Trenden inom systemutveckling och programutveckling går mot ett mer användande av multi programmeringsparadigmer. Funktionell programmering har fått mer uppmärksamhet på senare tid och utvecklingen tycks över lag gå än mer åt det deklarativa hållet där programmeraren fokuserar mer på vad som skall utföras och inte lika mycket på hur. Under en tid har det objektorienterade paradigmet varit dominerande, kommer det vara så i framtiden? Funktionell programmering skiljer sig från imperativ programmering, speciellt i abstraktionsnivå. Microsoft har implementerat programmeringsspråket F# i Visual Studio 2010. F# är ett funktionellt programmeringsspråk som även stödjer objektorienterad och imperativ programmering. Kan F# få funktionell programmering som paradigm att växa? Kommer F# få något genomslag i programmeringsvärlden? Genom att höra experter och företags åsikter vill vi framställa en prognos för F#. Vi vill ta reda på vad erfarna programmerare tycker om F# och vad de tror om framtiden. Att förutsäga framtiden är något som är väldigt svårt, om inte omöjligt. Prognoser stämmer således nästan aldrig. Det kan dock fortfarande vara av värde och frambringa olika effekter på utvecklingen. Resultaten av vår undersökning pekar på en ljus framtid för F# som programmeringsspråk och funktionell programmering som paradigm. F# är ett populärt språk, bland dem som provat på det och kan effektivisera verksamheten för många företag. I denna skrift undersöker vi F# som språk - med några av dess mest ansett användbara aspekter - och funktionell programmering i allmänhet. / The trend in systems- and program-development has changed direction towards an increase in the usage of multi-programming paradigms. The attention put on Functional programming have increased lately and the development seems to move towards a more declarative style, where the programmer focuses more on how something should be done, than on what should be done. For awhile now, the objectoriented paradigm have been the dominant programming paradigm, but will this hold in the future? Functional programming differs from imperative programming, especially on the abstract level. Microsoft has implemented the programming language F# in Visual Studio 2010. F# is a functional programming language that also supports both objectoriented and imperative programming. Will F# cause the functional programming paradigm to grow? Will F# cause some sort of impact upon the programming world? By listening to the views of experts and businessmen alike we want to implement a prognosis about the future of F#. We want to know what experienced programmers think about F# and its future. Although, predicting the future is hard, if not impossible. Even though future predictions often are wrong, they can still bring forth important views and aspects, effecting the development, evolution or view on the target for the prediction. The result of our research points to a bright future for F# as a programming language and function programming as a paradigm. F# is a very popular language amongst those that have tried it and it has the possibility to streamline the operations in many businesses. In this paper we investigate F# as a language – with some of it's most useful aspects – and functional programming in general.

Uppsatsen avhandlar en analys av de publika transporterna till och från området Arenastaden i Solna. Då det ärett område där Sveriges största evenemangsarena och Sveriges största shoppingcenter är beläget, ett uniktområde. När uppsatsen skrivs är det på gång med en ny tunnelbanelinje till området, som är en del avStockholmsöverenskommelsen. En överenskommelse mellan stat, landsting och fyra Stockholmskommuner däribland Solna stad. Inriktningen i uppsatsen ligger på planeringen och hur man där har gått tillväga. Teorin iuppsatsen bygger på Bent Flyvbjergs forskning angående att kostnader för stora transportinfrastrukturprojektöverstiger det förväntade och nyttan av projekten ofta blir mindre än det som beräknas via prognoser. Kvalitativaintervjuer med en planerare vid Solna stads trafikplanering, en samhällsplanerare vid trafikförvaltningen och enhögt uppsatt politiker i Solna står till grund för empirin för uppsatsen. I uppsatsen undersöks hur prognoser ochandra planeringsverktyg hanteras, betydelsen av Stockholmsöverenskommelsen och vilken betydelsemiljökonsekvensbeskrivningar har i detta projekt. Detta analyseras genom en tematisk analys. För att sedankopplas samman med Flyvbjergs teori och främst vilken nytta som projektet planeras göra.

No description available.

