Konsumenter utsätts dagligen omedvetet av reklam från varumärken via flera kanaler och idag krävs det något extra för att varumärket ska ge genomslag. Där kommer berättelsen, ett narrativ eller så kallad storytelling, in som ett mäktigt verktyg inom varumärkeskommunikation. En konsument identifierar sig lättare i en berättelse, det är därmed viktigt hur företaget porträtterar sig och bygger sitt budskap. För att lyckas med storytelling krävs det att man berättar rätt historia. Innehållet ska vara intressant, relevant och engagerande. Aktuella händelser i berättelser berör och engagerar då människan alltid fängslats av nyheter. Främjas aktualiteten i storytelling finns möjlighet till ökat engagemang från kunden. Vi har lyft fram kriterier för kommunikationskanaler och dragit slutsatser för hur modeföretag kan använda aktualitet inom storytelling för att främja konsumentengagemang. Studiens syfte var att undersöka hur storytelling används och om aktualiteten influerar storytellingens potential att skapa engagemang hos konsumenter i modebranschen. Vår studie grundas i en kvalitativ metod med en flerfallsdesign. Datainsamlingen har genomförts via semi-strukturerade intervjuer hos utvalda modeföretag och PR-byråer. Vi har valt dessa två företagstyper för att få fler vinklar i vårt företagsperspektiv. Analysen har gjorts utifrån vår teoretiska referensram i en tematisk indelning.

Facebook, Interaktion, Kommunikation, Konsumentengagemang, Mode, Sociala nätverkSammanfattning på svenska: Medias utveckling har gått fort och det är inte bara konsumenter som använder sig av medier numera, även företag går att hitta i olika sociala medier. Facebook är ett utav världens snabbast växande sociala nätverk och finns tillgängligt över i stort sett hela världen, och en plats där konsument och företag kan mötas. Företag använder Facebook som en distributionskanal för marknadskommunikation och därmed behöver de förstå hur integrering av internet i traditionell marknadsföring kan göras. Samt hur de kan nyttja att direktkontakten med de konsumenter som besöker deras sida och få dem engagerade. Tidigare forskning pekar dock på att modebranschen finns andra utmaningar och möjligheter för att kommunicera med sina kunder. Uppsatsens syfte är därför att beskriva och skapa förståelse hur klädföretag i modebranschen kan använda sig av olika inlägg på Facebook för att skapa konsumentengagemang. Frågeställningen blir därmed: Hur påverkar olika typer av företagsinlägg på Facebook konsumenters engagemang? Uppsatsen har använt sig av kvantitativ innehållsanalys för att samla in data från Facebook och med hjälp av Honeycomb-modellen skapa relevanta resultat som kan svara på syftet. Uppsatsens resultat visar att modeföretag använder sig av Facebook som tidigare teorier föreslår. Men det finns skillnader i vilken typ av inlägg som skapar engagemang hos modebranschens konsumenter.

Det konstanta mediabrus som existerar i dagens samhälle har lett till att mycket marknadsföring ignoreras. Webb 2.0 har bidragit till att nya strategier inom marknadsföring finns tillgängliga och företag måste anpassa sin marknadsföring för att fortsätta generera befintliga och presumtiva konsumenter. Personaliserad marknadsföring där konsumenter väljer att interagera med företaget och dess marknadsföring har gett goda resultat, dock krävs ett förarbete av programvaror som samlar information om konsumenten för att denna typ av marknadsföring ska vara genomförbar. Görs det, finns möjlighet att skapa högkvalitativ och riktad marknadsföring som intresserar och engagerar konsumenten. Hur väl svenska företag i textil- och modebranschen praktiserar denna interaktiva och personaliserade marknadsföring, även kallad inbound marketing, är ännu inte fastställt av den forskning som finns att tillgå.   Genom denna kvalitativa studie där semistrukturerade intervjuer genomförts med företag inom textil- och modebranschen ges läsaren en tydligare bild av hur företag tillämpar inbound marketing. Hur strategin kan skapa interaktion och engagemang dem och konsumenterna emellan och vilket angreppsätt av inbound marketing som företagen anser vara mest lönsam. Det framkommer att företag i dagsläget befinner sig i ett skifte, där tidigare strategier ifrågasätts och där inbound marketing blir allt mer aktuell. Studien fastställer att företag går mot en allt mer intensivt personaliserad marknadsföringsstrategi med konsumenten i fokus, där en praktisering av nya strategier på nya kanaler används för att engagera konsumenten i större utsträckning. Gemensamt är att sökmotoroptimering, Facebook och digitala nyhetsbrev är viktiga aktiviteter för att utvinna goda resultat av sin digitala marknadsföring. / The constant media noise have led us to ignore the majority of marketing we are exposed for. Web 2.0 have contributed with new marketing strategies available and companies must adapt to these revised strategies to continue creating leads and customers. Personalized marketing, where customers choose to interact with the company and its’ advertisement, have yielded great results. Software, able to gather, track and analyze customer data, need to be used by companies in order to achieve the best results possible. If done right, there´s an opportunity to create high quality marketing content that engages and interests the customers. To what extent Swedish companies in the textile- and fashion industry make use of this interactive, personalized marketing, also called inbound marketing, is yet to be determined by research.   