Många företag ger i dag ut tidningar med journalistiskt material till sina kunder, så kallade kundtidningar. Något som är unikt för dessa är deras tryggade ekonomi och att de ska främja ett företag med hjälp utav mer material än bara reklam. Fenomenet är inte nytt, utan har existerat sedan mitten av nittonhundratalet, men föga forskning finns kring kundtidningars innehåll och funktion, och vad som skiljer dem från vanliga populärkulturella tidningar. Detta ville vi med denna uppsats försöka undersöka och den valda inriktningen är kundtidningar som ges ut av modeföretag. Denna studie har analyserat innehållet i fyra företagsutgivna tidningar (varav en hybrid) och tre förlagsutgivna tidningar i modebranschen. Analysen utgjordes av två delar; en kvantitativ textanalys, där antal texttyper har räknats, samt en kvalitativ innehållsanalys, där frågor har ställts till materialet. Dessutom har vi även placerat in tidningarna längs Colin Sparks innehålls-axlar, som är till för att konkretisera olika tidningstyper. Resultatet visar att kundtidningarna främst består av intervjuer med människor, som ett sätt att skapa igenkänning och en relation med läsarna, samtidigt som de informerar om sina produkter. Någon renodlad reklam förekommer nästan inte alls i kundtidningarna. I vissa av de de förlagsutgivna tidningarna finns dock så mycket annonser att det journalistiska materialet till viss mån anpassar sig efter annonsörerna En konklusion blir att kundtidningar, som ej är beroende av annonsering, kan framställa ett innehåll som är mer anpassad för deras målgrupp. Uppsatsens slutsats blir dock att det finns en tydlig gränsdragning mellan vad som är en kundtidning och vad som är en modetidning då det inte går att bortse från att kundtidningarnas avsikt är att vara reklam oavsett kvalité på innehåll. Men i viss mån liknar de olika tidningarna varandra över gränserna, och modetidningarna känns ibland mer reklaminriktade än kundtidningarna på grund av sitt krav på att anpassa innehållet efter annonsörer.

Vi har gjort en fallstudie på modeföretaget Monki, en ny aktör på den svenska modemarknaden. Fallstudien är gjord utifrån ett PR-perspektiv, där vi har tittat på vilka marknadskommunikationsstrategier Monki använt sig av. Detta har skett genom ett sändarperspektiv. Vi har frågat oss om det är samt har varit möjligt för Monki att bygga upp ett framgångsrikt företag utan att använda sig av traditionell reklam. Genom att även granska kanalperspektivet i vårt fall modebloggar har vi byggt upp en förståelse för ovan nämnda fenomen. Utifrån vår förförståelse anser vi att utvecklingen av den icketraditionella marknadskommunikationen är en del av framtiden och vi frågar oss om det är så att Monki är en del av detta? Utifrån en hermeneutisk ansats har vi förklarat och ökat förståelsen för hur sändare och kanal agerar i Monkis kommunikationsprocess. Detta har vi gjort genom att använda oss av metoden kvalitativa samtalsintervjuer. Vi har valt att intervjua en central person på vårt fallföretag men även dess PR-konsult, samt ett antal utvalda modebloggare som med en regelbundenhet har uppmärksammat Monki på dess modebloggar. Vi har även valt att använda oss av en induktiv slutledning för att kunna generera nya teorier och hypoteser angående vårt problemområde. Vi har dragit slutsatsen att den traditionella marknadskommunikationen möjligen är omodern. Speciellt då för ett företag som Monki som enligt oss har ett annorlunda koncept. Det har även visat sig att modebloggare har haft en roll i Monkis etablering på modemarknaden. Vår empiriska undersökning med modebloggarna har genererat till nya idéer och hypoteser angående dess makt som opinionsbildare. / Our case study was based on the new fashion company Monki and their use of non-traditional marketing communication. We studied their communications strategies through a PR-perspective based on two parts of the communication process; the information source and the transmitter. The main purpose of our study was to increase the understanding for non-traditional marketing communications. We were also interested to see which role fashion blogs have in Monkis marketing communication as the transmitter. The method that we used in this study was qualitative interviews; the goal was to increase the understanding of our chosen perspectives from a hermeneutical approach. The use of an inductive conclusion gave us the opportunity to generate new theories and hypotheses. The empirical part led us to the conclusions that the use of traditional marketing communication in Monkis case is outdated. We came to the conclusion that Monki has succeeded to build a relationship with their consumers by using a different concept. To succeed as a new established fashion brand an advantage can be to create a story that involves the consumer in the fairytale of fashion and new fashion trends. The study of fashion blogs also generated to new ideas and hypotheses about their power as an opinion former.