Till följd av allt högre kundkrav och mindre marginaler krävs en ökad medvetenhet hos de svenska industriföretagen. För att skapa en större konkurrensfördel har fokus riktats på de primära resurserna, som tidigare varit det finansiella kapitalet, till mer kunskap och information (Allee & Taug 2006). Med hjälp av begreppen Lean production har verktyg tillämpas såsom Kanban, som inte har syfte att lösa företagets problem utan systematiskt och grundligt förbättra deras produktionssystem (Shingo 1984). Inom Lean production arbetar man med ett flertal faktorer som kan bidra till minskad icke-värdeskapande tid, den tid som kunden inte är redo att betala för. Det finns påvisade faktorer och en mängd rekommendationer för att lyckas med en implementering. I detta fall Kanban, men i vilken teknik man än väljer att implementera så är grundstenen för förbättring att känna sin egen produktion. Referensföretaget i denna studie arbetar med en stor variation på sina produkter som består av biltillbehör till en större del av den internationella fordonsmarknaden. För att implementera Kanban i delar av deras produktion har det genomförts en ABC-analys för att klassificera produkter med syfte att lagerhålla en större del av A-artiklarna för att kunna hantera en varierad efterfrågan. Syftet med studien är att undersöka möjligheter med Kanban i två av deras produktionsavdelningar. En väl genomarbetad förstudie ska presenteras för en eventuell implementering av Kanban. Möjligheter och brister har visualiserats med hjälp av en SWOT-analys, detta för att ta lärdom av tidigare beprövade erfarenheter. En genomarbetad värdeflödesanalys har genomförts av nuläget, samt för framtida läge, för att skapa en utökad förståelse över syftet med studien för personalen på Mont Blanc. Slutsatsen av studien är att Kanban är tillämpbart på båda avdelningar men under bearbetningen på företaget visade sig att Kanban inte skulle generera ett bättre materialflöde på en av avdelningarna. Det hade medfört överflödigt lager samt en större problematik med den stora variansen av produkter och de kontinuerliga revideringar som är i den vederbörande avdelningen.

For the actors in the Swedish forest industry, it is important to have the ability to forecast the state in the private forests. The information that comes out of the forecasts will be the base for the activities strategic direction. The aim in this exam is to survey what information that is present today as basis for forecast calculation, and even to examine what other possibilities it might have in the future. From a limited geography and out of different time perspective forecast the felling potential in the private forestry. With the word felling potential means regeneration felling and thinning. The exam will answer the questions: What information is needed to build a relevant forecast model? Is this information available today? Is there information to buy that would improve the forecast model? The result of this exam will be presented in form of a ”case study” showing the opportunities in the market to create a forecast calculation of felling potential in the private forestry within the Forest Owners’ Association Mellanskogs wood-area Dalarna.

Budgeten verkar vara ett bra styrmedel i början av året men ju längre året går desto mindre aktuell blir den. Prognoserna tar vid och blir det verkliga styrmedlet. Trots detta fortsätter företaget att jämföra verkligt utfall med budgeterat resultat. Budgeten kan när företaget når mogen fas åter bli aktuell som styrmedel.

<p>For the actors in the Swedish forest industry, it is important to have the ability to forecast the state in the private</p><p>forests. The information that comes out of the forecasts will be the base for the activities strategic direction.</p><p>The aim in this exam is to survey what information that is present today as basis for forecast calculation, and</p><p>even to examine what other possibilities it might have in the future.</p><p>From a limited geography and out of different time perspective forecast the felling potential in the private</p><p>forestry.</p><p>With the word felling potential means regeneration felling and thinning. The exam will answer the questions:</p><p>What information is needed to build a relevant forecast model?</p><p>Is this information available today?</p><p>Is there information to buy that would improve the forecast model?</p><p>The result of this exam will be presented in form of a ”case study” showing the opportunities in the market to</p><p>create a forecast calculation of felling potential in the private forestry within the Forest Owners’ Association</p><p>Mellanskogs wood-area Dalarna.</p>

