Idag blomstrar debatten om människans och det moderna samhällets framtid under parollen Hållbar utveckling. I media talas det dagligen om politiker som försöker lösa klimatfrågan, på arbetsplatser talas det om CSR-arbete, på handelshögskolor talas det om hållbarhetsredovisning och i jobbannonser söker företag hållbarhetschefer. Övergripande går det att se att hållbar utveckling har blivit ett erkänt begrepp och fått sig en stor roll i dagens moderna samhällsekonomi - och framförallt inom företagandet. Vi ser att företag har fått ett stort ansvar (om inte ansvaret) att främja för en hållbar utveckling genom att agera hållbart utifrån ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Vidare ser vi att en stor del av detta ansvar kommer genom påtryckningar från ett modernt samhälle med medvetna konsumenter som i allt större utsträckning konsumerar hållbart och ställer vissa krav på företagen de handlar från. Detta har lett till att vi idag ser marknadsföringsstrategier och reklam som inriktar sig på att framhäva företags hållbara handlingar, exempelvis genom att påvisa att produktionen inte sker av barnarbetare eller att en vara är ekologiskt framställd. Detta kallas för Hållbar marknadsföring. Men fungerar det?   Genom en omfattande enkätstudie i Umeå har vi undersökt i vilken utsträckning det existerar ett samband mellan just hållbar marknadsföring och hållbar konsumtion.   Av denna enkätstudie kan vi dra slutsatsen att konsumenter i Umeå är medvetna vad gäller deras hållbara konsumtion och hur den påverkas av hållbar marknadsföring. De upplever att deras hållbara konsumtion ökar av hållbar marknadsföring, att miljöcertifieringar stärker deras slutgiltiga val av varor och att de i viss mån väljer att i större utsträckning handla från företag med en hållbarhetsprofil. De anser även att tillgängligheten av hållbara varor är av vikt och att de är villiga att betala ett högre pris för en hållbar vara, så länge de är övertygande om att varan faktiskt är hållbar. Ibland ter sig däremot konsumenterna vara inkonsekventa i deras svar, där de uppvisar ett konsumtionsmönster som avviker från deras positiva attityd gentemot hållbar marknadsföring. Detta indikerar att sambandet mellan hållbar marknadsföring och hållbar konsumtion inte alltid är helt “svart och vitt”.

Syfte och forskningsfrågor Syftet med studien är att identifiera om statligt ägda spelbolag och privatägda bolag inom spelbranschen har en hållbar marknadsföring, trots den markanta skillnaden kring förutsättningar och riktlinjer. Således studeras två segment ur en och samma bransch ur ett företagsperspektiv. Syftet med denna studie är att genom en analys kunna redogöra för marknadsföringens samhällsnytta, attraktion och måttfullhet för att kunna betrakta marknadsföringens hållbarhet. - Vad är det som skiljer statligt och privatägda spelbolag åt rörande marknadsföring? - I vilken utsträckning är spelbolagens marknadsföring att betrakta som hållbar? Metod Studien har ett induktivt utförande som innebär att undersökningen utgått från det empiriska fältet för att senare identifiera relevant teori. Studien innefattar kvalitativ data som genom en modifierad Triple Bottom Line-analys ämnar att påvisa i vilken utsträckning våra fallstudiesubjekts marknadsföring är hållbar. Studiens primär- och sekundärdata har insamlats via informanter och respondenter på det empiriska fältet, samt genom tidigare studier. Slutsats I studien framkommer det att de olika fallstudiesubjekten skiljer sig åt i sin marknadsföring. Den främsta orsaken hänvisas till de olika riktlinjer dessa bolag har att förhålla sig till. Det har även framkommit, genom författarnas tolkning, att inget av bolagen utövar en hållbar marknadsföring över tid.