Through this qualitative study, where semi-structured interviews have been conducted with companies within the textile- and fashion industry, the reader will be illuminated of how companies practice inbound marketing. How they are able to achieve interaction and engagement between them and the customers and what kind of inbound marketing they find most profitable. This study reveals that companies currently appear to be situated in the middle of a shift of strategies, where formerly used strategies are being questioned and where inbound marketing are gaining traction. This study establishes that companies shift towards a more intensive personalized marketing strategy with a lot more focus on the customer needs, where marketing through new channels are being used in order to engage customers to a greater extent. Search engine optimization, Facebook and digital newsletters are mutually important activities to yield good results based on digital marketing.

Utvecklingen av den digitala världen och sociala medier har gjort att konsumenter fått större makt i hur ett företag uppfattas då de direkt och indirekt påverkar företagets image genom det de delar, kommenterar och recenserar (Alam och Khan 2019). Ji, Li, North och Liu (2017) menar att en enda negativ kommentar på sociala medier kan växa till en allvarlig kris, som i denna studie definieras som en onlinestorm. Studiens syfte är att undersöka hur köpintentionen kan påverkas utifrån den onlinestorm som företaget NA-KD fick erfara i december 2020. Fallet uppmärksammades i sociala medier utifrån hur tidigare praktikanter och anställda hos NA-KD hade upplevt utskällningar från chefer, mobbning och ohållbar stress på arbetsplatsen (Hansson 2020).För att köpintentioner ska kunna förutsägas måste konsumenternas förändrade varumärkesattityd och känslornas påverkan på konsumentbeteende undersökas. För att besvara vårt syfte formulerades två frågeställningar samt två hypoteser utifrån tidigare forskning och teori och en kvantitativ undersökning i form av en enkät genomfördes. SOR-teorin av Jacoby (2002) användes som teoretiskt ramverk för studien. Resultatet av studien påvisar att konsumenterna upplevt ilska och därmed antagit ett negativt beteende som svar vilket gör att varumärkesattityden försämrats. Detta påverkar i sin tur köpintentionen negativt. Studiens resultat visar även att i detta fall har engagemanget på sociala medier varit relativt lågt hos respondenterna, men trots det har varumärkesattityden försämrats hos det allra flesta. Detta indikerar på att konsumentengagemang på sociala medier inte är en betydande faktor för att varumärkesattityden och köpintentionen ska bli påverkade i en onlinestorm. Studien är skriven på svenska. / The development of the digital world and social media has given consumers greater power in how an organisation is perceived as they have a direct and indirect impact on an organisation's image through what they share, comment on and review (Alam & Khan 2019). Ji, Li, North and Liu (2017) argue that one single negative comment on social media can develop into a crisis, defined in this study as an online storm. The purpose of this study is to examine how purchase intention can be affected by analysing the online storm that NA-KD experienced in December 2020. This case was highlighted on social media where former interns and employees at NA-KD shared that they had experienced verbal abuse from bosses, bullying and untenable stress at the workplace (Hansson 2020).Consumers changing brand attitudes and the role that emotions play in consumer behaviour must be examined to predict purchase intentions. To attain the purpose of this study, two research questions were formulated as well as two hypotheses, based on previous research and theory, and a quantitative study in the form of a questionnaire was conducted. The SOR theory proposed by Jacoby (2002) was used as a theoretical framework for the study. The results show that consumers experienced anger and therefore assumed a negative behaviour towards the organisation, which worsened brand attitude. This in return negatively affects purchase intention. The results of the study also show that in this case consumer engagement on social media had been relatively low. Despite this, brand attitude had been affected negatively with the majority. This indicates that consumer engagement on social media is not a significant factor in affecting brand attitude and purchase intention by an online storm.The study is written in Swedish.

