The purpose of this study is to examine a brand’s green marketing and its consumers’ perception of it in order to compare these views. The idea is to find a potential gap and what effect it may have on the brand. A case study has therefore been made with the grocery market brand Coop with focus on organic food. The material used consists of texts from Coop’s website to represent their brand. The topic of all texts is organic production and its relation to Coop. To analyze the consumers’ perception of the brand, interviews has been made. Lloyd F. Bitzer’s theory of the rhetorical situation and Roland Barthes’ theory of myths, adapted to rhetoric and argumentation by Eric Bengtson, have been applied. The findings show that there is a gap between Coop and the consumers’ perception of it: Coop has an elaborate myth in all their texts about being the protectors of the Earth, while the consumers only regard the company as somewhat aware of the environment. This stands even though the company and the consumers both believe sustainability to be an important issue.

Hållbarhet är ett centralt koncept i dagens Sverige, vilket även märks i företagens marknadsföring. Det har skett en attitydförändring, där allt fler företag och konsumenter fokuserar på hållbarhet. Denna uppsats syftar till att undersöka hur företag kan implementera hållbarhet i marknadsföringen samt konsumenternas attityd till detta. Med hänsyn till syftets dubbla karaktär delas frågeställningar upp i ”Företagsperspektivet” samt ”Konsumentperspektivet”. Avgränsning är vald till produktkategorin kaffe, då denna kategori är relevant ur ett hållbarhetsperspektiv. I uppsatsen har en omfattande litteraturgenomgång utförts. I metoden används en kombination av kvalitativ intervjuundersökning samt kvantitativ enkätundersökning. Denna kombination av undersökningarna ger olika infallsvinklar på studien. Intervjuundersökningen avser ”Företagsperspektivet” och enkätundersökningen ”Konsumentperspektivet”. Vidare analyseras undersökningarnas resultat samt teori för att möjliggöra besvarande av forskningsfrågor samt syfte. Hållbarhetsbegreppet är något som kan uppfattas diffust av konsumenter. Det finns en bristande kunskap i att förstå hållbarhetskonceptet, beteckningar, markandsföringspåståenden samt certifieringar. Därmed uppstår en ”klyfta” mellan företagets hållbarhetsmarknadsföring och konsumenternas attityd till denna. Kunskap, upplysning och information till konsumenterna kan resultera i mer engagerade och motiverade konsumenter samt en ökad prioritering av certifieringar vid inköpstillfället. Viktigt är att företaget kan effektivisera sin hållbarhetsmarkandsföring så att kommunikationen når konsumenterna på önskvärt sätt. I detta är det centralt att med kreativitet och ett nytänkande attrahera ”rätt” konsumentsegment via moderna marknadsföringskanaler. / Today, sustainability is a central aspect in Sweden. This could also be seen in businesses marketing. A change of attitudes could also be seen, where an increasing number of companies and consumers are focused on sustainability. The purpose of this thesis is to investigate how companies can implement sustainability in their marketing and the consumers’ responses to this. With regard to the twofold purpose, research questions are split into ”The Business Perspective” and ”The Consumers Perspective”. The definition of the thesis is chosen to the product category coffee. This is because coffee is a relevant product in regards to sustainability. In the thesis, a comprehensive literature review has been done. In the method, a combined quantitative and qualitative study is used. This combined method gives different insights and angles to the study. A qualitative interview is used to ”The Business Perspective” and a quantitative questionnaire to ”The Consumer Perspective”. Moreover, the results and the theory are analyzed to give answer to the research questions and purpose. Sustainability is a diffuse term for consumers. There is a lack of knowledge concerning the concept of sustainability, sustainability ads and sustainabilitylabels. Therefor, a ”gap” could be identified between the sustainability marketing and the consumers responding attitudes. To educate and inform the consumers concerning sustainability aspects could result in higher levels of engagement and motivation and moreover an increased priority of choosing products with sustainabilitylabels in the buying situation. It is important that the company can make their sustainability marketing effective, so that the communication reach the consumers in a way that is wanted. A central aspect in this is to, with creativity and newthinking, attract the ”right” segment of consumers by modern communication tools and modern platforms.