Enligt undersökningar konsumeras allt mer kläder i Sverige, samtidigt som konsumenters efterfrågan på mer hållbara och miljömedvetna produkter ökar. Det är företagens uppgift att uppmärksamma konsumenten om de bättre alternativ som finns, ur ett miljöperspektiv, och det är upp till dem att tydliggöra sin position på marknaden samt göra sig mer synliga. Slow fashion är ett begrepp som funnits i decennier, men som fått fäste de senaste åren. Det är ett mode som kan bana väg för framtidens textilbransch och med denna rapport undersöks hur man kan lyfta fram och uppmärksamma fler människor på att dessa alternativ av företag finns. Denna uppsats är en fallstudie av ett svenskt företag som närproducerar kläder. Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheterna ett företag som tillverkar så kallat långsamt mode besitter, gällande att marknadsföra sig på ett specifikt sätt i butik och i skyltfönster. Vi har valt att undersöka hur butikens atmosfär och utformning av detaljer kan hjälpa till att förmedla företagets produkt och varumärkets identitet. Företagets kärnvärden är; tillverkning i Sverige, klassisk design och full kontroll på produktionen. Uppsatsen har genomförts med kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. Intervjuer har genomförts med privatpersoner för att undersöka deras intryck av skyltfönster, med andra svenska textilproducerande företag för att undersöka om det finns gemensamma nämnare för denna typ av företag och dess marknadsföring, samt intervjuer med marknadsförare för att undersöka deras åsikter huruvida svensktillverkade kläder kan kommuniceras. Litteraturstudier har gjorts för att undersöka vad befintliga teorier säger om butikskommunikation. De slutsatser som dragits utifrån intervjuer och analyser av teorier gällande butikskommunikation och hållbar marknadsföring, är bland annat att konsumenter ofta är misstänksamma mot företag och dess påstådda miljöengagemang. Detta innebär att företagen måste kommunicera ärligt, vara konsekventa i sina handlingar och beteende samt ha en tydlig röd tråd. Allt kommunicerar, varför alla detaljer är viktiga. Företaget använder sig med fördel av att visa de certifieringar och standarder som de använder sig av på etiketter och hangtags, eftersom konsumenter har en större tilltro till en tredje part. Företag kan skapa mervärde till sin produkt genom att använda sig av storytelling; berätta sin unika historia. Detta kan också med fördel sammanfogas med att man skapar en öppenhet gentemot kund, då man berättar om hur företaget tillverkar sina produkter, vart det sker och vilka material som används. När det handlar om att kommunicera enligt en röd tråd är det viktigt att se till hela butiken och dess atmosfär. Företaget kan tilltala kunden via alla sinnen och förstärka budskapet och intrycket via syn, hörsel, känsel och doft. Marknadsföring av hållbara produkter görs med fördel på ett sätt som är både underhållande och utbildande. Det gäller då att utforma lättsamt, tilltalande och informationsrikt material som berättar något för kunden som den kanske inte visste förut. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Jordens klimat blir allt varmare. Fortsatta utsläpp innebär fortsatt stigande temperatur. I takt med att vårt klimat blir allt varmare, får även miljöfrågorna alltmer uppmärksamhet i vårt samhälle. Vi har blivit medvetna om vilka konsekvenser vårt agerande har och fokusen ligger på hur vi skall stoppa denna utveckling och vända trenden mot ett mer hållbart samhälle. De största frågorna handlar om att ta vara på restprodukter och att återanvända dessa och på så vis spara naturens resurser. En viktig del i detta arbete är återvinning och hållbar utveckling. Hållbar marknadsföring verkar som kommunikation utav hållbar utveckling. I dagens samhälle där vi lever och konsumerar mer än någonsin, är det viktigt att kunna kommunicera ut olika alternativ. Denna studie undersöker hur hållbar marknadsföring kan använda olika visuella medel för att kommunicera ut en mer hållbar framtid.