<p>Budgeten verkar vara ett bra styrmedel i början av året men ju längre året går desto mindre aktuell blir den. Prognoserna tar vid och blir det verkliga styrmedlet. Trots detta fortsätter företaget att jämföra verkligt utfall med budgeterat resultat. Budgeten kan när företaget når mogen fas åter bli aktuell som styrmedel.</p>

Being able to predict the future had been an invaluable competitive advantage for any corporation. Forecasting is a vital part of any business, hence a good forecast allows enterprises to invest in a beneficial way. However, there are several ways to prepare forecasts and the forecast methodology can vary. An industry that is dependent on forecasts is the energy industry. By predicting consumers' energy consumption, Swedish energy companies can hedge on the Nordic power market Nord Pool. To know how much volume to hedge, the most accurate forecast possible is needed.A tool used for forecasting in the energy market is normal correction with degree days. The method aims to neutralize the effects of temperature on energy consumption and allows the actors in the electricity trade to see how the energy usage looks like if the weather is considered "normal". The method unfortunately has a couple of pitfalls, and should therefore be evaluated before it is implemented.This study has evaluated whether normal correction method with degree days should be implemented in a case study at Karlstad Energi. The results show that the method does not improve the forecast and the conclusion is that the method should not be implemented. Key words: Business forecasting, Nord Pool, Future, Forward

Följande examensarbete utvärderar förstärkningskostnader i tunnelprojekt m.h.t.geologiska osäkerheter och bergklassernas antal och intervall.För att relatera detta arbete till verkligheten tillämpas data från Förbifart Stockholmsingenjörsgeologiska prognos. Denna bergkvalité beskrivs i enlighet med Q-metodenoch i detta arbete erhålls omfattningen av bergförstärkningen genom tillämpning avNGI-systemet för specifika Q-värden.Förstärkning av tunnlar utförs enligt förstärkningsklasser som representerar enfördefinierad bergförstärkning för särskilda bergklasser. Varje bergklass består av ettQ-värdesintervall. Förändringar i detta intervall resulterar i förändringar avbergförstärkningen för de specifika tunnelsektionerna.Vid ökning av antal bergklasser sjunker den totala omfattningen av bergförstärkningoch även den totala förstärkningskostnaden. Vid tillämpning av större antalbergklasser tvingas entreprenören att behöva byta bergklass oftare. Sådana klassbytenantas skapa omkostnader för entreprenören p.g.a. hackigare (mer tidskrävande)produktion. Valet av antal bergklasser beror därför på den totala kostnaden avklassbytena och den vinst (minskning i förstärkningskostnad) som görs vid ökning avantal bergklasser.För att simulera konsekvenserna av geologiska osäkerheter skapar detta arbetevariationer av FS ingenjörsgeologiska prognos. Utifrån dessa ”nya” varieradeprognoser beräknas en ny förstärkningsmängd och en ny förstärkningskostnad.Variationerna av prognosen utförs enligt statistiskt lognormalfördelade metoder ochdetta leder till att förstärkningskostnaderna får en viss spridning. Utifrån dennaspridning erhålls ett mått på förstärkningskostnadernas förändring vid antagnavariationer av prognosen.Resultatet visar att ett större antal bergklasser leder till lägre förstärkningskostnadermen samtidigt ökade antal klassbyten. Dock fastän klassbytekostnaderna tas i hänsynär det ekonomiskt fördelaktigare att öka antal bergklasser. För samma antalbergklasser som antagits för Förbifart Stockholm bör det vara möjligt att sänkaförstärkningskostnaderna med ca 3 % vid tillämpning av anpassade bergklasser.Vad gäller geologiska osäkerheter uppvisas ett tydligt samband mellan ökningen avförstärkningskostnaderna och andelen låga Q-värden. Slutsatsen är att detaljeradeundersökningar av områden med normal bergkvalité inte bör prioriteras då måttligaskillnader i denna bergkvalité spelar mindre roll på förstärkningskostnaderna. Detsom kan påverka förstärkningskostnaderna mest är zoner och områden som inte harupptäckts och består av mycket dålig bergkvalité, därför bör förundersökningenfokusera på att lokalisera sådana områden.