No description available.

<p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1946. Spikblad saknas</p>

Diss.

Studien syftar till att ta reda på och beskriva vilken medvetenhet som finns hos svenska textilkonstnärer när det kommer till produktionen av de textila naturmaterialen bomull, lin, silke och ull. Mina frågeställningarär hur svenska textilkonstnärer förhåller sig till ursprunget och produktionen i införskaffandet av deras textila material, samt hur de förhåller sig till ekologiskt respektive rättvisemärkt material i relation till sitt skapande. För att ge en bakgrund till detta inleds undersökningen med en kvalitativ litteraturstudie där jag beskriver den konventionella, respektive den ekologiska produktionen av de fyra ovan nämnda naturmaterialen, samt ger en beskrivning av textila märkningar och rättvis handel med textil. Genom en enkätstudie har jag sedan ställt frågor till tretton svenska textilkonstnärer som använder sig av bomull, lin, silke och ull för att ta reda på hur de förhåller sig till produktionen av dessa. Svaren från enkätstudien har sedan analyserats och resulterat i ett antal slutsatser; det finns stora brister i konstnärernas kunskaper kring produktionen av deras material. Flera tycker dock att de borde veta mer, och nio av tretton konstnärer svarade klart och tydligt att de var intresserade av att veta mer. Samtliga textilkonstnärer ställde sig positiva till ekologisk och rättvistextil, men bara drygt hälften var beredda att avstå från sitt material om det visade sig att det hade en negativ påverkan på människor och miljö.

Textilindustrin präglas av turbulens på grund av sporadiska faktorer såsom mode, trend, väderlek samt kundpreferenser som ständigt förändras. Hanteringen och bemötandet av den stokastiska efterfrågan tenderar att bilda alltför stora lagernivåer, vilket ökar lagerhållningskostnaderna, minskar likviditeten och försämrar genomflödet. På uppdrag av textilföretaget Cavaliere AB har studien gjorts inom lagerstyrning. Syftet med rapporten är att ge konkreta förslag kring hur lagernivåerna kan sänkas och kapitalbindningen minskas. De föreslagna lösningarna har inte implementerats, utan presenteras för företaget som förslag. Nuläget av lagerställningen analyserades genom lagerstatistik som erhölls från företaget och konsultation med företagets ledning. De problem som identifierades var onödigt stora säkerhetslager, långa ledtider, ej precisa prognosmodeller, alltför stora beställningskvantiteter och icke-frekventa leveranser. De föreslagna lösningarna inkluderar justering av servicenivåer och säkerhetslager, nya metoder för produktklassificering, beställningsprinciper, samt förslag kring hantering av inleveranser och ledtider.

Problem Etiketterna i dina plagg avslöjar säkerligen att de flesta av dina kläder har producerats i Asien. En region där flertalet företag outsourcar sina mest arbetsintensiva delar för att göra kostnadsbesparingar. Inom en snar framtid kan dock fler europeiska länder komma att synas på etiketterna. Textilföretagens intresse för omlokalisering av produktion ökar och lokaliseringsbeslut har blivit ett alltmer strategiskt val. Många lokaliseringsbeslut börjar däremot i fel ände med leverantörsutvärderingar, vilket leder till att företag förbiser en del problem som kan uppstå vid outsourcing av produktion. En lösning på problemet är att använda en mer generell analys som ger en djupare bild av marknaden inför ett lokaliseringsbeslut. Det finns till exempel ett stort antal kvalitativa faktorer som ett företag bör ta hänsyn till innan ett slutgiltigt beslut tas. Faktorer som i detta arbete undersöks i relation till Ukraina.Syfte Genom att studera plats-specifika faktorer i Ukraina undersöker studien hur en kvalitativ analys kan ha en inverkan på lokaliseringsbeslut av textil produktion.Metod Utgångspunkten för arbetet har varit en fallstudiedesign där en semi-strukturerad intervju med ett svenskt textilföretag har genomförts. Vidare har en skrivbordsundersökning använts för att samla in empirisk data genom till exempel rapporter, statistik och organisationsdokument.Slutsats Resultatet visar på att det finns en stor del kvalitativa faktorer som kan ha en inverkan på ett lokaliseringsbeslut i samband med utvärdering av attraktiva produktionsländer. En del faktorer beaktas inte vid lokaliseringsbeslut idag, men vår studie visar på att det finns fler faktorer som bör beaktas för att undvika oförutsedda problem.Nyckelord: Ukraina, / Program: Textilekonomutbildningen

