Fallstudiens syfte är att studera ett fallföretags produktionsprocess samt deras materialförsörjning för att få en bättre uppfattning om vilka faktorer som påverkar effektiviteten. Målet är att leverera en layout som ska leda till att upplärningsprocessen blir kortare, att flexibiliteten ökar samt att man får en taktad produktion. Teori och insamlad empirisk data har analyserats noggrant för att komma fram till en slutsats och för att kunna ge rekommendationer på eventuella förbättringsmöjligheter till fallföretaget. Både för och nackdelar till rekommendationerna har diskuterats för att de skulle bli så relevanta som möjligt för fallföretaget.

I en plåtbearbetande verkstad norr om Stockholm, upplevs en platsbrist så akut att företaget överväga att bygga ut lokalerna. Då utbyggnad dröjer vill de utvärdera alternativa lösningar för platsbristen. Syftet är med denna studie är att studera situationen och utvärdera hur en implementering av Leanprinciperna slöseri elimnering, 5S och JIT skulle kunna påverka platsbristen samt hur det skulle kunna införas. Arbetet utförs för att visa på en alternativ lösning samt motivera personalen på företaget att förbättras. En fallstudie genomförs på företaget ovan beskrivet, där empiriska data samlats in genom observationer och intervjuer och sedan analyserades tematiskt mot den teoretiska referensramen. Den empiriska datan kategoriserades tematiskt och stort fokus lades på ordning, lager och flöde, men även utbildning, kvalitet och kommunikation. Studien kom fram till att höga nivåer av produkter i arbete och stora volymer av verktyg är grundorsakerna till platsbristen på företaget. Genom att applicera en slöserieliminerande strategi kan fallföretaget minska mängden lager, både produkter i arbete och färdigvarulager, samt minska behovet för lagringsplatser som uppkommer på grund av flödets väg genom verkstaden, vilket i sin tur minskar platsbristen. Applicering av 5S skulle minska volymerna av verktyg och färdigvarulager, och JIT implementering skulle minska mängden produkter i arbete. Företaget rekommenderas börjar arbeta för att införa Leanprinciperna, samt skapa en kultur där alla på företaget tillsammans arbetar för att förbättra företaget.

Detta examensarbete har utförts på Arla Foods mejeri i Linköping. Mejeriet har länge haft problem med höga lagernivåer av emballage som resulterat i stora hanteringssvårigheter och höga kostnader. Syftet med detta arbete är att föreslå en effektivare lagerstyrning med målet att minska de höga lagernivåerna av emballage på mejeriet. En nulägesanalys visade att medelbeläggningen för perioden 2010-05 – 2011-02 var ca 70 % av maxkapaciteten varav ca 30 procentenheter utgjordes av säkerhetslagret. Totalkostnaden för lagerföring och beordring för ett år baserat på dessa siffror blir ca 1 716 000 kr/år. Alternativa lagerstyrningsmetoder har undersökts i två olika scenarier. Scenario 1 innefattar beräkning av ekonomisk orderkvantitet för varje emballageartikel, men med en utrymmeskostnad inkluderad i lagerföringskostnaden som styrparameter. I scenario 2 konstruerades och undersöktes en optimeringsmodell baserad på en beräkning av periodisk orderkvantitet med hänsyn både till en utrymmeskostnad och aktuella leverantörskrav med avseende på minimibeställningar och leveransfrekvenser. Dessutom användes i denna modell en delad ordersärkostnad för beställning respektive leverans, eftersom ordersärkostnaden vid leverans är gemensam för artiklar från samma leverantör. Undersökningarna visade att mycket finns att vinna på att göra någon form av beräkningar över orderkvantiteterna. Då man bibehåller samma beläggningsgrad som nuläget kan kostnaderna minskas med 47 % för scenario 1 respektive 53 % för scenario 2. Alternativt kan beläggningen minskas med upp till ca 20 procentenheter utan att kostnaden för nuläget överstigs. Rekommendationerna av detta arbete är att företaget gör nya beräkningar för säkerhetslagren, eftersom dessa nivåer är mycket höga. Dessutom kan företaget genom att börja använda beräkningar för ekonomisk orderkvantitet med hänsyn till en utrymmeskostnad göra stora besparingar gällande både utrymme och kostnad. Till sist skulle ett systemstöd för artiklarnas fysiska placering i lagren potentiellt kunna tillgängliggöra mycket av den existerande lagerytan.