<p>Vi har gjort en fallstudie på modeföretaget Monki, en ny aktör på den svenska modemarknaden. Fallstudien är gjord utifrån ett PR-perspektiv, där vi har tittat på vilka marknadskommunikationsstrategier Monki använt sig av. Detta har skett genom ett sändarperspektiv. Vi har frågat oss om det är samt har varit möjligt för Monki att bygga upp ett framgångsrikt företag utan att använda sig av traditionell reklam. Genom att även granska kanalperspektivet i vårt fall modebloggar har vi byggt upp en förståelse för ovan nämnda fenomen. Utifrån vår förförståelse anser vi att utvecklingen av den icketraditionella marknadskommunikationen är en del av framtiden och vi frågar oss om det är så att Monki är en del av detta?</p><p>Utifrån en hermeneutisk ansats har vi förklarat och ökat förståelsen för hur sändare och kanal agerar i Monkis kommunikationsprocess. Detta har vi gjort genom att använda oss av metoden kvalitativa samtalsintervjuer. Vi har valt att intervjua en central person på vårt fallföretag men även dess PR-konsult, samt ett antal utvalda modebloggare som med en regelbundenhet har uppmärksammat Monki på dess modebloggar. Vi har även valt att använda oss av en induktiv slutledning för att kunna generera nya teorier och hypoteser angående vårt problemområde.</p><p>Vi har dragit slutsatsen att den traditionella marknadskommunikationen möjligen är omodern. Speciellt då för ett företag som Monki som enligt oss har ett annorlunda koncept. Det har även visat sig att modebloggare har haft en roll i Monkis etablering på modemarknaden. Vår empiriska undersökning med modebloggarna har genererat till nya idéer och hypoteser angående dess makt som opinionsbildare.</p> / <p>Our case study was based on the new fashion company Monki and their use of non-traditional marketing communication. We studied their communications strategies through a PR-perspective based on two parts of the communication process; the information source and the transmitter. The main purpose of our study was to increase the understanding for non-traditional marketing communications. We were also interested to see which role fashion blogs have in Monkis marketing communication as the transmitter.</p><p>The method that we used in this study was qualitative interviews; the goal was to increase the understanding of our chosen perspectives from a hermeneutical approach. The use of an inductive conclusion gave us the opportunity to generate new theories and hypotheses.</p><p>The empirical part led us to the conclusions that the use of traditional marketing communication in Monkis case is outdated. We came to the conclusion that Monki has succeeded to build a relationship with their consumers by using a different concept. To succeed as a new established fashion brand an advantage can be to create a story that involves the consumer in the fairytale of fashion and new fashion trends. The study of fashion blogs also generated to new ideas and hypotheses about their power as an opinion former.</p>

This study examines how H&amp;M, Arket, and Monki communicates sustainability in their campaigns on IGTV, and how they work with sustainable marketing to highlight their ethical capital. To investigate this, a thematic semiotic analysis has been applied. Based on the analysis, the chosen theme can see how different brands communicate sustainability. The semiotic analysis is applied to interpret the meaning of the material and how the visuals can be presented as sustainable. With the help of Bourdieu's theory of capital, an in-depth analysis has been made of how the companies communicate sustainability and what potential differences could depend on. The discussion answers how companies work with sustainable marketing to highlight their ethical capital. The conclusion is that companies' sustainable marketing can increase the company’s ethical capital. On the other hand, we also conclude that campaigns cannot contribute to an ethical entrepreneurship, but merely to increased value creation for companies.