Hållbarhet i kontext av konsumtion och företagande är ett aktuellt och väl omdiskuterat ämne inom politiken och den moderna samhällsekonomin i världen. Konsumtionen är central för samhällets tillväxt tillika det som orsakat de sociala, ekologiska och ekonomiska problemen i världen idag. Företag har ett ansvar att främja hållbar utveckling genom hållbart företagande med ett fokus på samtliga tre perspektiv. Konsumenten har även den en skyldighet, i sitt konsumtionsbeteende att agera hållbart i sina val och beslut. Vi ser ett gemensamt ansvar, där kunskap och medvetenhet om klimathotet bör tas på största allvar av såväl företag som konsument. Med forskningsfrågan Hur kan marknadsföring användas för att påverka studenternas kännedom om, och attityd till att välja hållbara restauranger? utfördes en enkätstudie under våren 2017 på uppdrag av Gotthards Krog belägen i centrala Umeå, för att utforska studenters hållbara konsumtionsbeteende. Tidigare forskning har fokuserat mycket på demografiska variabler för att förklara miljövänligt konsumentbeteende, men har de senaste 10-15 åren i större grad skiftat till att utforska psykografiska förklaringsvariabler i samband med förändrade paradigm. I en snabbföränderlig värld finns nu ett behov av att förstå de beteenden som präglar unga klimatmedvetna konsumenter som har framtiden i sin hand. I en deduktiv ansats och med hjälp av teorier som triple bottom line (TBL), value-belief-norm theory (VBN) och goal framing theory som teoretiskt ramverk konstruerar vi en konceptuell modell för hypotesprövning mot fem hypoteser, med val av hållbara restaurangkoncept som slutlig beroende variabel. Till grund för resultatet ligger en webbaserad enkät (n=219) med 36 frågor (femgradig likert-skala) om marknadsföring som kommunicerar hållbarhet, kännedom, attityder och konsumentbeteende där studenter vid Umeå Universitet är vår urvalspopulation. Resultatet visade på att starka samband mellan kunskap och marknadsföring som kommunicerar hållbarhet föreligger, som grund för val av hållbara restauranger. Studien bidrar bl.a. till forskning kring hållbar marknadssegmentering genom en breddning av särskilda kontextuella karaktärsdrag för målgruppen studenter, samt vilka kompromisser studenter gör vid hållbar konsumtion. Något man som företagare bör vara medveten om vid planering av både CSR-arbete och marknadsstrategi.

Företag verksamma inom modebranschen har idag en stor förväntan från omvärlden att agera hållbart i de handlingar de genomför. De senaste åren har kunskapen från konsumenterna ökat gällande de globala hållbara problemen inom de sociala, ekonomiska och ekologiska sektionerna. I denna studie identifieras hur svenska modeföretag praktiserar hållbar marknadsföring, samt hur faktorerna varumärke, transparens samt greenwashing inom hållbar marknadsföring påverkar förtroendet för modekonsumenter tillhörande generation Y. En teoretisk referensram upprättades med en teoretisk modell om hur de olika faktorerna påverkar förtroendet hos konsumenterna. Data som ligger som underlag till analysen samlades in genom intervjuer med de tre svenska modeföretagen H&M, ARKET och Nudie Jeans samt två fokusgrupper med konsumenter tillhörande generation Y. I analysen framgår det hur de svenska modeföretagen använder sig av direkt respektive indirekt kommunikation av det hållbarhetsarbete som de bedriver. Dessutom framgår det ur studiens analys att varumärke samt transparens påverkar förtroendet från konsumenter i generation Y positivt, men att greenwashing påverkar förtroendet negativt. / Companies that are currently operating in the fashion industry have strong expectations from the outside world to act sustainable in their actions. In recent years, the consumer knowledge regarding the sustainable problems in the social, economic and ecological sectors have increased. This study identifies how Swedish fashion companies practice green marketing, and how brand, transparency and greenwashing as factors in sustainable marketing affect the trust of consumers belonging to generation Y. A theoretical framework was established with a theoretical model on how the various factors affect consumer trust. The data that the analysis of the study was based up on, was collected through interviews with the three Swedish fashion companies H&M, ARKET and Nudie Jeans, as well as two focus groups with consumers belonging to generation Y. The analysis shows how the selected Swedish fashion companies use direct and indirect communication in their sustainability work. Additionally, it is shown from the study's analysis that branding and transparency affect consumer trust positively, but that greenwashing has a negative effect on consumer trust.