Den svenska jeansmarknaden blomstrar, så gör även intresset för närproducerade varor. I denna uppsats undersöks möjligheten att kombinera dessa två rådande fenomen genom att väva denim i Sverige. Initiativet som tagits eftersträvar också att främja den textilindustri som fortfarande existerar i Sverige. Utifrån en studie i befintliga denimvävar från Japan och USA har en kravspecifikation upprättats för att på samma vis framställa en fysisk produkt med liknande egenskaper. Tack vare Textilhögskolan i Borås maskinpark har detta varit möjligt. Studier i jeanskultur, väveriteknik och materialegenskaper har också legat till grund för att på ett rättvist sätt arbeta fram en så äkta vara som möjligt. Alla delar i utvecklingsarbetet har krävt kontakt med samarbetspartners för att kunna färdigställa slutprodukten. Rikligt med eftersökningar av garnleverantörer, väverier och övriga producenter av varor och tjänster har genomförts. Resultaten från undersökningarna har varit blandade. Vissa delar av arbetet har framskridit smärtfritt och andra delar har varit mer komplicerade. För att säkerställa den svenskproducerade denimvarans relevans på den kommersiella marknaden har intervjuer gjorts med svenska jeansproducenter. Efter djupgående intervjuer med stort engagemang från båda håll kan uppsatsdeltagarna konstatera att det finns efterfrågan av svensk denim. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Textilindustrin är en industri som bidrar till höga utsläpp av växthusgaser som påverkar miljön negativt. Uppsatsen behandlar hur lagstiftningen i Sverige styr modeföretags hållbarhetsrapportering och huruvida lagstiftningen främjar tre indikatorer i form av delmål som ingår i mål 12 om hållbar konsumtion och produktion från de globala målen. De valda indikatorerna är starkt kopplade till textilindustrin och berör tre olika aspekter. Den första indikatorn är 12.1 Implementera det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster, den andra indikatorn är 12.6 Uppmuntra företag att tillämpa hållbara metoder och hållbarhetsredovisning, och den tredje är 12.C Eliminera marknadsstörningar som uppmuntrar till slösaktigt mönster. Den slutsats som uppsatsen resulterar i är att de valda modeföretagens hållbarhetsrapporter förhåller sig till det som är lagstadgat och att de beskriver att de vill uppnå satta klimatmål år 2030, men att mycket relevant information som skulle behövas för att mäta om det stämmer saknas. Dessutom så redovisas inte någon uppföljning av två av de tre valda indikatorerna vilket innebär att lagstiftningen idag inte är tillräcklig för att främja två av tre nämnda indikatorer som är starkt kopplade till modebranschen.