Bakgrund: Hållbarhet och CSR är idag en självklarhet i många nordiska företag. Under de senaste åren kan även en ökning konstateras i konsumenters vilja att betala mer för hållbara produkter. De företag som upplevs hållbara är alltså mer attraktiva för konsumenter, vilket har lett till att företag i allt större utsträckning profilerar sig som hållbara. Det finns dock anledning att ifrågasätta huruvida ett företags engagemang är menade att gynna ändamålets eller företagets intressen och det kan därför anses viktigt att öka förståelsen för hur dessa företag kan befästa sin trovärdighet. Intern förankring av ett företags varumärke har visat sig bidra till positiva känslor och beteenden bland företags medarbetare, vilket vidare möjliggör employee advocacy bland dem. Employee advocacy kan i sin tur möjliggöra stärkt konkurrenskraft för företagen då budskap som förmedlas av medarbetare har stor genomslagskraft och upplevs trovärdiga. Syfte: Att förklara sambandet mellan internal-external brand alignment och employee advocacy i företag med ett hållbarhetsorienterat varumärke för att skapa förståelse för hur av företag kan gå tillväga för att befästa sin trovärdighet. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och utgår från en deduktiv forskningsansats. Studiens empiri består av 330 st insamlade enkätsvar. Slutsatser: Studien accepterar samtliga hypoteser och fastställer därmed ett samband mellan internal-external brand alignment och employee advocacy, både direkt och indirekt via de medierande variablerna förtroende och brand commitment. Studien bekräftar därmed tidigare anförda resonemang, där intern förankring av ett företags varumärke har visat sig avgörande för att skapa förtroende och advocacy- beteenden hos medarbetare. Detta möjliggör i sin tur för företag att befästa sin trovärdighet. / Introduction: Sustainability and CSR are today a matter of course in nordic companies. In recent years, an increase in consumers' willingness to pay more for sustainable products has also be observed. Companies that are perceived to be sustainable are thus more attractive to consumers, which has led companies to increasingly profile themselves as sustainable. However, there is reason to question whether a company's efforts are meant to benefit the purpose or the company’s interests. It can therefore be considered important to increase understanding of how these types of companies can consolidate their credibility. Internal alignment of a company's brand has proven to contribute to positive emotions and behavior among employees, which in turn enables employee advocacy among them. Employee advocacy can further enable a stronger competitiveness for companies, as messages conveyed by employees have a great impact and are perceived as credible. Purpose: To explain the relationship between internal-external brand alignment and employee advocacy in companies with a sustainability-oriented brand to create an understanding of how these types of companies can proceed to consolidate their credibility. Method: The study is of a quantitative nature and is based on a deductive research approach. The study's empirical data consist of 330 collected survey responses. Conclusions: The study accepts all hypotheses and thus confirms a relationship between internal-external brand alignment and employee advocacy, both directly and indirectly via the mediating variables of trust and brand commitment. The study thus confirms the previously stated reasoning, where internal alignment of a company's brand has proved crucial in creating trust and advocacy behaviors among employees. This in turn enables companies to consolidate their credibility.