This study examines how H&M, Arket, and Monki communicates sustainability in their campaigns on IGTV, and how they work with sustainable marketing to highlight their ethical capital. To investigate this, a thematic semiotic analysis has been applied. Based on the analysis, the chosen theme can see how different brands communicate sustainability. The semiotic analysis is applied to interpret the meaning of the material and how the visuals can be presented as sustainable. With the help of Bourdieu's theory of capital, an in-depth analysis has been made of how the companies communicate sustainability and what potential differences could depend on. The discussion answers how companies work with sustainable marketing to highlight their ethical capital. The conclusion is that companies' sustainable marketing can increase the company’s ethical capital. On the other hand, we also conclude that campaigns cannot contribute to an ethical entrepreneurship, but merely to increased value creation for companies.

En hållbar konsumtion har växt fram ur konceptet hållbar utveckling och är väsentligt eftersom det nuvarande konsumtionsmönstret inte är tillräckligt hållbart. En hållbar konsumtion innebär att ta hänsyn till miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser av konsumtionen för att kunna tillfredsställa såväl dagens behov som kommande generationers behov. I och med de problem som etablerats ur det nuvarande konsumtionsmönstret har den hållbara marknadsföringen blivit ett nytt tankesätt som företag använder för att kunna ta ansvar för dessa problem. Ett verktyg som kan vara tillförlitligt och användas för att främja ett hållbart tankesätt är hållbarhetsredovisningen.  Syftet i studien är att ur ett företagsperspektiv undersöka varför hållbarhetsredovisningen används eller inte används i företag inom detaljhandelns hållbara marknadsföring för att främja en hållbar konsumtion. För att kunna uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats. Med den kvalitativa metoden som grund har semistrukturerade intervjuer upprättats med respondenter verksamma inom detaljhandeln med såväl kunskap och erfarenhet av hållbarhetsredovisning samt hållbar marknadsföring. I studien har det även tagits del av de intervjuade företagens hållbarhetsrapporter.  Studien har utgått från teorierna hållbar marknadsföring, intressentteorin och legitimitetsteorin. Vidare utgör även begreppen hållbar utveckling, hållbar konsumtion och hållbarhetsredovisning en betydelsefull roll för att möjliggöra svar på problemfrågeställningen samt för att kunna uppnå studiens syfte. Studiens insamlade empiriska material har gett indikationer på att de företag inom detaljhandeln som använder hållbarhetsredovisningen i deras hållbara marknadsföring gör det för att uppnå legitimitet för deras hållbarhetsarbete och hållbara alternativ som de anser främjar en hållbar konsumtion.  Hållbarhetsredovisningen används därför för att få förtroende och bekräftelse på det hållbarhetsarbete som företagen arbetar med. Men även för att skapa förståelse och öka medvetenheten för det nuvarande ohållbara konsumtionsmönstret samt för att få konkurrensfördelar. Det framkom även i studien att flertalet företag inom detaljhandeln inte använder hållbarhetsredovisningen i deras hållbara marknadsföring för att främja en hållbar konsumtion. Detta eftersom de upprättar andra hållbara aktiviteter och erbjuder andra hållbara alternativ till intressenterna för att motivera dem att vilja främja en hållbar konsumtion och således uppnå legitimitet. Studien bidrar med att öka kunskapen och förståelsen till företag inom detaljhandeln om varför hållbarhetsredovisningen används eller inte används i företag inom detaljhandelns hållbara marknadsföring för att främja en hållbar konsumtion. Förslag till vidare studier kan vara att undersöka hur intressenterna ställer sig till att företagen inom detaljhandeln använder eller inte använder hållbarhetsredovisningen i deras hållbara marknadsföring för att främja en hållbar konsumtion. / Sustainable consumption has emerged from the concept of sustainable development and is essential since the current consumption pattern is not sufficiently sustainable. Sustainable consumption is to consider the environmental, social and economic consequences of consumption in order to satisfy the needs of the present as well as the needs of future generations. The problems which come from the current consumption pattern, has resulted in that sustainable marketing has become a new way of thinking that companies work with to be able to take responsibility for these problems. A tool that can be reliable and which companies can work with to promote sustainable thinking is the sustainability reporting.  The purpose of the study is to investigate from a company’s perspectivewhy the sustainability reporting is used or not in the sustainable marketing of retail companies to promote a sustainable consumption.In order to achieve the purpose of the study, a qualitative method has been applied. With the qualitative method as a basis, semi-structured interviews have been employedwith respondents active in the retail trade with both knowledge and experience of sustainability reporting and sustainable marketing. The study also investigates the sustainability reports of the interviewed companies.  