Enligt undersökningar konsumeras allt mer kläder i Sverige, samtidigt som konsumenters efterfrågan på mer hållbara och miljömedvetna produkter ökar. Det är företagens uppgift att uppmärksamma konsumenten om de bättre alternativ som finns, ur ett miljöperspektiv, och det är upp till dem att tydliggöra sin position på marknaden samt göra sig mer synliga. Slow fashion är ett begrepp som funnits i decennier, men som fått fäste de senaste åren. Det är ett mode som kan bana väg för framtidens textilbransch och med denna rapport undersöks hur man kan lyfta fram och uppmärksamma fler människor på att dessa alternativ av företag finns. Denna uppsats är en fallstudie av ett svenskt företag som närproducerar kläder. Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheterna ett företag som tillverkar så kallat långsamt mode besitter, gällande att marknadsföra sig på ett specifikt sätt i butik och i skyltfönster. Vi har valt att undersöka hur butikens atmosfär och utformning av detaljer kan hjälpa till att förmedla företagets produkt och varumärkets identitet. Företagets kärnvärden är; tillverkning i Sverige, klassisk design och full kontroll på produktionen. Uppsatsen har genomförts med kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. Intervjuer har genomförts med privatpersoner för att undersöka deras intryck av skyltfönster, med andra svenska textilproducerande företag för att undersöka om det finns gemensamma nämnare för denna typ av företag och dess marknadsföring, samt intervjuer med marknadsförare för att undersöka deras åsikter huruvida svensktillverkade kläder kan kommuniceras. Litteraturstudier har gjorts för att undersöka vad befintliga teorier säger om butikskommunikation. De slutsatser som dragits utifrån intervjuer och analyser av teorier gällande butikskommunikation och hållbar marknadsföring, är bland annat att konsumenter ofta är misstänksamma mot företag och dess påstådda miljöengagemang. Detta innebär att företagen måste kommunicera ärligt, vara konsekventa i sina handlingar och beteende samt ha en tydlig röd tråd. Allt kommunicerar, varför alla detaljer är viktiga. Företaget använder sig med fördel av att visa de certifieringar och standarder som de använder sig av på etiketter och hangtags, eftersom konsumenter har en större tilltro till en tredje part. Företag kan skapa mervärde till sin produkt genom att använda sig av storytelling; berätta sin unika historia. Detta kan också med fördel sammanfogas med att man skapar en öppenhet gentemot kund, då man berättar om hur företaget tillverkar sina produkter, vart det sker och vilka material som används. När det handlar om att kommunicera enligt en röd tråd är det viktigt att se till hela butiken och dess atmosfär. Företaget kan tilltala kunden via alla sinnen och förstärka budskapet och intrycket via syn, hörsel, känsel och doft. Marknadsföring av hållbara produkter görs med fördel på ett sätt som är både underhållande och utbildande. Det gäller då att utforma lättsamt, tilltalande och informationsrikt material som berättar något för kunden som den kanske inte visste förut. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Problem Dagens företag står inför framtida utmaningar, som förändrad konsumtion, strängare miljörestriktioner och hårdare krav på förlängd produktlivscykel för att nå en mer hållbar utveckling. Produktservicesystem (PSS) utgör en potentiell lösning för dessa utmaningar. Uthyrning har kommit att bli en självklar del inom vissa branscher emedan andra branscher fortfarande bygger på traditionell konsumtion. Textil- och modebranschen är en bransch där ägande fortfarande är den rådande formen. Vår undersökning grundar sig i att undersöka möjligheterna för ett PSS inom denna bransch. Syfte Vårt syfte är att studera branscher där PSS redan är ett vanligt förekommande fenomen för att förstå hur de arbetar med PSS, vilka hinder de ställts inför och hur de överkommit dem. Vi ämnar även undersöka specifika företag inom textil- och modebranschen som erbjuder uthyrning för att skapa en bild av hur de integrerat PSS i sin verksamhet. Vår studie syftar till att undersöka hur PSS är utformat i praktiken, i hopp om att detta kan vara till hjälp för att vidareutveckla PSS för textil- och modebranschen. Metod Metoden grundar sig i en fallstudiedesign med multipla fall. Nio semistrukturerade intervjuer samt en strukturerad intervju har genomförts med företag inom flertalet branscher som har integrerat PSS i sin affärsmodell. En semistrukturerad intervju genomfördes även med en forskare inom ämnet. Slutsats Resultatet visar att flertalet faktorer bör tas i beaktning vid utformning av PSS. Affärsidé, produkt, service, kunder, brand community, teknologi och innovation är alla viktiga delar som sam- och påverkar användarkomfort, äganderelaterade problem, marknadsföring samt uppskalningsmöjligheter. Vidare är varje PSS unikt och bör dessutom anpassas efter respektive kontext. / Program: Textilekonomutbildningen