Fast fashion-industrin blir ständigt anklagad för att inte vara hållbar och konsumenters kunskap om hållbarhet är bristande. Forskning visar att konsumenternas förståelse för fast fashion-industrin och hur det påverkar omvärlden är nyckeln för att nå förändring och en hållbar industri. I och med att intresset för hållbarhet har ökat senaste åren och att engagemang är en viktig faktor för att skapa konkurrensfördelar för företag är syftet med arbetet att analysera svenska fast fashion-företags hållbarhetskommunikation på Instagram samt undersöka vilka faktorer som är viktiga för konsumentengagemang. Studien genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys på Instagram med hjälp av en analysmodell som skapats baserad på tidigare forskning där hållbarhetskommunikation och konsumentengagemang kategoriserats utifrån olika faktorer.  Resultatet av studien visade att företagen kommunicerade hållbarhet i liten utsträckning men att när det väl kommunicerades gjordes på ett sätt som speglade respektive företags fokus. Hållbarhetskommunikationen på Instagram bestod i störst utsträckning av miljömässig och social hållbarhet där bilder var det mest använda formatet. Modefotografering, produktfoto, användargenererat innehåll och människor var motiven som kommunicerades mest. I företagens hållbarhetsinlägg kommunicerades hållbara affärspraxis, arbetet för beteendeförändring och insamlingar för att öka medvetenheten för hållbarhetsfrågor.  För aktivt konsumentengagemang konstateras att det är viktigt för fast fashion-företag att identifiera företagets målgrupp. Hållbarhetsinlägg som kommunicerades genom video genererade mer engagemang än bilder. Inlägg som illustrerade modefotografering och användargenererat innehåll engagerade konsumenter mest. Konsumenterna engagerades främst av känslomässigt laddade inlägg där företag ökade medvetenheten för hållbarhetsfrågor genom bland annat insamlingar till välgörenhet. Studien avslutas med en vägledning för svenska fast fashion-företag med en beskrivning av hur hållbarhet kan kommuniceras för att engagera konsumenter. / The fast fashion-industry is constantly accused of being unsustainable and consumers' knowledge of sustainability is lacking. Studies show that consumers' understanding of the fast fashion-industry and how it affects the outside world is the key to achieving change and a sustainable industry. With the interest in sustainability increasing in recent years and engagement being an important factor in creating competitive advantages for companies, the purpose of this study is to analyze Swedish fast-fashion companies' sustainability communication on Instagram and examine which factors are important for consumer engagement. The study was conducted through a qualitative content analysis on Instagram where a conceptual model, based on previous research, was used to categorize different factors of sustainability communication and consumer engagement. The results of the study showed that the companies communicated sustainability to a small extent, but when they did, it reflected the respective companies focuses. The sustainability communication on Instagram consisted mostly of environmental and social sustainability, where images were the most used format. Fashion photography, product photography, user-generated content and people were the most used factors by the companies. Sustainable business practices, social marketing and fundraising was used most frequently by the companies to raise awareness of sustainability issues. For consumers to be engaged, it is important for fast fashion-companies to identify their target group. Sustainability posts communicated through video generated more engagement than images. Posts that illustrated fashion photography and user-generated content engaged consumers the most. Consumers were especially engaged by emotional triggering posts where companies raised awareness of sustainability issues through fundraising. The study concludes by guidance for Swedish fast fashion-companies with a description of how sustainability can be communicated to engage consumers.