Collapse of the textile factory Rana Plaza, among other disasters, has been a wake up call for the textile industry. These disasters, in combination with other factors, have resulted in raised consciousness regarding sustainability through a social and environmental perspective. Fashion companies have adapted new strategies in order to survive hard competition on the market, sustainable marketing has become a common tool to meet the conscious customers’ demands and requirements. A phenomena like Greenwashing, which promotes an overly environmentally friendly image externally, has trigged skepticism among consumers towards fashion companies’ sustainable marketing and CSR-communication. To gain an understanding in what the causes of skepticism are among consumers, this study aims to research whether knowledge and interest regarding CSR, have an effect on the consumer's willingness and ability to appraise fashion companies’ sustainable marketing and CSR-communication. We also review what is necessary for a company to do, in order to create legitimacy and build a “social contract”, supported by the legitimacy theory. To research this topic, we use theories concerning CSR-communication, sustainable marketing, Greenwashing as well as legitimacy theory. Empirical material has been collected through a self-questionnaire survey, which later generated an analysis of sustainable marketing and CSR-communication of four fashion companies. Results of the 405 replies to our questionnaire were processed in the statistic program SPSS. Our analysis indicated a low correlation between the factors knowledge, interest and the attitude towards sustainable marketing and CSR-communication. Other factors are more likely to affect the consumers’ attitude. Results also show that admitting ones’ mistakes, having a transparent supply chain, integrating sustainable strategies within the whole company, co-operateting with non-governmental organizations, and to setting reachable goals, are all essential actions in order to gain legitimacy. / Kollapsen av textilfabriken Rana Plaza, tillsammans med en rad andra incidenter, har gett textilindustrin ett rejält uppvaknande. Detta, i kombination med ytterligare faktorer, har lett till en ökad medvetenhet kring hållbarhet, både ur ett socialt och miljömässigt perspektiv. Modeföretag har därför tagit till nya strategier för att överleva den tuffa konkurrensen på marknaden och hållbar marknadsföring har blivit ett vanligt verktyg för att möta den allt mer medvetna konsumentens behov och krav. Då fenomen som Greenwashing, att skapa en bild av sig som miljövänlig, har blivit allt vanligare, har konsumenters skepticism mot modeföretags hållbara marknadsföring blivit ett allt mer utforskat ämne. För att få en uppfattning om vad det egentligen är hos konsumenten som skapar denna skepticism, riktar sig denna studie till att undersöka huruvida de två faktorerna kunskap och intresse kring CSR påverkar en konsuments förmåga att värdera ett modeföretags hållbara marknadsföring. Vi tittar också på vad det egentligen är som krävs för att skapa legitimitet och bygga ett “socialt kontrakt”, med legitimitetsteorin i grunden. För att kunna undersöka detta ämne använder vi oss av teorier kring CSR-kommunikation, hållbar marknadsföring, Greenwashing samt legitimitetsteorin. Empiri har samlats in med hjälp av en enkätundersökning vilket i sig genererade till en analys av fyra modeföretags hållbara marknadsföring och CSR-kommunikation. Resultatet av de 405 besvarade enkäterna, som bearbetades i statistikprogrammet SPSS, visade oss att det inte finns något direkt samband mellan de två faktorerna intresse och kunskap och huruvida man ställer sig till modeföretags hållbara marknadsföring och CSR-kommunikation. Det finns förmodligen andra faktorer som ligger bakom istället. Våra resultat visar också att erkänna sina misstag, vara transparenta, integrera hållbarhet i hela organisationen, samarbeta med utomstående organisationer, och att inte sätta upp miljömål som inte kan nås är grundläggande handlingar till att uppnå legitimitet.

