Globaliseringen har medfört stora positiva effekter på den ekonomiska välfärden runt om i världen. Den har dock även bidragit till utvidgningen av den svarta marknaden, som senare resulterat i att den ekonomiska brottsligheten har kunnat expandera. När vinsterna från den brottsliga verksamheten blir stora är det nödvändigt att få in pengarna i den legala ekonomin. Ett verktyg som då används är penningtvätt. För att motverka penningtvätt har flera direktiv tillkommit. Det senaste har kommit att omfatta nya aktörer, bland andra revisorer. Denna studie har tillkommit för att undersöka hur direktivet har tillämpats av svenska aktörer i byråer av mindre storlek, samt vilka förändringar tillämpningen har inneburit i det praktiska arbetet. Vi har även haft för avsikt att undersöka om direktivet har påverkat kundrelationen mellan revisor och kund. För att besvara syftet valde vi att utföra intervjuer med revisorer från små revisionsbolag - bolag med fyra eller färre anställda. För att kunna dra en slutsats har vi kompletterat empirin med tidigare forskning och etablerad teori. Det som har framgått av vår undersökning är att revisorerna upplever att de tillämpar lagkraven. Däremot visar deras handlingar att egna tillämpningar av lagen görs. Dessa revisorer har inte märkt några förändringar i deras befintliga arbetsuppgifter, trots att förändringar i lagkraven har skett. Kundrelationen har, enligt revisorerna, inte påverkats av skyldigheterna som lagen ställer på dem. Dock har arbetet påverkats av kundrelationen. En del av revisorerna är mycket försiktiga med att ställa frågor, vilket kan påverka arbetet. Därmed är det kundrelationen som styr arbetet.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Det finns en tjänst som nästan alla företagare i Sverige behöver använda, den kallas revision. Revision är för närvarande lagstadgad, vilket innebär att de företag som omfattas av lagen måste använda tjänsten. Idag pågår det en debatt som behandlar revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om revisionsplikten förändras kommer detta påverka revisionsföretagen då det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsätta använda revisionstjänsten, vilket innebär att revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas.</p><p>Vi vill därför undersöka hur revisionsföretagen kan hantera effekten av revisionspliktens förändring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjälpmedel för revisionsföretagen, för att behålla sin kundgrupp. Detta då de intraprenöriella företagen har medarbetare som är kreativa, innovativa och samarbetsvilliga. Dessutom är en intraprenöriell organisation öppen att införa förändringar och har kommunikationsmedel som fungerar. Allt detta medför att</p><p>organisationen är intraprenöriell som skapar ett företagsklimat som stimulerar nytänkande.</p><p>Vår frågeställning lyder enligt följande:</p><p>Hur kan revisionsföretagen hantera förändringen av revisionsplikten med hjälp av intraprenörskap och vilken betydelse har det för revisionsföretagens organisation och</p><p>kundgrupp?</p><p>Vi har genomfört studien utifrån ett mer hermeneutiskt synsätt än positivistiskt. Detta på grund av att vi vill förstå de egenskaper som intraprenörskap har och testa om dessa tillämpas</p><p>av revisionsföretagen. Vi har haft ett deduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod. Av de kvalitativa metoderna valde vi att utföra intervjuer, detta då vi ville att företagen skulle berätta</p><p>med egna ord hur de upplever den kommande förändringen av revisionsplikten och vilka förändringar i organisationen som de anser krävs. Intervjuerna utfördes i Umeå kommun på</p><p>de fyra största revisionsföretagen med hjälp av en semistrukturerad intervjumall. Teorierna vi har använt i denna studie behandlar intraprenörskap och dess egenskaper. Vi fann att kreativitet, innovativitet, kommunikation och chef/ledare var viktiga egenskaper för att stimulera ett intraprenöriellt klimat i verksamheten.</p><p>När vi påbörjade denna studie ansåg vi att de större revisionsföretagen var mycket lika varandra och hade svårt att skilja dem åt. När studien var genomförd insåg vi att de fyra företagen var mycket olika varandra trots att de erbjuder liknande tjänster. Ett skäl till detta är att de fyra företagen har olika förutsättningar för att stimulera de anställda att tänka intraprenöriellt. Utifrån de personer och företag vi intervjuat fann vi att revisionsföretagen som anammat ett intraprenöriellt tankesätt även har ett försprång i och med förändringen av revisionsplikten relativt de företag som inte har de förutsättningar som stimulerar</p><p>intraprenöriellt tänkande. De företag som var mer intraprenöriella har ett annat sätt att agera och hantera motgångar, hade också andra möjligheter att ta tillvara de möjligheter som förändringen av revisionsplikten kommer att innebära. Detta beror på att de intraprenöriella företagen inte upplever samma oro inför förändringar, de vågar satsa på innovationer och är inte rädda för att välja osäkra vägar för att nå fram till sina mål.