Denna studie är ett examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Studien syftade till att undersöka till vilken grad konsumentgenererat innehåll används av företag och användare samt användarnas motiv till varför de skapar konsumentgenererat innehåll. Vidare kommer studien undersöka hur konsumentgenererat innehåll gestaltas samt vilka tillvägagångssätt som finns för att uppmana till konsumentgenererat innehåll och vilket som fungerar bäst. Med hjälp av tre olika metoder kunde syftet besvaras. Studien innefattade en empirisk förstudie, semistrukturerade intervjuer med personer som har förstahandserfarenhet av konsumentgenererat innehåll samt genom en observation och bildanalys på två utvalda företags Instagramkonton. Resultatet av studien påvisar att det finns flera olika tillvägagångssätt för företag att uppmuntra till konsumentgenererat innehåll på Instagram. Det framkommer även varför användare motiveras till att skapa konsumentgenererat innehåll, en av dessa motivationer är att bidra till informationssökning. Innehållets gestaltning tenderar att spegla företagets värderingar. / This study is a bachelor dissertation project carried out at the program Graphic Design and Communication at the department of Technology at Linköping University. The study aimed to investigate the extent to which consumer-generated content is used by companies and users as well as users' motives for why they create consumer-generated content. Furthermore, the study will examine how consumer-generated content is designed and what approaches are available to encourage consumer-generated content and which works best. Using three different methods. Using three different methods, the purpose could be answered. The study includes an empirical feasibility study, semi-structured interviews with people who have first-hand experience of consumer-generated content and through an observation and image analysis on two selected companies' Instagram accounts. The results of the studies show that there are several different approaches for companies to encourage consumer-generated content on Instagram. It also appears why users motivate the creation of consumer-generated content, and one of these motivations is to contribute to information retrieval. The design of the content tends to reflect the company's values. / <p>Examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet</p>

Denna studie är ett examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Studien syftade till att undersöka till vilken grad konsumentgenererat innehåll används av företag och användare samt användarnas motiv till varför de skapar konsumentgenererat innehåll. Vidare kommer studien undersöka hur konsumentgenererat innehåll gestaltas samt vilka tillvägagångssätt som finns för att uppmana till konsumentgenererat innehåll och vilket som fungerar bäst. Med hjälp av tre olika metoder kunde syftet besvaras. Studien innefattade en empirisk förstudie, semistrukturerade intervjuer med personer som har förstahandserfarenhet av konsumentgenererat innehåll samt genom en observation och bildanalys på två utvalda företags Instagramkonton. Resultatet av studien påvisar att det finns flera olika tillvägagångssätt för företag att uppmuntra till konsumentgenererat innehåll på Instagram. Det framkommer även varför användare motiveras till att skapa konsumentgenererat innehåll, en av dessa motivationer är att bidra till informationssökning. Innehållets gestaltning tenderar att spegla företagets värderingar. / This study is a bachelor dissertation project carried out at the program Graphic Design and Communication at the department of Technology at Linköping University. The study aimed to investigate the extent to which consumer-generated content is used by companies and users as well as users' motives for why they create consumer-generated content. Furthermore, the study will examine how consumer-generated content is designed and what approaches are available to encourage consumer-generated content and which works best. Using three different methods. Using three different methods, the purpose could be answered. The study includes an empirical feasibility study, semi-structured interviews with people who have first-hand experience of consumer-generated content and through an observation and image analysis on two selected companies' Instagram accounts. The results of the studies show that there are several different approaches for companies to encourage consumer-generated content on Instagram. It also appears why users motivate the creation of consumer-generated content, and one of these motivations is to contribute to information retrieval. The design of the content tends to reflect the company's values. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

In order to reach the current climate goals, energy consumption needs to decrease in all sectors, including households, which produce 20% of the European emissions. However, it is difficult to increase residents’ engagement in their household electricity consumption as it is an ‘invisible’ form of energy, the monetary incentives are often too small and environmental incentives are not very effective. Building on the idea that an engagement mechanism should be based on user needs, and recent research showing that social influence can be an effective way to affect consumption behaviour, this thesis examines the potential of a neighbourhood-based digital local social network providing feedback on household electricity consumption as an engagement solution. By helping neighbours to know each other better, such a network could meet the basic human need of belonging to a group, while also taking advantage of the social influence between neighbours to increase the effectiveness of the energy feedback provided. This thesis sought to: 1) Identify needs of residents that could be served by a local social network and explore whether such a network could