Samhället står inför stora utmaningar att konsumera hållbart, vilket fast fashion-företag kritiseras för att bidra till. På grund av den ökade medvetenheten i samhället om hållbarhet har dessa företag börjat ta större ansvar för miljön genom att utveckla mer hållbara affärslösningar. I samband med detta kommer dock nya utmaningar, nämligen att nå ut till konsumenter med det bra arbete som görs så att de både blir intresserade av produkterna och påverkas till attkonsumera dessa. Kommunikationen som företag sänder ut har enligt tidigare forskning ansettsbristfällig ur flera aspekter, vilket innefattar hur den är utformad och vad den innehåller för attkunden ska känna att de hållbara plaggen är attraktiva att köpa. Marknadsföringen har nämligen inte uppfattats som trovärdig och konsumenter uppger att de upplever risker med de hållbara produktalternativen. I denna kvalitativa studie har innehållsanalyser gjorts på sex stora skandinaviska fast fashion-företags digitala kanaler, mer exakt Instagram samt hemsidor. Detta för att undersöka hur fast fashion-företag faktiskt kommunicerar idag och vad det är som karaktäriserar deras strategier. Studiens resultat syftar till att bidra med kunskap och tillvägagångssätt som modeföretag, medhållbara produktalternativ, kan ta hjälp av för att nå ut med dess budskap. Frågeställningarna som vi sökt svar på är hur fast fashion-företags visuella kommunikation av hållbara produktalternativ uttrycks samt vilka strategier som kan urskiljas för att företagen skall engagera konsumenter samt minska konsumenters upplevda risker med hållbara produktalternativ. Tidigare forskning har ofta fokuserat på att studera vad som påverkarkonsumenters köpintention och vilka strategier som ökar varumärkens värde. Med vår studiekom vi fram till hur kommunikationen faktiskt ser ut idag och resultatet visar att det finns en mängd olika strategier som företag använder sig av. Det företagen gör mest av är att kommunicera hållbarhetspåståenden, men de talar även till konsumenters personliga vinning. Det har också gått att urskilja att vissa fast fashion-företag använder sig av storytelling och word-of-mouth för att skapa engagemang kring hållbara produkter, men detta till en lägre grad. Utifrån deras utformning av kommunikationen går det vidare att se att de på olika sätt vill bjuda in till en hållbarhetsdialog med kunden, men det är eventuellt ett område som skulle kunna undersökas mer. De slutsatserna som går att dra är därmed att företag behöver arbeta mer med sin kommunikation för att konsumenter ska nås på ett sätt som uppfattas som trovärdigt vad gäller hållbarhetspåståenden. Företag bör även arbeta med att generera mer engagemanggällande hållbarhet. / In today’s society fast fashion companies are being criticized for promoting unsustainable consumption, which inhibit reaching the societal sustainability goals regarding consumption. But since there is an increased awareness about sustainability, these companies have started to take greater responsibility for the environment by developing more sustainable business solutions that enable a production of sustainable product alternatives. Although companies progress, this adaption arises new challenges regarding marketing communication. Today’s companies struggle to reach consumers with their new sustainability approach in order to both influence and make consumers interested to consume more sustainable products. According to previous research, the communication that companies send out has been considered deficient in several aspects. This includes what the messages in the marketing communication contain to make consumers feel that the sustainable garments are attractive to buy as well as its perceived reliability. In this qualitative study, we implement content analyzes on six Scandinavian fast fashion companies’ digital channels, more precisely Instagram and websites. This enables the possibility to analyze the communication of their more sustainable products and examine what characterizes their communication strategies. The study's result is aimed to contribute with more knowledge within the field and marketing strategies that fast fashion companies, with sustainable product alternatives, can use to reach out with their sustainability message regarding their sustainable products. The questions we sought to answer were how fast fashion companies expressed their visual communication of sustainable product alternatives. But also, which marketing strategies that could be distinguished in the company’s communication in order to both engage consumers and reduce consumers perceived risk with buying sustainable product alternatives. Previous research has often focused on studying what affects consumers purchasing intention and what kind of marketing strategies there are to increase brand value. With this as our framework, we came to know what the sustainability communication looks like today within fast fashion companies. The results show that there are a variety of strategies that companies use. Companies mostly communicate sustainability claims, but they also speak to consumers' personal gain. It has also been discernible that some fast fashion companies use storytelling and word-of-mouth to create engagement around sustainable products, but to a lesser extent. Based on the design of the communication, it is possible to see that they want to invite consumers in a sustainability dialogue when marketing their products, but this is an area that could be explored more. The conclusions that can be drawn are therefore that companies need to work more with their communication in order to reach consumers in a way that is perceived as credible in terms of sustainability claims. Companies should also work to generate more engagement around sustainability in their marketing strategies.

Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur företag kan bidra till en mer hållbar konsumtion. Studien undersöker hur företag kan öka försäljningen av ekologiska livsmedel med hjälp av marknadsföringsstrategier för att påverka konsumenternas köpbeteende.  Metod: Studien grundar sig i en induktiv, kvalitativ metod med ett hermeneutistiskt synsätt. Elva semistrukturerade intervjuer har genomförts och tolkats med hjälp av en Framework-matris. Resultat och slutsats: Studien visar att priset är den viktigaste orsaken till att konsumenter inte väljer att konsumera ekologiskt idag och att ökad kunskap behövs för att konsumenterna ska förstå varfördet är värt att betala mer för ekologiska livsmedel. Genom att använda den utökade gröna marknadsföringsmixen kan företag bidra till en mer välutbildad och hållbar konsument. Dessutom konkluderas det att ansvaret för en hållbar konsumtion inte enbart ligger på konsumenterna.  Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till en förståelse för vilka faktorer och drivkrafter som kan användas i företagens marknadsföringsstrategier för att bidra till en mer hållbar konsumtion.  Förslag till fortsatt forskning: Studier kring skillnaden mellan hur konsumenter och producenter uppfattar marknadsföringen av ekologiska produkter, användningen av influencers i marknadsföringen och samverkan mellan aktörer på livsmedelsmarknaden kan bidra till forskningen om hur företag kan öka den hållbara konsumtionen. / Aim: The aim of the study is to create a deeper understanding of how companies can contribute to sustainable consumption. The study aims to investigate how companies can increase sales of organic foods with marketing strategies to influence consumers' buying behavior. Method: The study is based on an inductive, qualitative method with a hermeneutic approach. Eleven semi-structured interviews were conducted and interpreted using a Framework matrix. Results and Conclusion: The study shows that price is the single most important reason why consumers do not consume organic, and that consumers are not sufficiently educated to understand why organic is worth paying for. By using the expanded green marketing mix, companies can contribute to create a more well-educated and sustainable consumer. It is also emphasized that the responsibility for sustainable consumption does not only lie with the consumers. Contribution of the thesis: The study has contributed to an understanding of the factors and driving forces that can be used in companies' marketing strategy in order to contribute to more sustainable consumption. Suggestions for further research: A comparison of how consumers and producers perceive marketing of organic products, the use of influencer marketing and studies on the collaboration between producers, traders and politicians can benefit future research on how to increase sustainable consumption.

With the increased focus on climate change, sustainability has become a common term for both organizations as well as consumers. The clothing industry is one of the industries that have the biggest negative impact on climate change. Still, the fast fashion business, based on cheap materials and low production costs, continues to thrive. The clothing companies stand before an increased review from society and are therefore forced to work with sustainability and acceptance. Depending on how the companies handle their communication with regards to sustainability, their consumers are put at risk of being subjectable to greenwashing, since the companies regard themselves to be more sustainable than they are. Generation Z consists of people born between the years of 1995 to 2005 and they were born into the so-called climate crisis. Generation Z is ultimately the generation that will live during the unpredictable future due to climate change. This makes the generation the most environmentally conscious generation yet. Still, the generation is the world’s largest group of consumers, and a large part of their identity lies within how they dress. This study aims to examine how generation Z, as an environmentally conscious group with a lot of purchasing power, perceives the Swedish fashion brand's