerhetslager vid styrning av sitt lager för att försäkra sig om att de kan hantera osäkerheter i efterfrågan och produktion. Syfte: Syftet med studien är att utifrån analys av lagerstyrningsteori utforma en teoretisk lagerstyrningsmodell för att skapa förståelse för hur lageromsättningshastigheten kan öka. Vidare ska den framtagna modellen empiriskt appliceras på Sandviks produktionsavdelning i Svedalas aktuella artiklar för att identifiera möjliga förbättringar. Metod: Studien har genomförts som en fallstudie på Sandviks produktionsavdelning i Svedala baserat på en teoretisk framtagen lagerstyrningsmodell. Teoriinsamlingen till utformandet av den teoretiska lagerstyrningsmodellen har inhämtats via facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Empiriinsamlingen har gjorts med hjälp av intervjuer och numerisk data. Både teori och empiri har sedan analyserats utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt. Avslutande kommentarer: Den framtagna teoretiska lagerstyrningsmodellen börjar med att presentera kriterier som påverkar lageromsättningshastigheten, sedan presenteras steg för att genomföra en ABC-klassificering och slutligen presenteras olika lagerstyrningsmetoder för att bestämma hur orderläggningen ska ske samt hur stortivsäkerhetslagret ska vara. Den teoretiska lagerstyrningsmodellen är pedagogisk och tydlig för att skapa förståelse hos företag om hur de kan öka sin lageromsättningshastighet. Lagerstyrningen som formades utifrån den teoretiska lagerstyrningsmodellen för Sandviks produktionsavdelning i Svedala bestod av orderläggningsmetoderna lot-for-lot, uppskattad orderkvantitet och täcktidplanering samt säkerhetslager baserat på manuella bedömningar och baserat på ledtidsförbrukningen. Med hjälp av denna lagerstyrning ska de proaktivt undvika föråldrat och långsamtgående lager i framtiden. / Background: In order to increase the efficiency for companies that keep inventory, they need to work with inventory control. Inventory control regards planning and control of the inventory to increase customer and production service. Within inventory control, it is important that companies make decisions regarding the quantity to be ordered and when the order will be added to be available in the warehouse at the right time. Companies can use safety stock to ensure that they can deal with uncertainties in demand and production. Purpose: The purpose of this study is, based on analysis of inventory control theory, to design a theoretical model of inventory control to create an understanding for how the inventory turnover may increase. Furthermore, the theoretical model will be empirically applied to Sandvik's production department of Svedala's current articles to indicate improvements. Method: The study has been made as a case study at Sandvik´s production department in Svedala, based on a developed theoretical model of inventory control. Theory collection to the design of the theoretical model of inventory control has been obtained through professional literature and scientific articles. Empirical data has been collected through interviews and numerical data. Both theory and empirical data have been analyzed from a qualitative approach. Concluding remarks: The designed theoretical model of inventory includes criteria that affect inventory turnover, the steps to implement an ABC classification and various inventory control methods to determine how the placement of orders should be implemented and the amount of safety stock that should be held. The theoretical model vi of inventory control is pedagogical and clear to create an understanding regarding how companies can increase their inventory turnover. The inventory control that was formed for Sandvik´s production department in Svedala, on the basis of the theoretical model of inventory control, consisted of the ordering methods, lot-for-lot, estimated order quantity and cover-time planning. The methods for safety stock were safety stock based on manual assessments and on lead time consumptions. With this control Sandvik´s production department in Svedala, proactively can avoid obsolete and slow moving inventory in the future

Linköpings kommun erbjuder hälso- och sjukvårdsinsatser för brukare i alla åldrar genom olika typer av vårdenheter. Det finns verksamheter inom äldreomsorg och LSS som tillsammans skapar olika former av stöd. För att kommunen ska kunna erbjuda dessa typer av tjänster krävs ett fungerande materialflöde av vård- och omsorgsartiklar. Vård- och omsorgsartiklar innefattas av både förbrukningsmaterial och skyddsmaterial. Förbrukningsmaterial består bland annat av omläggningsmaterial och inkontinensskydd, medan skyddsmaterial består av exempelvis handdesinfektion och munskydd. I samband med Covid-19 pandemin uppstod brist på skyddsmaterial och problem i materialförsörjningen. Vidare så finns det finns i dagsläget inget system för att styra eller kontrollera materialflödet av vård- och omsorgsartiklar, inköpen på vårdenheterna planeras på olika sätt vid varje inköpstillfälle. Kommunen är därför intresserad av hur en kategorisering av vård- och omsorgsartiklar kan se ut, där en differentierad lagerstyrning skapas för varje kategori och på så sätt ökas styrningen av vård- och omsorgssortimentet. Studiens syfte är att, utifrån en artikelklassificering, föreslå en differentierad lagerstyrning för varje artikelklass och därmed säkerställa ett fungerande materialflöde av vård- och omsorgsartiklar på Linköpings kommun. För att uppfylla syftet har fyra huvudfrågor ställts upp: Vilka utgångspunkter kan artikelklassificeringen och lagerstyrningen baseras på? Hur ska artiklarna klassificeras för att möjliggöra för styrning av materialflödet? Hur ska lagerstyrningen för de framtagna artikelklasserna utformas för att uppfylla behovet av vård- och omsorgsartiklar? Vilka effekter kan den framtagna lagerstyrningen leda till? För att uppfylla syftet och besvara huvudfrågorna har metoder så som intervjuer, litteraturstudier och datainsamling tillämpats. Genom dessa metoder har information kring lämpliga utvärderingskriterier hämtas som sedan möjliggjort för en artikelklassificering som baserats på volymvärde och uttagsfrekvens. Artikelklassificeringen resulterade för Äldreomsorgen och LSS Funktionsstöd i fem artikelklasser som den differentierade lagerstyrningen baserades på. Resultaten gav att A-artiklar och skyddsmaterial ska styras med lagerstyrningsmetoden periodbeställningssystem med återfyllnadsnivå och resterande artikelklasser ska styras med lot-for-lot. De artiklar med hög uttagsfrekvens bör ha säkerhetslager, såväl som A-artiklarna och skyddsmaterialet. Den framtagna lagerstyrningen kommer att påverka styrningen på vårdenheterna, eftersom den kräver uppföljning av efterfrågan i föregående period såväl som inventering av lager. På sikt antas lagerstyrningen dessutom påverka kostnader av transport, lager och administration, då samtliga påverkas av nya arbetssätt. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>