Textilindustrin präglas av turbulens på grund av sporadiska faktorer såsom mode, trend, väderlek samt kundpreferenser som ständigt förändras. Hanteringen och bemötandet av den stokastiska efterfrågan tenderar att bilda alltför stora lagernivåer, vilket ökar lagerhållningskostnaderna, minskar likviditeten och försämrar genomflödet. På uppdrag av textilföretaget Cavaliere AB har studien gjorts inom lagerstyrning. Syftet med rapporten är att ge konkreta förslag kring hur lagernivåerna kan sänkas och kapitalbindningen minskas. De föreslagna lösningarna har inte implementerats, utan presenteras för företaget som förslag. Nuläget av lagerställningen analyserades genom lagerstatistik som erhölls från företaget och konsultation med företagets ledning. De problem som identifierades var onödigt stora säkerhetslager, långa ledtider, ej precisa prognosmodeller, alltför stora beställningskvantiteter och icke-frekventa leveranser. De föreslagna lösningarna inkluderar justering av servicenivåer och säkerhetslager, nya metoder för produktklassificering, beställningsprinciper, samt förslag kring hantering av inleveranser och ledtider.

Detta examensarbete har utförts på Arla Foods mejeri i Linköping. Mejeriet har länge haft problem med höga lagernivåer av emballage som resulterat i stora hanteringssvårigheter och höga kostnader. Syftet med detta arbete är att föreslå en effektivare lagerstyrning med målet att minska de höga lagernivåerna av emballage på mejeriet. En nulägesanalys visade att medelbeläggningen för perioden 2010-05 – 2011-02 var ca 70 % av maxkapaciteten varav ca 30 procentenheter utgjordes av säkerhetslagret. Totalkostnaden för lagerföring och beordring för ett år baserat på dessa siffror blir ca 1 716 000 kr/år. Alternativa lagerstyrningsmetoder har undersökts i två olika scenarier. Scenario 1 innefattar beräkning av ekonomisk orderkvantitet för varje emballageartikel, men med en utrymmeskostnad inkluderad i lagerföringskostnaden som styrparameter. I scenario 2 konstruerades och undersöktes en optimeringsmodell baserad på en beräkning av periodisk orderkvantitet med hänsyn både till en utrymmeskostnad och aktuella leverantörskrav med avseende på minimibeställningar och leveransfrekvenser. Dessutom användes i denna modell en delad ordersärkostnad för beställning respektive leverans, eftersom ordersärkostnaden vid leverans är gemensam för artiklar från samma leverantör. Undersökningarna visade att mycket finns att vinna på att göra någon form av beräkningar över orderkvantiteterna. Då man bibehåller samma beläggningsgrad som nuläget kan kostnaderna minskas med 47 % för scenario 1 respektive 53 % för scenario 2. Alternativt kan beläggningen minskas med upp till ca 20 procentenheter utan att kostnaden för nuläget överstigs. Rekommendationerna av detta arbete är att företaget gör nya beräkningar för säkerhetslagren, eftersom dessa nivåer är mycket höga. Dessutom kan företaget genom att börja använda beräkningar för ekonomisk orderkvantitet med hänsyn till en utrymmeskostnad göra stora besparingar gällande både utrymme och kostnad. Till sist skulle ett systemstöd för artiklarnas fysiska placering i lagren potentiellt kunna tillgängliggöra mycket av den existerande lagerytan.