communication about sustainability. The study is based on a quality method, using focus groups to gather data. This method is chosen since the aim is to analyze generation Z perception, feelings, and ideas. The theory studies terms within the roam of sustainability, both in the Swedish fashion business and as well as marketing. How Swedish fashion companies communicate their work on sustainability and how this is perceived by generation Z is presented via “a linear model of communication”. The result of the study shows that all the respondents have a similar perception of how confidence-inspiring the fashion business combination on sustainability is. Previous research has described generation Z as a consumer group that highly values sustainability, this is in line with the results of this study. The respondents describe that they consume sustainably by shopping second-hand but finds it hard to do sustainable choices when shopping for newly produced clothes. Fashion companies in the fast fashion sector that work with sustainability limited areas of the organization have low to no credibility from the respondents. The will to consume sustainably produced clothes is hindered by the fact that the respondents lack the trust for the actual sustainability in the products and production chain. The respondents seek companies with transparency, since thisincreases their trust and fulfills their will to consume sustainably. / I takt med att vår klimatpåverkan ökar har hållbarhet blivit ett uppmärksammat begrepp hos såväl organisationer som hos konsumenter. Modebranschen är en av de branscher som har störst negativ påverkan på miljön, trots detta fortsätter den så kallade fast fashion-industrin, baserad på billiga material och tillverkningskostnader, att blomstra. Modeföretagen står samtidigt inför en ökad granskning av samhället och tvingas att arbeta med hållbarhet för att få acceptans. Beroende på hur företagen väljer att kommunicera sitt hållbarhetsarbete riskerar konsumenterna att bli utsatta för greenwashing, då företagen anser sig vara mer hållbara än vad de egentligen är. Generation z, personer födda mellan åren 1995–2005, är födda in i den så kallade klimatkrisen samt är också den generation som ska leva i en orolig framtid med växande klimatförändringar. Detta resulterar i att målgruppen är den hittills mest kritiska och miljömedvetna av alla generationer. Samtidigt är målgruppen världens största konsumentgrupp och är måna om att skapa sin identitet genom vad de klär sig i. Studien syftar till att undersöka hur generation z som köpkraftig och miljömedveten målgrupp uppfattar de svenska modeföretagens hållbarhetskommunikation. Forskarna har valt en kvalitativ forskningsmetod med fokusgrupper som insamlingsmetod eftersom studien syftar till att på ett djupgående sätt undersöka generation z:s uppfattningar, känslor och idéer. Teorin belyser begrepp som berör området hållbarhet i den svenska modebranschen och hållbar marknadsföring. Hur svenska modeföretag kommunicerar hållbarhetsarbetet och hur detta tolkas av generation z presenteras via kommunikationsmodellen “A linear model of communication”. Resultatet av studien visar att samtliga respondenter har liknande uppfattningar om hur förtroendeingivande modebranschens hållbarhetskommunikation är. Tidigare forskning beskriver generation z som en konsumentgrupp som värderar hållbarhet högt vilket stämmer överens med studiens resultat. Respondenterna beskriver att de handlar mycket hållbart i form av second hand men anser att det är svårt att göra hållbara val av nyproducerade plagg. Modeföretag verksamma inom fast fashion-industrin som arbetar med hållbarhet inom begränsade delar av organisationen har lågt eller inget förtroende hos representanterna. Viljan att handla nyproducerade hållbara plagg hindras av det faktum att respondenterna inte litar på graden av hållbarhet i produkterna och produktionskedjan. Greenwashing är ett begrepp samtliga respondenter är bekanta med vilket minskar förtroendet för företagen eftersom det är vanligt förekommande inom modebranschen. Samtliga respondenter efterlyser transparens hos företagen vilket skulle öka deras förtroende och vilja att konsumera hållbart.