provide a beneficial context for energy feedback; 2) identify and evaluate a set of design principles for energy feedback and use them to propose a prototype feedback design suitable for use in a local social network; and 3) design and implement a baseline study for measuring changes in aspects of social and environmental sustainability in a neighbourhood that introduction of a local social network can achieve, such as social cohesion, trust, safety, and energy attitudes and behaviour. In order to achieve these objectives, the Research Through Design methodology was used. This resulted in mixed methods research using quantitative (household survey) and qualitative (focus group interviews, stakeholder consultation workshop) methods. The research was conducted in two eco-districts in Stockholm, Sweden: Hammarby Sjöstad and Stockholm Royal Seaport. Regarding the first objective, results from the household survey indicated a need for increased interaction between neighbours in Stockholm Royal Seaport, while the focus group discussions revealed local communication needs that a local social network could meet. However, the possibility to use social influence between neighbours in increasing the intention to save energy was shown to be rather weak, possibly because of the current low level of connection between neighbours. Regarding the second objective, a set of design principles was identified using a literature study. They were used to create a design prototype of energy feedback that was presented to potential end-users in a stakeholder consultation workshop and then refined using suggestions given in the workshop. The workshop indicated support for many of the design principles as they were indirectly mentioned in the discussions. The design principle of fair feedback was further explored, suggesting use of typical household consumption as part of a fair comparison metric and when setting reduction goals. Regarding the third objective, an evaluation method with baseline survey and follow-up surveys was suggested. The household survey served as a baseline for measuring social and environmental sustainability aspects in a neighbourhood. Further research is needed on the effectiveness of a local social network as an engagement mechanism for energy feedback. / För att nå de nuvarande klimatmålen måste energiförbrukningen minska i alla sektorer, även för hushåll som står för 20% av de europeiska utsläppen. Det är dock svårt att öka medborgarnas engagemang kring förbrukningen av hushållsel då el är en "osynlig" energiform, de monetära incitamenten ofta är ofta för små och miljöincitament inte är särskilt effektiva. Baserat på idén att en engagemangsmekanism bör baseras på användarbehov samt ny forskning som visat att socialt inflytande kan vara ett effektivt sätt att påverka konsumtionsbeteendet, undersöker denna avhandling potentialen i ett grannskapsbaserat digitalt lokalt socialt nätverk som tillhandahåller feedback på hushållens elförbrukning som en engagemangslösning. Genom att hjälpa grannar att lära känna varandra bättre kan ett sådant nätverk uppfylla det grundläggande mänskliga behovet av att tillhöra en grupp, samtidigt som det sociala inflytandet mellan grannar kan utnyttjas för att öka effektiviteten hos den tillhandahållna energiåterkopplingen. Denna avhandling hade tre mål: 1) Identifiera behov hos boende som kan tillgodoses av ett lokalt socialt nätverk samt undersöka huruvida ett sådant nätverk skulle kunna tillhandahålla en bra kontext för energiåterkoppling, 2) identifiera och utvärdera en uppsättning designprinciper för energiåterkoppling, och använda principerna för att föreslå en prototypdesign för energiåterkoppling lämplig för användning i ett lokalt socialt nätverk och 3) utforma och genomföraen baseline-studie för att mäta förändringar i aspekter av social och miljömässig hållbarhet i ett grannskap skulle kunna främjas av införandet av ett lokalt socialt nätverk, exempelvis social sammanhållning, tillit, säkerhet samt energiattityder och beteende. För att uppnå dessa mål användes Research Through Design-metodiken, vilket i sin tur resulterade i en s.k. “mixed methods”-forskningsmetodik där både kvantitativa (hushållsundersökning) och kvalitativa (fokusgruppintervjuer, workshop) metoder användes. Forskningen genomfördes i två distrikt med miljöprofil i Stockholm: Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden. Beträffande det första målet indikerade hushållsundersökningen ett behov av ett ökat samspel mellan grannarna i Norra Djurgårdsstaden. Fokusgruppdiskussionerna avslöjade lokala kommunikationsbehov som ett lokalt socialt nätverk skulle kunna möta. Möjligheten att använda socialt viiinflytande mellan grannar för att öka intentionen att spara energi visade sig dock vara ganska liten, möjligen på grund av den nuvarande låga nivån av sammanhållning mellan grannarna. Beträffande det andra målet identifierades en uppsättning designprinciper med hjälp av en litteraturstudie. Dessa användes för att skapa en designprototyp på energiåterkoppling som presenterades till potentiella slutanvändare under en workshop. Prototypen förbättrades sedan med hjälp av de förslag som gavs i workshopen. Workshopen gav också stöd åt många av designprinciperna som indirekt nämndes under diskussionerna. Designprincipen för rättvis återkoppling undersöktes ytterligare vilket ledde till ett förslag om att använda typisk hushållskonsumtion som en del av en rättvis jämförelseindikator och vid fastställning av energisparmål. Beträffande det tredje målet föreslogs en utvärderingsmetod baserat på en baseline-studie och uppföljande studier. Hushållsundersökningen fungerade som en utgångspunkt för mätning av sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekter i ett grannskap. Ytterligare forskning föreslogs för att visa på effektiviteten hos ett lokalt socialt nätverk som en engagemangsmekanism för energiåterkoppling. / <p>QC 20190710</p>