</p><p>Genom studien har vi fått en förståelse för vilka egenskaper intraprenörskap har och hur dessa kan stimulera ett intraprenöriellt tänkande hos revisionsföretagen samt att detta har betydelse</p><p>för hur företagen hanterar förändringen av revisionsplikten. Studien visar att intraprenörskap kommer att hjälpa revisionsföretagen vid en förändring av revisionsplikten.</p>

SAMMANFATTNING Det finns en tjänst som nästan alla företagare i Sverige behöver använda, den kallas revision. Revision är för närvarande lagstadgad, vilket innebär att de företag som omfattas av lagen måste använda tjänsten. Idag pågår det en debatt som behandlar revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om revisionsplikten förändras kommer detta påverka revisionsföretagen då det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsätta använda revisionstjänsten, vilket innebär att revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas. Vi vill därför undersöka hur revisionsföretagen kan hantera effekten av revisionspliktens förändring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjälpmedel för revisionsföretagen, för att behålla sin kundgrupp. Detta då de intraprenöriella företagen har medarbetare som är kreativa, innovativa och samarbetsvilliga. Dessutom är en intraprenöriell organisation öppen att införa förändringar och har kommunikationsmedel som fungerar. Allt detta medför att organisationen är intraprenöriell som skapar ett företagsklimat som stimulerar nytänkande. Vår frågeställning lyder enligt följande: Hur kan revisionsföretagen hantera förändringen av revisionsplikten med hjälp av intraprenörskap och vilken betydelse har det för revisionsföretagens organisation och kundgrupp? Vi har genomfört studien utifrån ett mer hermeneutiskt synsätt än positivistiskt. Detta på grund av att vi vill förstå de egenskaper som intraprenörskap har och testa om dessa tillämpas av revisionsföretagen. Vi har haft ett deduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod. Av de kvalitativa metoderna valde vi att utföra intervjuer, detta då vi ville att företagen skulle berätta med egna ord hur de upplever den kommande förändringen av revisionsplikten och vilka förändringar i organisationen som de anser krävs. Intervjuerna utfördes i Umeå kommun på de fyra största revisionsföretagen med hjälp av en semistrukturerad intervjumall. Teorierna vi har använt i denna studie behandlar intraprenörskap och dess egenskaper. Vi fann att kreativitet, innovativitet, kommunikation och chef/ledare var viktiga egenskaper för att stimulera ett intraprenöriellt klimat i verksamheten. När vi påbörjade denna studie ansåg vi att de större revisionsföretagen var mycket lika varandra och hade svårt att skilja dem åt. När studien var genomförd insåg vi att de fyra företagen var mycket olika varandra trots att de erbjuder liknande tjänster. Ett skäl till detta är att de fyra företagen har olika förutsättningar för att stimulera de anställda att tänka intraprenöriellt. Utifrån de personer och företag vi intervjuat fann vi att revisionsföretagen som anammat ett intraprenöriellt tankesätt även har ett försprång i och med förändringen av revisionsplikten relativt de företag som inte har de förutsättningar som stimulerar intraprenöriellt tänkande. De företag som var mer intraprenöriella har ett annat sätt att agera och hantera motgångar, hade också andra möjligheter att ta tillvara de möjligheter som förändringen av revisionsplikten kommer att innebära. Detta beror på att de intraprenöriella företagen inte upplever samma oro inför förändringar, de vågar satsa på innovationer och är inte rädda för att välja osäkra vägar för att nå fram till sina mål. Genom studien har vi fått en förståelse för vilka egenskaper intraprenörskap har och hur dessa kan stimulera ett intraprenöriellt tänkande hos revisionsföretagen samt att detta har betydelse för hur företagen hanterar förändringen av revisionsplikten. Studien visar att intraprenörskap kommer att hjälpa revisionsföretagen vid en förändring av revisionsplikten.