Fast fashion-industrin blir ständigt anklagad för att inte vara hållbar och konsumenters kunskap om hållbarhet är bristande. Forskning visar att konsumenternas förståelse för fast fashion-industrin och hur det påverkar omvärlden är nyckeln för att nå förändring och en hållbar industri. I och med att intresset för hållbarhet har ökat senaste åren och att engagemang är en viktig faktor för att skapa konkurrensfördelar för företag är syftet med arbetet att analysera svenska fast fashion-företags hållbarhetskommunikation på Instagram samt undersöka vilka faktorer som är viktiga för konsumentengagemang. Studien genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys på Instagram med hjälp av en analysmodell som skapats baserad på tidigare forskning där hållbarhetskommunikation och konsumentengagemang kategoriserats utifrån olika faktorer.  Resultatet av studien visade att företagen kommunicerade hållbarhet i liten utsträckning men att när det väl kommunicerades gjordes på ett sätt som speglade respektive företags fokus. Hållbarhetskommunikationen på Instagram bestod i störst utsträckning av miljömässig och social hållbarhet där bilder var det mest använda formatet. Modefotografering, produktfoto, användargenererat innehåll och människor var motiven som kommunicerades mest. I företagens hållbarhetsinlägg kommunicerades hållbara affärspraxis, arbetet för beteendeförändring och insamlingar för att öka medvetenheten för hållbarhetsfrågor.  För aktivt konsumentengagemang konstateras att det är viktigt för fast fashion-företag att identifiera företagets målgrupp. Hållbarhetsinlägg som kommunicerades genom video genererade mer engagemang än bilder. Inlägg som illustrerade modefotografering och användargenererat innehåll engagerade konsumenter mest. Konsumenterna engagerades främst av känslomässigt laddade inlägg där företag ökade medvetenheten för hållbarhetsfrågor genom bland annat insamlingar till välgörenhet. Studien avslutas med en vägledning för svenska fast fashion-företag med en beskrivning av hur hållbarhet kan kommuniceras för att engagera konsumenter. / The fast fashion-industry is constantly accused of being unsustainable and consumers' knowledge of sustainability is lacking. Studies show that consumers' understanding of the fast fashion-industry and how it affects the outside world is the key to achieving change and a sustainable industry. With the interest in sustainability increasing in recent years and engagement being an important factor in creating competitive advantages for companies, the purpose of this study is to analyze Swedish fast-fashion companies' sustainability communication on Instagram and examine which factors are important for consumer engagement. The study was conducted through a qualitative content analysis on Instagram where a conceptual model, based on previous research, was used to categorize different factors of sustainability communication and consumer engagement. The results of the study showed that the companies communicated sustainability to a small extent, but when they did, it reflected the respective companies focuses. The sustainability communication on Instagram consisted mostly of environmental and social sustainability, where images were the most used format. Fashion photography, product photography, user-generated content and people were the most used factors by the companies. Sustainable business practices, social marketing and fundraising was used most frequently by the companies to raise awareness of sustainability issues. For consumers to be engaged, it is important for fast fashion-companies to identify their target group. Sustainability posts communicated through video generated more engagement than images. Posts that illustrated fashion photography and user-generated content engaged consumers the most. Consumers were especially engaged by emotional triggering posts where companies raised awareness of sustainability issues through fundraising. The study concludes by guidance for Swedish fast fashion-companies with a description of how sustainability can be communicated to engage consumers.

Title: The role of marketing in the pursuit of sustainable consumption Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Emelie Johansson, Elin Lundin Supervisor: Zahra Ahmadi and Akmal Hyder Examiner: Agneta Sundström Date: 2020 – 06 Aim: The aim of the study is to examine the extent to which sustainable consumption is perceived and how sustainable marketing influences consumers' purchasing behavior and awareness.   