The study is based on the theories of sustainable marketing, stakeholder theory and the legitimacy theory. Furthermore, the concepts of sustainable development, sustainable consumption and sustainability reporting also play an important role in enabling answers to the research problem and in order to achieve the purpose of the study. The study's collected data has given indications that companies in the retail sector that use the sustainability reporting in their sustainable marketing do it to achieve the legitimacy of their sustainable work and sustainable alternatives that they believe promote sustainable consumption. The sustainability reporting is therefore used to gain confidence and confirmation of the sustainability work of the companies. But also, to create understanding and raise awareness of the current unsustainable consumption pattern and to gain competitive advantage. It also emerged in the study that most companies in the retail sector do not use the sustainability reporting in their sustainable marketing to promote sustainable consumption. Because they can use other sustainable activities and offer their stakeholders other sustainable alternatives which motivates them to want to promote sustainable consumption and therefore gain legitimacy. The study helps to increase knowledge and understanding to retail companies of why sustainability reporting is used or not in the sustainable marketing of retail companies to promote a sustainable consumption. Proposals for further studies can be to investigate how stakeholders agree that sustainability reporting is used or not in the sustainable marketing of retail companies to promote a sustainable consumption.

Projekt utgör en stor del av den globala produktionen och både ledning och medarbetare måste ha kompetens och vilja att sträva mot hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att belysa projektledares upplevda förutsättningar för att kunna implementera företagets hållbarhetspolicy i sina projekt. Undersökningen har skett genom diskursanalys av fyra företags hållbarhetspolicys samt intervjuer med projektledare på dessa företag. Företagen är vinstdrivande med en tydlig hållbarhetsprofil. Det teoretiska ramverket utgörs av hållbar projektledning. Resultatet visar att hur företagen väljer att kommunicera sin hållbarhetspolicy spelar roll för hur den används. Att rikta kommunikationen till mänskliga faktorer har visat sig vara mer framgångsrikt sett till hur projektledarna tar policyn till sig, gentemot rak information som inte har samma genomslagskraft. Det har också visat sig mer fördelaktigt för företagen att använda sina projekt för att integrera hållbarhet i linjeorganisationen snarare än att integrera hållbarhet från linjeorganisationen ut i projekten. Projektledarna har svårt att se sin egen roll för att gå mot en hållbar utveckling. De ramar in sig själva i organisationen och missar sin egen roll ur ett samhällsperspektiv. Dessutom är hållbarhetsfrågor något som de lägger över på sakkunniga och därför inte reflekterar över så mycket själva. De utgår från att någon annan redan har tagit ansvar.

The demand for sustainability initiatives is increasing by both consumers and organizations (Gittell, et al. 2013). It changes the way businesses are operating and communicating, hence the interest for sustainable marketing has increased. Sustainable marketing should not only be about initiatives to appear more environmental friendly or socially conscious, but rather about a more substantive and meaningful levels of commitments (ibid). Alongside these practical ideas of sustainable marketing, consumers’ requirements for sustainability have sometimes been used as a strategy to create sustainable communication, although companies are lacking initiatives of sustainability. The idea of marketing as a strategy to create desire and needless spending along with sustainability goals has been criticized as being in direct contradictories (Meller & Magaš 2014, Pettie 2001, Pettie & Belz 2010). Thus, the problematics compose of the discussed oxymoron between sustainability and marketing together with the difference between sustainable communication and communicating sustainability.   This qualitative study has been done with a starting position from the idea of addressing how sustainable marketing is practiced, why it is practiced and how the future outlook of the concept is perceived from a company perspective. The chosen theories for this study compose mainly of basic marketing theories and models with a sustainability adaption. A qualitative study addressing this issue from a company perspective has not been discovered in previous researches, which resulted in the idea of highlighting different companies’ opinions and practices of sustainable marketing. The findings have discovered the usage of sustainable marketing today and potentially in the future, together with reasons for why it is practiced. Sustainability has become a well-known concept with a lot of business scandals associated to it, which has been mentioned in this study as one of the reasons for the predictions of a future demand of real sustainable marketing practices.