Datum 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:                          Jendar Mala                           Mohammed Saad                                              97/08/16                                  96/01/12 Titel: Effekter som små revisionsbolag erfar med molnbaserade tjänster – Hur påverkas små revisionsbolag avseende tid, kunskap och finansiering Handledare:  Esbjörn Segelod Nyckelord: Molnbaserade tjänster, revisionsbolag, effekter, tid, kunskap, finansiering Forskningsfråga:                 1: Vilken påverkan har användningen av molnbaserade tjänster på små revisionsbolag avseende tid, finansiering och kunskap? 2: Vilka effekter erfar små revisionsbolag med användandet av molntjänster? Syfte:  Syftet med denna studie är att undersöka de effekter som små revisionsbolag erfar med användandet av molnbaserade tjänster, speciellt med avseende på tid, finansiering och kunskap. Metod: Studien har arbetats utifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sju små revisionsbyråer. Slutsats:  Användandet av molnbaserade tjänster har besparat revisionsbolagens tid och      detta har resulterat i att de ägnar tid åt andra arbetsuppgifter. Vidare påverkas                  företagen även på kunskapsaspekter eftersom företagens nya digitaliserade                        arbetssätt ställer högre krav på personalens datakunskaper. Finansieringen                       påverkades även av att implementeringen och förändringen av en arbetsprocess                 kostar mycket pengar som spenderas på utbildning och inköp av kompletterande                 arbetsutrustning. Det empiriska materialet tillåter oss dra slutsatsen att risken med molnbaserade                 tjänster är säkerheten och att utmaningen är tillit till den externa leverantören.                   Slutsatsen dras att fördelarna med användning av molnbaserade tjänster är                       tillgängligheten, informationslagringen samt effektivisering i arbetet, och att                       nackdelarna med användningen molnbaserade tjänster är begränsade kunskaper om molnbaserade tjänster.

Bakgrund: Som ett resultat av ett förändrat samhälle där fristående rådgivning blivit alltmer efterfrågat har fler problem uppkommit. EU-kommissionen lagt fram ett förslag på ändrade revisionsregler för att hantera dessa påstådda problem. Förslaget antyder att revisorns oberoende och revisionens kvalité hotas av dessa sidotjänster. Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för sidotjänsternas betydelse på revisorns oberoende och revisionens kvalité samt öka förståelsen för de nya lagförslagen och dess konsekvenser. Metod: Med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats har vi genom en kvalitativ design utfört studien. Primärdata har samlats in genom intervju och öppna frågeformulär som sedans jämförts med tidigare forskning och erkänd litteratur. Resultat och slutsats: Studiens slutsats visar att sidotjänsterna inte har någon betydande inverkan på revisorns oberoende och revisionens kvalité, varken positivt eller negativt. Studien finner att revisorns integritet och egenintresse är så pass starkt att oberoendet inte hotas på grund av sidotjänsternas vara eller icke-vara även om resultaten i viss mån tyder på problem att invända mot en kollega. EU-kommissionens förslag finner studien vara en aning överflödig i sin nuvarande utformning. Syftet med förslaget är bland annat att stärka oberoendet och revisionens kvalité, problem som vi i studien inte kan styrka existerar i den mån att nyttan ska överstiga kostnaden. / Background: As a result of a changed society where non-audit services have been increasingly in demand which has raised new problems. The European Commission presented a revised set of audit rules to address these alleged problems. The proposal suggests that auditor independence and audit quality is threatened by these subsidiary services. Purpose: The aim of this study is to create an understanding of how the non-audit services impact the auditor independence and audit quality. The second purpose is to increase awareness of the new legislative proposals and their consequences. Method: Based on an inductive research approach, we have through a qualitative design conducted the study. Primary data were collected through interviews and open questionnaires which then were compared with previous research and recognized literature. Results and conclusion: The conclusion of the study shows that non-audit services do not have any significant impact on auditor’s independence and audit quality, either positive or negative. The study finds that the auditor's integrity and self-interest is too strong so that independence is not threatened due to non-audit services even if the results to some extent indicate of problems to express objection towards a colleague’s work. The study finds that the EU Commission's proposal to be a bit redundant in its present form. The proposal is to strengthen the independence and audit quality but the study concludes that the benefits will not exceed the cost.