Method: In this study, we have used a quantitative method consisting of a survey. The survey was answered by a total of 223 respondents in order to test the study's hypotheses and purpose. Hypothesis testing was performed by descriptive analysis and correlation analysis using the SPSS program. The results obtained are reported in tables and analyzed in comparison with previous theory. Conclusion: The study has shown that consumers have a high level of awareness of sustainable consumption. However, sustainable consumption is not complied with to the same extent as the consumer is conscious, which is influenced by factors of price and habit. Studies have also shown that sustainable marketing has an effect on the consumer's buying behavior and awareness and that consumers demand more communication about this from the grocery stores. Contribution: The study has contributed to the supplementation of already existing research in sustainable consumption and sustainable marketing. We have been able to demonstrate a link between sustainable marketing and consumer sustainable consumption. The study's main benefits are showing how grocery stores can increase their understanding of their consumers and what sustainability issues motivates them in their efforts to promote sustainable consumption. Keywords: Sustainable marketing, sustainable consumption, environmental awareness, purchasing behavior, purchasing decisions, overconsumption, climate change, grocery stores, groceries. / Titel: Marknadsföringens roll i strävan mot hållbar konsumtion Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Emelie Johansson, Elin Lundin Handledare: Zahra Ahmadi och Akmal Hyder Examinator:  Agneta Sundström Datum: 2020 – 06 Syfte: Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning hållbar konsumtion uppfattas samt hur hållbar marknadsföring påverkar konsumenters köpbeteende och medvetenhet. Metod: I denna studie har vi använt en kvantitativ metod bestående av en enkätundersökning. Enkätundersökningen besvarades av totalt 223 respondenter i syfte att testa studiens hypoteser och syfte. Hypotesprövning utfördes genom deskriptiv analys och korrelationsanalys med hjälp av programmet SPSS. Resultaten som utvanns redovisas i tabeller och analyseras i jämförelse med tidigare teori.   Slutsats: Studien har visat att konsumenter har en hög grad av medvetenhet om hållbar konsumtion. Däremot efterlevs inte hållbar konsumtion i samma utsträckning som konsumenten är medveten, vilket påverkas av faktorer såsom pris och vana. Studien har även visat att hållbar marknadsföring har effekt på konsumentens köpbeteende och medvetenhet och att konsumenterna efterfrågar mer kommunikation om detta från livsmedelsbutikerna.    Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till komplettering av redan befintlig forskning inom hållbar konsumtion och hållbar marknadsföring. Genom att vi kunnat påvisa ett samband mellan hållbar marknadsföring och konsumenternas hållbara konsumtion. Studien ger främst nytta till livsmedelsbutiker för att öka förståelsen för dess konsumenter och vad som motiverar dem i arbetet med att främja hållbar konsumtion. Nyckelord: Hållbar marknadsföring, hållbar konsumtion, miljömedvetenhet, köpbeteende, köpbeslut, överkonsumtion, klimatförändring, livsmedelsbutiker, dagligvaror.

Bakgrund: Hållbarhet har länge varit ett omdiskuterat ämne och grundar sig i att vi inte har tagit hand om jordens resurser på ett ansvarsfullt sätt. Konsumtionen som sker idag är långt ifrån hållbar. I dagens ohållbara samhälle står livsmedelsindustrin för en stor del av den negativa klimatpåverkan. Konsumenter ser det som viktigt med hållbarhet inom livsmedelsindustrin. Detta har lett till att konsumenterna ställer högre krav och efterfrågar mer information om företagens hållbarhetsarbete. Företagen har svarat på konsumenternas krav genom att inkludera hållbarhet i sin marknadsföring.  Genomförandet: Studien fokuserar på tänkbara orsaker till att det finns ett gap mellan konsumenters attityd och beteende när det kommer till att de har en avsikt att konsumera hållbart samtidigt som deras beteende blir att konsumera ohållbart. Teori om planerat beteende är en teori om varför en konsument agerar på ett visst sätt och vad som ligger till grund för det beteendet. Utöver teorin om planerat beteende inkluderar studiens analysmodell hållbar marknadsföring, hållbar marknadskommunikation, greenwashing, certifieringar, konsumentbeteende samt köpprocessen för att svara på studiens syfte. Syftet: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse om hur hållbar marknadsföring kan ha en inverkan på konsumenters köpbeteende inom livsmedelsindustrin. Därmed blir studiens frågeställning ”Hur upplever konsumenter att hållbar marknadsföring har inverkan på deras köpbeteende inom livsmedelsindustrin?” Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod i form av tre strukturerade fokusgruppsintervjuer med konsumenter inom livsmedelsindustrin.  Slutsatser: Studien indikerar att konsumenterna upplever brist på kommunikation om företagens hållbarhetsarbete samt att de inte uppfattar all information om företagens hållbarhetsarbete som trovärdig. Studien uttrycker även att pris, trovärdighet och sociala faktorer påverkar konsumenterna när det kommer till deras hållbarhetskonsumtion.