Aim: Auditors objectivity is an obvious part of auditing, but there is doubts and hesitation in society today because of the corporate scandals that have occurred in recent years. Several researchers suggest that auditors actions and behaviors is connected to the ethical climate within the organization. A relationship that also affects auditors objectivity and independence. This thesis aims to investigate how the ethical climate influence auditors choice of relationship to their clients, by choosing a relational and close relationship or a transactional and distanced relationship. And if the client approach have an effect on the auditors objectivity. Method: A survey was conducted among 232 certified accountants in Sweden. The questionnaire consisted of measuring instruments that measured accounting firms ethical climate, client relationship and client identification. The result was analysed with well established statistical methods. Result and conclusions: The result of the thesis showed that a weak ethical climate is associated with a stronger relationship orientation of the client relationship. The result showed that a stronger relationship orientation to their clients have a negative impact on auditor objectivity. The conclusion of the thesis is that the ethical climate affects the auditors relationship to their clients, a relationship that also has an negative impact on their objectivity. Suggestions for future research: Considering that the thesis only examines the ethical climates impact it can be of interest to investigate other underlying factors that affects auditors relationship approach and objectivity. Contribution of the thesis: The present study leave unique contribution to two research fields. The first is the demonstration of a relationship between ethical climate in audit firms and auditors' objectivity. Prior to this study, there is no study that used systematic measurement instruments in investigating the connection between ethical climate and the auditors' objectivity. The second is the demonstration of a relationship between ethical climate and the auditors' choice of approach to his clients. / Syfte: Revisorernas objektivitet är en självklar del i revisionsyrket, men i dagens samhälle så råder det tvivel och tveksamheter om att detta verkligen uppfylls p.g.a. de många företagsskandaler som har uppdagats under senare år. Många forskare menar att revisorernas handlingar och beteenden har ett samband med det etiska klimatet som råder inom organisationen vilket i sin tur påverkar revisorernas objektivitet. Denna studie ska undersöka om det etiska klimatet inom revisionsbolaget påverkar revisorns val av förhållningssätt till klienten, genom att antigen välja ett relationsinriktat eller transaktionellt förhållningssätt. Vi vill även undersöka om valet av förhållningssätt till klienten påverkar revisorns objektivitet. Metod: Data insamlades med en enkät från 232 revisorer i Sverige. Enkäten innehöll mätinstrument för mätning av revisionsfirmors etiska klimat, klientrelation och klientidentifikation. Resultatet analyserades med väletablerade statistiska metoder. Resultat och slutsats: Resultatet av studien visade att ett svagt etiskt klimat är förenat med en starkare relationsorientering av klientrelationen. Resultatet visade även att en starkare relationsorientering till sina klienter har en negativ påverkan på revisorernas objektivitet. Slutsatsen av studien är att det etiska klimatet påverkar valet av revisorns förhållningssätt till klienten, ett val som i sin tur kan ha en negativ påverkan på objektiviten. Förslag till fortsatt forskning:  Då denna studie endast tar upp det etiska klimatets påverkan så kan det vara intressant att undersöka andra bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på revisorernas val av förhållningssätt och deras objektivitet. Studiens bidrag: Föreliggande studie lämnar unika bidrag till två forskningsområden. Det första är påvisandet av en relation mellan etiskt klimat i revisionsfirmor och revisorers objektivitet. Före denna studie finns ingen undersökning som använt ett systematiskt mätinstrument vid undersökning av samband mellan etiskt klimat och revisorers objektivitet. Det andra är påvisandet av en relation mellan det etiska klimatet och revisorernas val av förhållningssätt till sina klienter.